- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:167

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlsson, Gustaf - Carlsund, Otto Edvard - Carnall, se de Carnall - 1. Carnegie, George - 2. Carnegie, David - Carpelan - 1. Carpelan, Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedermera på Bedhun i Friesland, där han sysselsatte
sig med bokliga studier. Död barnlös 1 jan.
1708 på det af honom inköpta godset Ter Hoorne
i Friesland.

Gift 1685 med friherrinnan Sofia
Amalia von Schwartzenberg
.


Carlsund, Otto Edvard, mekanikus, riksdagsman.
Född i Karlskrona d. 1
okt. 1809. Föräldrar: stadsbokhållaren
därst., tit. hofkamreraren
Jonas Carlsund och Petronella
Hahn
.

Det berättas, att då C.
tog studentexamen i Lund 1829,
och pedellen framför honom framlade
den bok, hvari studenterna
skulle inskrifva sitt blifvande lefnadsyrke, så
tecknade C. under sitt namn ordet »handtverkare».
Det var en ovanlig titel i ett studentalbum, men
C. menade allvarsamt. Efter grundliga matematiska
och mekaniska studier i Sverige, begaf han
sig 1839 till England, ungefär samtidigt med att
John Ericsson lämnade detta land för att finna
sin lycka i Amerika. C. återvände efter nära
tre års vistelse i England till fäderneslandet,
där han 1843 anställdes såsom föreståndare för
Motala mekaniska verkstad. Hvad han här uträttade
är allmänt bekant. Hans stora genomgripande
uppfinning af den direkt verkande
ångmaskinen har bragt ångans användande som
drifkraft till en hög grad af fullkomlighet. Idén
att tillämpa det Ericssonska monitorsystemet på
små lättgående pansarbåtar är äfven hans verk.
Antalet af ångfartyg, som utgått från Motala
och äro konstruerade och byggda af C., uppgår
till en högst betydlig siffra, och dock äro icke
medtagna i räkningen de som efter hans ritningar
och modeller äro utförda på andra
ställen.

C. lämnade 1870 sin befattning vid
Motala och bosatte sig i hufvudstaden. Han
var 1870–72 ledamot af Andra kammaren där
han, som hyste liberala åsikter, stod landtmannapartiet
nära, hvilket 1872 insatte honom i konstitutionsutskottet.
Vid riksdagarna 1879–81 representerade
han Älfsborgs län i Första kammaren
och väckte därvid 1880 en i protektionistisk
anda affattad motion om en inregistreringsafgift
å alla varor, som infördes i landet. Död i Stockholm
d. 24 febr. 1884.

Vid Motala verkstad
aftäcktes 1889 en minnesvård öfver honom såsom
»banbrytaren inom det svenska ångbåtsbyggeriet».
Han var led. af Vet.-akad.

Gift 1844 med Amanda Mathilda Ollman.


Carnall, se de Carnall.


1. Carnegie, George, köpman, grundläggare
af handelsfirman Carnegie i Göteborg. Född i
Skotland, slöt sig C. vid upproret 1745 till pretendenten
Karl Edvards parti och deltog, som
kapten vid prinsens lifgarde, i slaget vid Culloden
d. 27 april 1746. När detta nederlag för
alltid tillintetgjorde Stuartarnas förhoppningar,
flydde han till skotska högländerna, där han
bodde i bergshålor, under en mängd äfventyr,
och i två månader förgäfves sökte en sjölägenhet
för att komma öfver till kontinenten. Slutligen
lyckades han, förklädd till betjänt, få åtfölja
en af sina vänner till London, hvarifrån
han genast begaf sig till Sverige och landsteg i
Göteborg 1746. Här öppnade han handel och
förvärfvade, under tjugu års verksamhet som köpman,
någon förmögenhet, med hvilken han återvände
till Skottland för att öfvertaga förmynderskapet
för en minderårig brorson och sköta hans
egendomar. C. köpte sig äfven själf en egendom
och gifte sig.

Sina egna affärer i Göteborg öfverlämnade
han till en ung skotte på sitt kontor,
Thomas Erskine, af adlig stam liksom C. själf,
och som slutligen genom arf blef earl of Kelly.
När Erskine lämnade Sverige, öfverlät han kontoret
åt C:s son David, som tillsammans med en
kamrat, Jan Lamberg, fortsatte affärerna under
firma D. Carnegie & C:o.


2. Carnegie. David, köpman, donator. Född
nära London d. 3 maj 1813; den
föregåendes sonson. Föräldrar:
kaptenen i engelsk-ostindiska kompaniets
handelsflotta James Carnegie
och Margaret Gillespie.

1 juni 1830 anställdes C. på
farbroderns kontor i Göteborg
samt upptogs sex år därefter som
bolagsman i firman. Våren 1836 associerade sig
C. med en släkting, W. Robertson i Skottland,
och inköpte sockerbruket och porterbryggeriet vid
Klippan utanför Göteborg med ett af fadern lämnadt
lån för 200,350 riksdaler b:o. I deras
hand blefvo dessa bruk sedermera utvidgade och
tillverkningarna mångdubblade; afkomsten af dem
har hufvudsakligen grundlagt den förmögenhet,
för hvilken Carnegieska namnet är kändt både
utom och inom landet. År 1848, då C. var ende
kvarlefvande bolagsmannen i handelsfirman D.
Carnegie & C:o, öfverlämnade han dess affärer
till F. Malm, som fortsatte dem i eget namn och
för egen räkning. Fabrikerna vid Göteborg öfvertogos
1850 af ett aktiebolag, och ha allt sedan
1848 bedrifvits under firmanamnet David Carnegie
& komp.

C., som redan 1841 bosatte
sig i Skottland, ihågkom 1887 Göteborgs högskola
med en donation af 1/2 million kr. Död
å sin egendom i Skottland i febr. 1890.

Gift 1: 1839 med Julie Zeuthen och 2: 1845 med
sin kusin Susen Mary Anne Carnegie.


Carpelan, gammal finsk släkt, hvilken såsom
sin stamfader räknar en Paval Karpelainen, som
af konung Erik XIII erhöll frälsebref 1407.


1. Carpelan, Vilhelm, krigare. Född på
Grelsby kungsgård på Åland d.
7 april 1700. Föräldrar: häradshöfdingen
Carl Carpelan och
Ingeborg Margareta von Torcken.

Krigarbanan beträdde C. 1716
som rustmästare vid Helsinge regemente,
blef 1740 major och l746
öfverstelöjtnant samt utnämndes
ett år senare till öfverste och chef för Österbottens
regemente.I denna egenskap deltog han
i pommerska kriget och utmärkte sig synnerligen
vid belägringen af Demmin 1757. Såsom befälhafvare
för stadens garnison, hvilken utom hans
eget utgjordes af Västerbottens och Södermanlands
regementen, hade han erhållit order att utrymma
staden, som med sina svaga och bristfälliga
fästningsverk ansågs omöjlig att försvara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free