Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samvetsqval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
göra mig godt, och jag lofvar er att icke
rymma!
Läkaren fattade hans hand för att i
hemlighet med pekfingret undersöka pulsen vid
tum roten.
— Pulsen är bara sjuttio, kära doktor, —
sade patienten leende, — och jag har sofvit
lugnt i natt. Ni har intet att frukta.
— Det gläder mig, — sade läkaren, — att
kuren verkligen förmått något på er. Ni har
frihet att gå ut.
— Vet ni, doktor, — sade den sjuke med
en liflig rörelse, — vet ni, att jag känner mig,
som om jag varit död, och åter stått upp till
lif på en annan planet, så skönt är här! Aldrig
hade jag kunnat drömma att jorden var så
herrlig!
— Jo, min herre, jorden är ännu vacker,
der icke kulturen förstört henne, och här är
naturen så stark, att hon motstått menniskans
försök. Tror ni att ert land alltid varit så fult,
som det nu är? Nej, der nu äro öde
sandslätter, som icke kunna föda en get, der susade
fordom herrliga skogar af ek, bok och fur, i
hvilkas skugga vildbrådet betade, och der feta
hjordar af nordbons bästa slagtdjur gödde sig
med ollon.
— Ni är Rousseauist, herr doktor, — inföll
patienten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
