Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
AUGUST1 STRINDBERG.
af en triangel, fyllde dem med fosfor och
anbragte dem omkring lyktans ljusrör, så att det
hela kunde komma att likna det allseende ögat
ölver altaret i kyrkan, och zigenaren kunde
välja, antingen han ville uppfatta det såsom
Guds eget öga, som förbländade, eller ögat, som
var inristadt i trädet ute i skogen.
Allt var redo; det felades endast det
lämpliga ögonblicket till att operera. En dag hade
gått, och den andra var snart till ända.
Zigenaren hade börjat dua sitt offer, hade
lånat en del af hans böcker, tobak och
dryckesvaror och hade hela dagen legat drickande och
rökande på aflträdestaket, hvarifrån han kunde
hålla utkik på magisterns fönster.
Till nästa morgon hade zigenaren
penningutbetalning, och derför hade han med stor
nyfikenhet väntat på postbudet, som skulle bringa
de utlofvade pengarna till magistern.
Som folket ej hade lått ut sin lön förra
veckan, hade de allesammans gått sin väg, och
man kunde i hvart ögonblick vänta utpantning.
Det hvilade derför en hemsk stillhet öfver den
folktomma gården, der de svultna hundarne, som
nu knappast kunde röra sig, lurade på en råtta,
en sparf, en tordyfvel lör att stilla sin hunger.
Kreaturen voro slagtade och uppätna, och
endast hästarna återstodo; de stodo lutade mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
