- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:153

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Böttiger, Johan (John) Fredrik - 1. Cabeljau, Abraham - 2. Cabeljau, Margareta - 3. Cabeljau, Johan - Callmander, Karl Reinhold - Calonius, Mattias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

amanuens vid Nationalmuseum. Han utnämndes
1885 till intendent för konung Oscar II:s konstsamlingar
samt till hofintendent och 1892 äfven
till slottsarkivarie vid det af honom ordnade slottsarkivet.

B. har särskildt haft omsorg om och
studerat den k. stora tapetsamlingen. Bland
hans arbeten märkas Svenska statens samling af
väfda tapeter. Historik och beskrifvande förteckning
(3 d. 1894-96). Genom B:s försorg
ha äfven gamla dyrbara gobeliner, som sönderskurits
och illa medfarits, restaurerats. Han har
också varit en nitisk och skicklig förmedlare af
de många konstföretag som ägt rum på konungens
initiativ.

Gift 1878 med Hildegard Emilia Broddelius.


1. Cabeljau, Abraham, en af Göteborgs anläggare.
Född i Holland. Föräldrar: Joannes
Cabeljau och Anna van der Brugghen.

Härstammande från en gammal flandrisk adlig ätt,
hade C. som handlande i Amsterdam vunnit en
ansenlig förmögenhet, när han på grund af
Carl IX:s frihetsbref för holländare och andra
utländingar att nedsätta sig i den af Carl på ön
Hisingen nyanlagda staden Göteborg, om hvilkens
anläggning C. förut af konungen rådfrågats, inflyttade
till Sverige 1607. Därefter förordnad
till generaldirektor öfver myntet i Göteborg,
kallades han till borgmästare i samma stad och
inlade i denna egenskap stora förtjänster om
anläggningen af det nuvarande Göteborg, hvars
planläggning med regelbunda kvarter och efter
holländskt mönster hvarandra korsande kanaler
hufvudsakligen äro C:s och de med honom inflyttade
holländarnes verk. Hos Gustaf II Adolf
stod han i mycken ynnest och blef under hans
regering generaldirektör öfver det s. k. Persianska
handelskompaniet och skeppskompaniet i
Stockholm och slutligen generalbokhållare i
räknekammaren 1624. C. afled i april 1645.


2. Cabeljau, Margareta, Gustaf II Adolfs
älskarinna. Födelseåret obekant; den föregåendes
dotter.

Af okänd anledning följde Margareta
C. 1615 sin fader till svenska hären i
Livland. Hennes ovanliga skönhet och behag,
som af mången sattes öfver själfva Ebba Brahes,
väckte allmän uppmärksamhet i svenska lägret
och undgingo ej heller den unge konungen. Under
den långvariga belägringen af Pleskov blef
hennes bekantskap med konungen så förtrolig,
att hon våren därpå födde en son, den sedan
bekante grefve Gustaf Gustafsson af Vasaborg,
hvilken genast öfverlämnades i Carl Gyllenhielms
vård och af honom erhöll on omsorgsfull uppfostran.
M. blef 1618 gift med Arendt Slotz
och erhöll flere förläningar, bl. a. 1619 Benhammars
gård (Stora Benhamra) i Stockholms
län. Död efter 1677, nära 80 år gammal.


3. Cabeljau, Johan, rättslärd. Den föreg.
broder.

Född i Gent i Flandern före faderns
inflyttning till Sverige, ägnade han sig åt lärda
studier och promoverades till juris utriusque
doktor. Efter att någon tid ha förestått en
juridisk professur i Amsterdam, öfverflyttade han
till sina anhöriga i Sverige och utnämndes efter
fadern till borgmästare i Göteborg. Äfven i
Sverige vann han namnkunnighet för sin lärdom,
särskildt för sina bref till Gustaf II Adolf, utgifna
med titel: Epistolarum Centuria prima
ad Invictissimum Gustavum Adolphum Regem
Sueciæ 1626. Af drottning Kristina upphöjdes
han i adligt stånd, men dog endast några månader
därefter d. 5 dec. 1652 och blef begrafven
i föräldrarnas graf i Riddarholmskyrkan.


Callmander, Karl Reinhold, glasmålare. Född
d. 25 dec. 1840 i Örebro. Föräldrar:
kyrkoherden i Stigtomta
Carl Jacob Callmander och Mathilda
Schmidt.

C. kom 1860 till Stockholm, där han för utställda
karrikatyrer fick ett stipendium
på tre år af konung Carl
XV och änkedrottning Josefina,
hvarefter han studerade i Düsseldorf, Antwerpen
och Paris och var ett år lärjunge vid konstakademien,
hvarpå han åter studerade utrikes på
ett nytt stipendium. C. utförde därpå hemma
genretaflor och porträtt och bosatte sig efter en ny
utrikes vistelse slutligen i Göteborg. Här var
han i flera år konservator och sekreterare vid
konstföreningen, lärare i teckning vid museets ritskola
och i ornamnentsmålning i slöjdskolan. C.
utförde en del plafond- och väggmålningar samt
möbelritningar. 1882 bildade han Svenska glasmåleriaktiebolaget
och har som glasmålare förvärfvat
sig ett namn. Prof på denna hans vackra
konst finnas i en del kyrkor - Uppsala domkyrka,
Oscar Fredriks kyrka i Göteborg, Karlstads,
Umeå m. fl. kyrkor - och äfven på
andra ställen.

Gift 1879 med Charlotta Amalia
Maria Lincke.


Calonius, Mattias, rättslärd. Född d. 7 dec.
1737 i Saarijärvi socken i Finland.
Föräldrar: kyrkoherden
därstädes Mattias Calonius och
Elisabet Selander.

Inskrifven vid tjugu års ålder till student i
Åbo, vann C. efter några års
studier det anseende för lärdom,
att han tvärtemot vanliga bruket
erhöll tillåtelse att, utan presens och respondens,
1764 få till offentlig granskning framställa en
akademisk afhandling: De nova facie orbis
Europæi circa sæculum Reformationis exorta,
hvarpå följde hans anställning vid universitetet
som docent i ekonomi.

1769 adjunkt i filosofiska
fakulteten och universitetets sekreterare,
befordrades han 1778 till professor i lagfarenhet,
hvilket ämbete han innehade till år 1814.
Ryktet om hans ovanliga insikter, rättskaffenhet
och skarpsynthet föranledde hans inkallande
till ledamot i Högsta domstolen i Stockholm
1793. Flera af de yttranden han i denna egenskap
aflät i en mängd viktiga rättsfrågor äro
intagna och tryckta i hans Opera omnia, utg.
af A. I. Arwidsson, 4 delar, 1829-36.

1800 lämnade han sistnämnda befattning och
återvände till Åbo. Då Finland blifvit intaget
af ryssarna och C. kort därefter nedlade rektoratet,
uttalade han i ett utgifvet program med frimodig
värdighet sina tänkesätt om det förhållande, hvari
landet stod till sin lagliga öfverhet och till
eröfraren. Detta frimodiga yttrande ingaf akt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free