Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
AUGUST1 STRINDBERG.
uppe på vinden, och han lade mycket väl märke
till att hon gjort sig grann.
På eftermiddagen skulle magistern ut och
åka med barnen, men vagnen från
gästgifvar-gården uteblef. Zigenaren hade emellertid låtit
spänna för sin stora kaross, och då barnen voro
ledsna öfver att behöfva gå miste om det
utlofvade nöjet, tillbjöd zigenaren herrskapet att följa
med på baronessans åktur i skogen. Magistern
sade icke nej och kände sig ej förvånad öfver
att en timme senare finna sig sittande i vagnen
med hela sällskapet och Magelone midt för sig
på baksätet. Han fann ej heller något stötande
i att baronessans pladder gick ut på att leda
hans uppmärksamhet till flickan, som satt och
bligade med sina blyknappsögon och gjorde söta
miner, som skulle vara graciösa, men endast
blefvo breda grin, så att man såg de skarpa
hörntänderna, som stodo ut framför de andra
tänderna.
Stund efter annan kom en ljusglimt af
besinning öfver magistern, när han såg på sina
barn i detta smutsiga sällskap, som förde med
sig ut i sjelfva skogen sin lukt af skämdt kött
och våta hundar. Och då han en gång under
vägen lade märke till några mötande, som
grinade åt sällskapet, vaknade hans medvetande om
den grufliga förnedringen, och först nu såg han,
att baronessan var klädd i en hvit
kattskinns-krage med grönt siden och bar en hatt från
Gustaf I;s tid, ett stort åbäke, som liknade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
