Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
stygn. Hon var otacksam; dessa två menniskor
lefde endast för henne och hon var deras enda
glädje. Hon var deras glädje, men hvad gåfvo
de henne* för glädje? Jo, de gåfvo henne
lefnads-kost och uppfostran, men ett barn kan icke
känna sig tacksamt för lefnadskost, ty det har
ännu icke upptäckt att man får vara tacksam för
att bara få lefva.
Men uppfostran 1 Det var sant; hon var
utsedd att hämnas hela sitt kön, hon skulle bli
student och visa verlden, att qvinnan icke var
mannen underlägsen, något som verlden aldrig
betviflat, men som den stränga fastern hade
alldeles klart för sig. Hon skulle hämnas, hämnas
den stränga fasterns oförrätter som hon lidit af
allt mankön, emedan ingen enda af hennes friare
varit löjtnant vid kavalleriet. Hon skulle
dessutom ersätta den välvilliga fastern hennes
förlorade man och döda barn. Hon skulle utstå all
den ömhet som varit tillämnad dessa i lifvet.
Detta var hennes dubbla uppgift, men den
gjorde henne icke nöjd. Hon hade nyss läst
om de antropomorfa aporna, som
tyranniserades af en hane, hvilken lät hela den unga
truppen lefva för honom, tills de unga vuxit upp,
då de regelbundet gjorde revolt och frigjorde
sig. Naturens ordning tycktes vara olika i
naturen.
Nu kom en skara studenter under sång och
med trummor och fanor ner till stranden, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
