Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samvetsqval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225 SAMVETSQ VAL.
En nersmetad palett hängde med ännu blott
till hälften torkade färger och såg ut som en
urtagen lefver i ett triperie-fÖnster. Några
spanska eldröda milismössor, målarnes
uniformsmössa, hängde med märken af svett och halft
blekta af sol och regn på klädhängaren.
Löjtnanten kände sig generad, som när man trängt
sig in i en annans bostad och väntar, ätt värden
skall komma och öfverraska. Han stannade
derför snart i promenaden och satte sig vid
bordet att skrifva på sitt bref. Han hade de
första sidorna färdiga, fulla med hjertliga
utgjutelser af sorg, saknad och farhågor, då han
nyligen fatt underrättelser, bekräftande hans
glada förhoppningar om att han skulle bli far.
Han doppade nu pennan, mera för att fa någon
att tala vid, än för att egentligen meddela
underrättelser eller begära upplysningar. Och så
skref han :
»Såsom till exempel, när jag kom med
mina hundra man, efter fjorton timmars marsch
utan mat eller vatten, till en skog, der vi
råkade en öfvergifven proviantvagn. Vet du
hvad som hände? Uthungrade, så att ögonen
stodo i hufvudet som bergkristaller i granit,
upplöste sig truppen och kastade sig som
vargar öfver maten, och då den var knappt
tillräcklig för tjugufem man, råkade de i
handgemäng. Mina kommandoord lyssnade ingen till,
och då sergeanten gick lös på dem med sabeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
