Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calonius, Mattias - Calwagen, Ernst Gottfried - Camoenius - 1. Camoenius, Sveno Benedicti (Elfdalius) - 2. Camenius, Benedicus Svenonis - 3. Caméen, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning till och med hos den nya behärskaren och
C. erhöll flera bevis därpå. –1809 förordnades
han att, med bibehållande af sin lärostol och
titel af statsråd, vara prokurator i finska
regeringskonseljen, hvarefter han 1814 kallades till
ledamot i kommissionen för regleringen af allmänna
undervisningsanstalterna i Finland. Trött
af år och rikt försedd med utmärkelser och
belöningar, sökte han 1816 entledigande från
prokuratorsbefattningen, hvilket beviljades honom
med tillagd värdighet af verkligt statsråd. Utrustad
med skarpt omdöme, vidsträckt lärdom och
en ståndaktighet, som hvarken sviktade för de regerandes
ynnest eller besegrarens vapen, efterlämnade
C., som afled d. 13 sept. 1817, minnet
af att ha varit en af sin tids utmärktaste rättslärde,
och en prydnad för sitt fädernesland.
Calwagen, Ernst Gottfrid, pedagog. Född i
Hernösand d. 7 mars 1829. Föräldrar:
kyrkoherden i N. Luleå pastorat,
teol. doktor Per Calwagen och
Kristina Margaretha Norrbom.
C. blef student i Uppsala 1847, fil.
doktor 1854 och utnämndes efter
åtskilliga föregående lärareförordnanden
till adjunkt vid Nya
Elementarskolan i Stockholm 1859, där han blef
hufvudlärare i tyska 1870 och lektor i tyska och
engelska språken 1892. 1895 afgick han med
pension men blef följande år ledamot af samma
läroverks direktion. C., som upprepade gånger
för språkstudier företagit utrikes resor, har för
både den högre och lägre undervisningen utarbetat
åtskilliga hjälpredor och läroböcker,
hvilka inom läroverken en lång tid varit så godt
som dominerande. Bland dessa märkas; Tysk
språklära 1874; Tysk elementarbok 1874; Tysk
läsebok 1876; Engelsk språklära 1892, m. fl.
– Gift 1863 med Charlotta Carsberg.
Camoenius. Namnet (af lat. Camoena, sångmö)
bars först af kyrkoherden, sedermera superintendenten
i Karlstad, Sveno Benidicti Elfdalius,
hvilken såsom lärjunge till Messenius erhöll af
honom denna benämning för sina rika och lofvande
själsgåfvor. C., hvilken först som superintendent
antog detta namn, erhöll 1658 bref
på adlig frihet. Hans afkomlingar kallade
sig Camenius och Caméen och blefvo adlade
med namnen Caméen, von Caméen, Caménhjelm
och Caménsköld.
1. Camoenius, Sveno Benedicti (Elfdalius),
superintendent. Född i Elfdalen
i Värmland 1588. Föräldrar:
kyrkoherden Benedictus Erici
och Magdalena Svensdotter
Brunia.
Efter några års studier
i Uppsala begaf sig C. 1614
till Helmstädt, där han disputerade
för den filosofiska graden,
hvarefter han blef magister i Greifswald 1618.
Vid sin hemkomst 1619 utnämnd till skolrektor
i Karlstad, befordrades han sju år därefter till
kyrkoherde i Fryksdalen, hvilket ämbete han
innehade till 1647, då han utnämndes till superintendent
öfver det stift, som Carl IX bildat af
Värmland med Vadsbo och Valla härader af
Västergötland. Vid underrättelsen om att han
blifvit kallad till denna värdighet af konsistorium
i Mariestad, skyndade C. till Stockholm för att
på grund af sin framskridna ålder undanbedja
sig befattningen. Men då regeringen icke fäste
något afseende vid hans föreställningar, utverkade
han att stiftsstyrelsen flyttades från Mariestad till
Karlstad, och utvecklade under de nitton år han
sedan innehade superintendentsämbetet en kraftfull
verksamhet. Död d. 26 aug. 1666.
Gift 1. 1619 med Sara Norenia och 2: 1653 med
Maria Roman.
2. Camenius, Benedictus Svenonis, superintendent.
Född i Fryksdalen
d. 5 maj 1635; den föregåendes
son.
Sin lärda uppfostran, börjad
i Karlstads skola och fortsatt
i Uppsala, afslutade C. vid
universitetet i Leipzig, där han
promoverades till filosofie magister
1660. Hemkommen till
fäderneslandet, antog han prästerlig ordination
och biträdde till en början sin åldrige fader vid
förvaltningen af prästämbetet i Karlstad.
1664 utnämnd till kyrkoherde i Kölen, förordnades
han 1682 till prost öfver Jösse härad och befordrades
1693 till superintendent i Karlstad.
Han var en man af mycken lärdom, nitisk och
allvarlig i sitt kall, och, såsom det vill synas,
ej så litet myndig. Strax efter sin utnämning
till superintendent besökte han Järnskogs församling,
där en tvist länge pågått om platsen
för socknens nya kyrka. Vid den sockenstämma
som hölls under Camenii ledning bragtes saken
omsider därhän, att den öfverlämnades till hans
afgörande. »Ären i därmed tillfreds utan vidare
klander?» frågade C. allvarligt. »Ja!» ropade
alla med en mun. »Då,» sade han, »skall kyrkan
stå, där jag nu stöter min käpp i marken, ty
jag är nu eder biskop.»
C. dog d. 5 sept. 1704.
Gift 1663 med Kristina Carlberg, och
hade med henne nio barn, af hvilka sonen Erland
adlades med namnet von Caméen.
3.Caméen, Sven, biskop. Född i Kölens
prästgård i Värmland d. 11 juli 1667; den föregåendes
son.
C. blef filosofie magister i Uppsala
1691, företog 1695 en vetenskaplig resa och
återkom till fäderneslandet 1697. Prästvigd följande
år, utnämndes han 1701 till pastor vid
drabantkåren och åtföljde åren 1701-04 konungens
högkvarter i Polen, hvarunder han befordrades
till vice öfverhofpredikant och fältsuperintendent.
1704 erhöll han fullmakt som
kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm.
1718 blef han pastor primarius. Som religionslärare
vann han i hög grad sina åhörares tillgifvenhet
och hans skilsmässa från Storkyrkoförsamlingen
beskrifves såsom synnerligen rörande.
1725 utnämnd till biskop i Västerås, slutade döden
hans lefnad d. 6 juli 1729.
Gift 1705 med Helena Cederström, dotter af biskop Carlsson i
Västerås. Deras två barn blefvo 1726 adlade
med namnet Caménsköld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
