Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lamentera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lamentera
113
Latinare
-er (lat), klagan, jämmer. /^e’ra,
klaga, jämra sig högt.
Lampe’tt, -en, -er (fr), ljushållare,
som hänger pà väggen.
Landeri’, -t, -er, landställe på till
stad donerad jord.
La’ndkrabba, -n, -or, person som
är obekant med sjölivet.
La’nds|arki’v, -et, -,
förvarings-central för äldre handlingar i en
landsdel. /^’fiska’l, -en, -er,
polismyndighet i landskommimerna.
/^’fogde, -n, -ar, polischefen i ett
län. ’^’hövding, -en, -ar, chef för
ett län. /^’hövdingehus, -et,
hustyp i Göteborg med nedre
våningen i sten o. de övriga i trä.
/^’kamre’rare, -n, chef för
/w’konto’ret i en länsstyrelse,
som handlägger kamerala
ärenden m. m. /^’sekrete’rare, -n,
chef för /^’kansli’et i en
länsstyrelse, som handlägger
ordnings- o. lagskipningsärenden
m. m. /^’organisatio’nen,
fackföreningarnas överstyrelse
ting, -et, -, beslutande församling
i ett län. /^’torm, -en, förr namn
på de äldre årsklasserna
värnpliktiga^ (38—47 år).
Landå’, -n, -er, ett slags droska.
La’ng|a (ty), räcka från hand till
hand; bedriva /-^’nmg, -en,
olaglig rusdrycksförsäljning, /^’are,
-en, -, person som driver dylik
verksamhet.
Lange’tt, -en, -er (fr), uddbroderi.
Langoba’rder, dets. som longobarder.
Langu’st, -en, -er, ett kräftdjur.
Lanoli’n, -et (lat), ett ullfett.
Lans, -en, -ar (fr), j^ttarspjut.
föra fram, införa.
-en, -er, tunn kirurgkniv.
lik, långsmal, tillspetsad mot
ändarna. -en, -er,
lansbe-väpnad ryttare.
Lanta’n, -et, en sällsjmt jordmetall.
Lante’r|na, -n, -or (lat),
skeppslykta. -en, -er, lyktlikt
krön på ett tom (el. kupol).
La’ntmarskalk [-sjallk], -en, -ar
(fr), adelsståndets talman vid
ståndsriksdagarna.
Lapi|da’rstil, -en (lat), kort och
kärnfullt uttryckssätt, /^’lli (it),
vulkanisk småsten.
La’pis (lat), sten. infema’lis,
"helvetessten", silvernitrat.
la’zuli, blå stenart, lämnar äkta
ultramarin.
La Pla’ta-statema: Argentina,
Paraguay o. Uruguay.
La’ppri, ~t (ty), småsaker, strunt.
La’p(p)skojs, -en, eng. maträtt av
kött, potatis o. fläsktärningar.
La’psus (-en) (lat), förbiseende.
ca’lami, skrivfel. li’nguae
[-gve], talfel, felsägning.
La’rer, romerska husgudar
(förfäder).
Larg|he’tto [-rg-] (it), tämligen
långsamt. /^’o, långsammaste
musiktempot.
Larm, -et (fr), väsen;
utrycknings-o. uppställningssignal.
L’art nouveau [la:r novå’:] (fr),
"nya konsten", jugendstil.
Larv, -en, -er, ungstadiet hos
insekter m. fl., som utvecklas
under förvandlingar.
Laryng|i^t, -en (gr), inflammation i
struphuvudet; heshet. /*woskop
[-å’:p], -et, -, strupspegel.
Lasare’tt, -et, - (it), sjukhus.
Lasci’v [-sj-] (lat), slipprig.
-en, slipprighet, lättfärdighet.
Las|e’ra, utföra -en, målning
med utspädd, genomskinlig färg.
La’sso, -n, -er (sp), kastsnara.
Lastageplats [lasta’:sj-], -en, -er,
lastnings- o. lossningsplats.
Lasting [la’:st-] (eng), hårt
kam-garnstyg för möbelklädsel m. m.
Late’nt (lat), förborgad, dold.
Latera’1 (lat), sidoställd.
Latera’nen, ett påveslott i Rom.
Late’rna ma’gica (lat),
leksaks-skioptikonapparat.
Lati’n, -et, fomrom. rikets
riksspråk, sedermera katolska
kyrkans o. vetenskapens språk,
/%^’a-re, -n, -, invånare i Latiimi; gym-
s och sj = tonande s och sj; th och dh == tonlöst och tonande väsljud.
8 — Ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
