Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 AUGUST1 STRINDBERG.
magisteru; som just hade fått höra, att zigenaren
på aftonen förut hade smugit omkring i diket
med ett mörkt föremål, som såg ut att kunna
vara en sko. Han tog derför, och för att icke
andra skulle bli narrade, detta corpus och
kastade det långt bort, hvarefter han lade sig ned
på marken och tog en afgjutning af det rätta
spåret med tillhjelp af litet medfördt svafvel.
Med denna afgjutning i fickan gick han
derefter hem.
När han kom hem, låtsade han som han
hade tappat en knif och gick omkring och sökte
i trädgårdsgångarne, tills han fann det fotspår
han ville, och tog så en afgjutning deraf. De
två formarna öfverensstämde i allo, till och med
deri att becktrådarna på venstra sidan voro
lösslitna och i form af en ögla hade tryckt sig in
i sulans läder.
Det var alltså zigenarens fot, som lemnat
aftryck på klöfverfältet, der häststölden blifvit
begången — ergo . . . Hvad? Var det derför
gifvet, att det var han som stulit hästen? Nej,
ty zigenaren kunde ju också — tidigare på
morgonen än magistern, ha varit ute för att bese
stället, och derför att magisterns spår nu också
funnos på klöfverfältet, behöfde ej magistern ha
stulit hästen.
Huru skulle han då komma honom inpå
lifvet? Det enda bevis, som polisen skulle
godkänna, vore att hästen funnes i tjufvens ego —
och dock skulle till och med det vara lätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
