Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
AUGUST STRINDBERG.
frågade, om man icke snart skulle gräfva upp
landen.
Jo bevars, hvad der skulle bli fint, bara
han fick ut den rätte trädgårdsmästaren från
Rosenborg vid Köpenhamn, men denne var för
tillfället upptagen.
De klelvo just öfver två långa
trädgårdssängar, och upp ur dessa stucko midt bland
kardborrblad och mjölkört några långa, gröna
stjelkar, som ådrogo sig magisterns
uppmärksamhet.
»Hvad för slag? Låter ni er sparris skjuta
upp i fria luften», utbrast han. »Bryr ni er inte
om att göra något åt den?»
Förvaltaren trummade med fingrarna på
hakan, sköt fram öfverläppen för att se förnumstig
ut och svarade:
»Nej, vi skördar dem inte i år, för de bli
bättre när de få stå öfver en sommar».
»Ja men jag har hört att de bli träaktiga,
om de inte skötas och skäras af», genmälte
magister Andreas.
»Nå, det må så vara, att det är på det
viset längre norr ut», menade förvaltaren, »men
i den här lösa jorden är det kanhända en annan
sak», svarade den aldrig svarslöse.
Och så gingo de vidare. Då de hunnit
genom trädgården och kommit till egorna, väntade
en ny öfverraskning den förbluffade magistern.
Så långt ögat kunde nå, sträcke sig en jämn
åker med den skönaste mylla, men deraf lågo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
