Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samvetsqval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
ser det! Ni anser, att ett revanchekrig blir
oundvikligt, ty ni tror ej, att Elsass-Lothringen
kan fortfara att vara tyskt. Ni tror att ni sitter
framför en olöslig fråga!
Fransmannen suckade bifall.
— Nåväl, när Europa blir ett, hvad herr
von Bleichroden kallar Schweiz, ett statsförbund,
då blir Elsass-Lothringen hvarken franskt eller
tyskt, utan det blir helt enkelt —
Elsass-Lothringen! Är frågan då löst?
Fransmannen lyfte artigt sitt glas och
tackade med en böjning på hufvudet och ett
vemodigt leende.
— Ni ler, — upptog den modiga flickan,
— vi ha lett alltför länge, förtviflans leende,
misstroendets; låt oss icke göra det! Ni ser
ju oss alla här från de flesta af Europas
länder! Mellan skål och vägg, då inga grinare
höra oss, då kunna vi tala hvad våra hjertan
tänka, men i folkförsamlingen, i tidningen, i
boken, då äro vi fega, då våga vi icke utsätta
oss för löjet, och så följa vi med strömmen!
Hvad hjelper det att grina i längden? Grinet
är feghetens vapen! Man är rädd om sitt
hjerta! Ja det är elakt att se sina inelfvor på
boddörren, men att se andras på slagfältet
under müsik och ett väntadt blomsterregn vid
hemkomsten och intåget, det går bra! Voltaire
grinade, derför att han ändå var rädd om sitt
hjerta, men Rousseau skar upp sig lefvande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
