Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
At’<;rST STRINDBERG.
om lik med lefradt blod. Magistern, som kom att
tänka på de faror, som den giftiga örten kunde
utsätta barnen lör, lyfte sin käpp och anstiftade
ett blodbad på djelvulstyget, då zigenarens
jämrande röst hördes bakom en buske. Magistern
blef ej särdeles öfverraskad, ty han var nu så
van att se dennes smygande skepnad dyka fram
och försvinna öfverallt bakom buskar och
inhägnader — öfverallt der det fanns någonting att
gömma sig bakom.
»Slå inte min bolmört, magister«, bad
zigenaren .
»Ar den också helig?» svarade denne, med
skämtsam häntydning på snokmordet.
»Nej, det är den inte, mon jag gömmer fröna!»
»Jaså, hvad gör Ni med dem då?» frågade
magistern.
»Jo, de kan vara bra för många saker,»
svarade zigenaren med en lömsk blick, som skulle
antyda att han visste reda på mera än han ville
ut med.
Magistern påminde sig längre fram denna
tilldragelse med bolmörten och trodde sig
därigenom fått bekräftelse på sina tidigaste intryck
af att det låg något misstänkt öfver husets
innebyggare och deras förehafvanden.
Emellertid var detta endast inledningen till
det som zigenaren ville säga; ty han grep genast
tillfället till att sätta giftörten i förbindelse med
någonting annat, som tycktes ligga honom på
hjertat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
