Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Och lifligt, friskt naturens hjerta slog,
Sjelf gick jag ofta kring med läkarstafven,
Och döden sjelf jag stängde in i grafven.
Kring Plutos panna då ett moln sig drog.
Till slut dock stodo Gudabergen öde,
Och grumlad snart blef helsans källa klar;
Men fast de gamla gudar äro döde,
Står ^Esculapius dock evigt kvar,
Till jorden än jag stiger ned, fast sällan,
I vänlig bygd, där friden bosatt är,
Och se, i dag jag träder fram emellan
De gröna träd, som skugga helsokällan,
Min värdigaste Son att helsa där.
Min Son, jag städse älskat Dig, och redan
Omkring din vagga höll jag troget vakt
Med ormomlindad staf och dig jag sedan
På lifvets bana följt från trakt till trakt,
Där Norrlands gamla skogar mystiskt susa,
MidsommarsoPn ej vet af nedergång,
Där gula Fyris lätta böljor brusa,
I stunder mörka och i stunder ljusa,
O! det var jag, som följde städs Din gång.
Med fröjd på dig från stjernorna se neder
De Väldige, som dig ha föregått.
Och se, härnere tacksamheten breder
Sin gärd i rosenrödt och himmelsblått.
Och mången, mången fast med munnen sluten,
Din konst, Ditt hjerta prisar här i dag,
Snart vissna blomstren, barn utaf minuten,
Men tacksamhetens krans af känslor knuten —
Den vissnar aldrig — Den, Min Son, o tag!
Den andra festen hölls Olofsdagen den 29 juli, så¬
ledes andra terminen. Tidigt på morgonen hälsades Olof
med kanonad från stora allén. I parken var uppfördt
ett vackert tempel af löf och i närheten däraf det för
Sätra brunns krönika. I X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
