Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samvetsqval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
SAMVETSQ VAL.
fattade absiden, saknade all känd stil, och
deras skaft voro beklädda med brun, mjuk
lefver-mossa ända upp till taket. Väggarnes nedre
panelningar voro täckta af granris; och de stora
väggytorna voro prydda med påfästade löf af
alltid gröna växter, af lager, af jernek, af mistel,
alla i ornament, som icke kunde hänföras till
någon stil; ibland voro de på väg att forma
bokstäfver, men då upplöste de sig i mjuka,
fantastiska växtformer som Rafaels arabesker.
Under fönsterlunetterna hängde stora kransar
som till en majfest, och längs takfrisen gick
ett ornament, som icke kunde återföras hvarken
på Egyptens lotusbård, Greklands meander,
Roms acanthusvariationer, Romanismens odjur
eller Gotikens trepass och korsblommor. Herr
von Bleichroden såg sig omkring och’ fann
golfvet fullsatt med bänkar, på hvilka hospitalets
patienter sutto, stilla och undrande. Han tog
plats på en bänk och hörde snyftningar
bredvid sig. Då såg han en man, en fyrtioåring
måhända, som grät med ansigtet i händerna.
Han hade en krokig näsa, mustascher och
pipskägg och liknade i profil en bild herr von
Bleichroden sett på franska mynt. Det var
tydligen en fransman. Här skulle de sålunda
råkas, fiende bredvid fiende, båda begråtande
hvad? Att de uppfyllt sin pligt mot
fosterlandet! Herr von Bleichroden blef upprörd och
orolig, då en svag musik lät höra sig. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
