- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:169

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Casa Miranda, Kristina (Nilsson) - Casparsson, Carl Edvard - Cassel, Carl Gustaf - Casström, Samuel Niklas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänseende bekymmerfri belägenhet.

Den 9 mars 1868 gjorde hon sitt inträde vid Stora operan
i Paris, i det att hon kreerade Ophelia i Thomas’
»Hamlet». Hennes föredrag af »Näckens polska»
häri, hvarvid hon simmade på näckrosblad öfver
vågorna, hänförde alla. Hon sjöng sedan Margareta,
Alice
och Mignon. 1870 företog hon
en tourné i Amerika, sjöng därpå i Paris, London
och Petersburg. Sedan hon 1874 åter besökt
Amerika, reste hon 1876–77 i Tyskland
och Österrike och utförde då bl. a. Elsas parti
i »Lohengrin». Hon har sedermera sjungit äfven
i Spanien och Skandinavien. År 1876 uppträdde
Kristina Nilsson i Stockholm som Margareta,
Mignon
och Valentine samt å konserter och
medverkade 1881 i »Faust» vid kronprinsparets
förmälningshögtidligheter. 1885 sjöng hon i
Stockholm i konsertsalen och besökte då, som
1876, Norge och Danmark.

Gift 1: 1872 i London med Parisbankiren Auguste Rouzeaud
och 2: 1887 i Paris med spanjoren don Angel-Ramon-Maria
Vallejo y Miranda, grefve af
Casa Miranda
, som hon följde till Madrid.
Grefvinnan Casa Miranda är nu mera bosatt i
Paris och har sedan 1887 icke deltagit i det
offentliga musiklifvet.

Kristina Nilsson har
haft en sällspordt skön och mycket hög röst af
ovanlig jämnhet och fasthet och med absolut
ren intonation. Hon har på ett verkligt snillrikt
sätt tolkat dramatiska karaktärer, under det att
hon som konsertsångerska icke varit af samma
betydelse, detta kanske beroende på att förståndet
mera än inspirationen och fantasien tyckts
ha intagit främsta rummet hos henne.

Under de senare åren har grefvinnan Casa Miranda flere
gånger besökt sin hemort.


Casparsson, Carl Edvard, riksdagsman. Född
i Stockholm d. 21 juli 1827.
Föräldrar: grosshandl. och sidenfabrikören
i Stockholm Per Olof
Casparsson
och Anna Carolina
(Nancy) Hamberg
.

C. blef student i Uppsala 1845 och aflade
officersexamen 1846. Underlöjtnant
vid Nerikes regemente
1848, fick han s. å. transport till Lifregementets
grenadierkår, hvarifrån han erhöll afsked 1854.
I armén, där han 1873 blifvit kapten, kvarstod
han till 1877.

Åren 1849–51 var C. extra
elev vid Ultuna landtbruksinstitut och vistades
sedan utrikes. 1853 inköpte han Brunna egendom
i Vänge socken, Uppsala län. Han erhöll
en mängd kommunala uppdrag: blef ledamot
i länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
ledamot och under en följd af år ordf. i landstinget,
o. s. v.

C. valdes 1866 af Uppsala läns
landsting till ledamot af Första kammaren och
var 1870–72 ledamot af statsutskottet. Sistnämnda
år valdes han till led. af Andra kammaren
för Uppsala läns mellersta domsaga, som han
representerade t. o. m. 1881. Vid 1874 års riksdag
insattes han i särskilda utskottet för skogshushållningens
ordnande och vid 1877 års riksdag
i särskilda utskottet för landtförsvarets ordnade.
C. var en af de få landsbygdsrepresentanter,
som ej anslöto sig till det på denna tid i
kammaren allrådande landtmannapartiet, som af
honom bekrigades med både allvarets och sarkasmens
vapen, hvadan detsamma nog drog en
suck af lättnad, när han vid 1881 års val föll
igenom. Han återinsattes nu å sin forna plats
i Första kammaren, där han hade säte till sin
död å sin egendom Brunna i Uppland d. 1 febr.
1899.

Han åtnjöt därunder af kammaren förtroendet
att 1884–94 vara led. af statsutskottet
(med undantag af 1888, då han var placerad i
konstitutionsutskottet), led. af försvarsutskottet
vid urtima riksdagen 1892 och led. af talmanskonferensen
1894-95. Från 1896 till sin död
var han kammarens vice talman.

C. var en entusiastisk beundrare af indelningsverket, hvarför
han med skärpa motsatte sig de landtmannapartistiska
planerna att på dettas ruiner tillkämpa
sig grundskatternas afskrifning. I tullfrågan var
han öfvertygelsetrogen protektionist och äfven
öfrigt öfvervägande konservativt anlagd, b. a. deciderad
motståndare till rösträttens utsträckning.
Om edstvångets lättande har han dock inlagt stor
förtjänst.

Han älskade anslå en högstämd patetisk
ton, som dock understundom förfelade sin
verkan, och försmådde ej heller satirens pilar.

Ogift.


Cassel, Carl Gustaf, ämbetsman, psalmförfattare.
Född i Skenninge d. 4
okt. 1783. Föräldrar: handlanden
Nils Wiberg och Hedvig
Maria Ell
, som efter sin förste
mans död ingick nytt äktenskap
med assessorn Per Cassel, efter
hvilken styfsonen 1801 upptog
namnet.

Sedan C. i Åbo aflagt
föreskrifna examensprof för den juridiska banan
ingick han 1803 som auskultant i justitierevisionen
och Svea hofrätt. Året därefter anställd som
notarie vid Stockholms stora sjötullsrätt, fästes
han för en följd af år vid detta ämbetsverk,
och blef slutligen 1818 öfverdirektör vid landt- och
sjötullverket samt ordförande vid Stockholms
tulldomstol. När tullverkets öfverstyrelse
1825 undergick omorganisation och öfverdirektörsämbetet
i följd däraf blef indraget, utnämndes
han till lagman i Västmanland och Dalarna
med hvilken lagsaga Uppland förenades 1832.
Därjämte var han bondeståndets sekreterare vid
såväl senare hälften af 1840–41 års stormiga
riksdag som den därpå följande 1844–45 och
tillvann sig stora sympatier inom ståndet. Vid
sidan af sina ordinarie ämbetsbefattningar verkade
C. med outtröttligt nit på det religiösa
området och deltog under många år som ledamot
i bibel- och missionssällskap, patriotiska
sällskapet med flera välgörenhetssamfund. Såsom
författare har han efterlämnat en mängd
minnestal, däraf 250 hållna inom frimurareordens
landtloge, samt åtskilliga psalmer, af
hvilka två blifvit intagna i 1819 års psalmbok.
Död 1866.

Gift 1812 med Johanna Fredrika Tisell.


Casström, Samuel Niklas, ämbetsman, lärd,
skald. Född i Uppsala d. 4 dec. 1763. Föräldrar:
rektorn vid katedralskolan därstädes Nils
Casström
och Anna Kristina Wallrave.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:22:50 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free