Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samvetsqval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8AMVETSQVAL.
263
röck hjertat ur bröstkorgen och höll det mot
solen som de gamla Aztekerna, när de offrade,
— o! de hade dock en tanke i sitt ursinne!
— Och hvem har gjort om menskligheten,
hvem sade oss, att vi voro på orätt väg?
Rousseau! Genève, der borta, brände hans
böcker, men det nya Genève har rest Rousseau
en minnesstod. Hvad vi och alla tänka här
enskildt, det tänka alla enskildt! Gif oss bara
frihet att fa säga det högt!
Ryssarne höjde sina svarta teglas och
skreko, på sitt språk, ord, som endast de
förstodo. Engelsmannen fylde sitt glas och skulle
hålla en toast, då tjensteflickan kom in och
lemnade honom ett telegram. Samtalet
afstannade ett ögonblick, och engelsmannen läste
med synbar rörelse sitt telegram, hvarefter
han stoppade det väl hopknyckladt i fickan
och försjönk i tankar. Dinera nalkades sitt
slut och det skymde på utanför. Herr von
Bleichroden satt stilla försjunken i betraktande
af det undersköna landskapet utanför. Mont
Grammont och Dent d’Oche belystes snedt af
den nedgångna solens sista rodnad, som
rosenfärgade vingårdarne och kastanjelundarne på
Savojens strand; alperna skimrade i den fuktiga
aftonluften och tycktes vara gjorda af samma
luftiga ämne som ljuset och skuggorna, de
stodo som okroppsliga, höga naturväsen, mörka,
hemska på frånsidan, hotande, dystra inne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
