Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
AUGUST1 STRINDBERG.
utan att be om lof ned vid bordet på ett sätt,
som icke röjde ett spår af den aktning
magistern förr hade åtnjutit.
Det var således meningen att utsätta honom
för en ny tortyr, kanhända förevisa honom för
de förbipasserande på landsvägen, eller kanske
var det bara meningen att reta upp honom till
att förlöpa sig.
Zigenaren skänkte i af det ruttna
äpplevinet, drack först sjelf och smackade med
läpparne.
»Det är min äkta bourgogne, ska’ Ni veta!»
»Ja, det är ett bra vin», svarade magistern
helt mekaniskt, medan han tvang tillbaka sin
vrede genom att begrunda sin plan.
Jungfrun och Ivan skrattade utan den
ringaste förställning.
Derefter slog zigenaren i bränvin i glasen.
»Det kommer inte öfver mina läppar!» sade
magistern bestämdt.
»Inte? Ah jo! När jag ber! När jag ber
så vackert och inte nödgar, tvingar eller hotar!
Bevars, det faller mig inte in att hota, för det
skall man aldrig göra i synnerhet när det finns
vittnen tillstädes, . . . som äro inhabila. Nej,
jag hotar min själ inte, icke det ringaste! —
Nå, bara en liten droppe!»
Magistern ställde ifrån sig sin käpp för att
ej bli mördare; men han drack icke.
Zigenaren tömde sitt glas och blef genast
yr i hufvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>