- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:174

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Cederhielm, Josias - 3. Cederhielm, Carl Gustaf - 4. Cederhielm, Josias Carl - 5. Cederhielm, Germund Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

partiet vid föregående års riksdag vunnit öfvertaget,
beslöts en högtidlig ambassad till ryska
hofvet, för hvilken C. sattes i spetsen 1725. Det
synliga ändamålet var att lyckönska Katarina I
till hennes uppstigande på tronen; det hemliga
att draga nytta af eventuella förvecklingar efter
kejsarinnans tronbestigning. Men C. sökte tvärt
emot sina instruktioner försona partierna och
befästa kejsarinnans tron och afgaf i detta syfte
vilseledande rapporter, för att gynna sitt partis
planer. Han hemkallades 1726. Följande riksdag
uppträdde han såsom hufvudledare för det
holsteinska partiet; men då detta omedelbart
därefter störtades, måste C. 1727 taga afsked från
riksrådsämbetet och dog d. 3 sept. 1729.

Josias C. var på sin tid en af de snillrikaste personer
i Sverige; därtill lärd, liflig, verksam och
utmärkt som skriftställare, ansågs han någon tid
som den blifvande ledaren af Sveriges allmänna
angelägenheter. Han har af en senare
häfdatecknare blifvit anklagad för grof egennytta.
Om han ock icke i allo kan fritagas
från denna svaghetssynd, som vidlådde hela den
tidens kansliväsende, så talar den omständigheten,
att han vid sin död ej efterlämnade större
förmögenhet, än hvad han bevisligen ärft och
fått med sin hustru, att han åtminstone icke var
sämre - än andra.

Gift 1704 med Anna Åkerhielm,
syster till riksrådet Sam. Åkerhielm.


3. Cederhielm, Carl Gustaf, statsman, författare.
Född på Säby gård i Östergötland 1694;
den föregåendes brorson och son till C. 1. i
dennes första gifte.

I följd af de förbindelser,
i hvilka fadern stod till holsteinska furstehuset,
ingick C. i holsteinsk tjänst och sändes som
minister till hofvet i Paris. Här ådrog han sig
genom sitt slösande lefnadssätt så stora skulder,
att han 1724 insattes på bysättningshäktet i
Châtelet och måste där tillbringa hela sin öfriga
lifstid, eller omkring sexton år. Till allas förvåning
fortsatte han i fängelset samma yppiga
lif som förut, utan att någon kunde utforska
hvarifrån han erhöll penningar till sina utgifter.
Det anmärktes, att han ensamt i postpenningar
utbetalte fyratusen livres om året. Men också ansågs
han, oaktadt han aldrig kom utom fängelsemurarna,
känna allt hvad som förehades vid de
europeiska hofven, och för ett orakel, som samtidens
störste statsmän icke tvekade att uppsöka och
rådfråga. Äfven som författare väckte han uppmärksamhet,
mest för sina kvicka verser och
epigram, som författades ömsom på svenska och
franska och i oräkneliga afskrifter spredos kring
Sverige och Frankrike. Af hans tryckta arbeten
märkas i synnerhet Kærleks Balck, anonymt
utgifven i Paris 1740, och Brefvexling på svensk
vers med O. von Dalin om kärleken till Gud
,
tryckt i Dahlins vitterhetsarbeten.

Död 1740. Ogift.


4. Cederhielm, Josias Carl,
politiker, statsekonom. Född d.
11 april 1734; den föregåendes
kusins son och sonson till C. 2.
Föräldrar: kammarherre Carl
Vilhelm Cederhielm
och Anna
Margareta v. Strokirch
.

Den enda befattning C. innehade i
statens tjänst var ett tullrådsämbete, från hvilket
han tog afsked 1766. Däremot deltog han
med både värme och skicklighet i frihetstidens
riksdagar. Redan vid 1760 års riksdag framstod
han som en framstående talare inom Mössornas
leder, men då han lät sin sarkastiska ådra äfven
gå ut öfver en del af sina partivänner, var han
bland dessa endast måttligt väl liden. Han hörde
ock till dem, som ha svårt att infoga sig inom
partiramarna, såsom följande riksdags historia
nogsamt visar. Vid början af 1765–66 års
riksdag erbjöd han nämligen sitt biträde till en
total omstöpning af grundlagarna, och när han,
skrämd öfver oviljan öfver detta projekt, tog
det tillbaka, hindrade ej detta, att hans stjärna
bland partivännerna visade sig i starkt nedgående,
hvarpå C. började närma sig motpartiet,
utslungande giftiga smädelser mot sina forna
bundsförvanter, hvilka häraf eggades utesluta
honom från riddarhuset för denna och följande
riksdag. Efter Gustaf III:s statshvälfning hade
han det moraliska modet att, ehuru fåfängt, på
riddarhuset yrka bevillningens fastställande endast
å vissa år. Till samma konung intog han
för öfrigt en oppositionell ställning och kan inrangeras
bland det s. k. landtpartiet.

C. var i besittning af för sin tid ovanligt gedigna insikter
i nationalekonomi, starkt påverkad af den
fysiokratiska skolans grundsatser, hvilka han äfven
som författare sökte bereda framgång. Bland
hans skrifter på detta område må nämnas: Tankar
om spannemåls brist och dyrhet 1757
samt
Tankar om handtverkerierna i Sverige 1794.

Sin egentliga namnkunnighet vann han likväl
såsom utgifvare af den antiministeriella veckoskriften
Sanning och Nöje, som utgafs 1779–80
och hvilken anses närmast hafva vållat tryckfrihetens
inskränkning 1780. De ekonomiska
grundsatser han förfäktade tillämpade han i
första hand på sin enskilda hushållning, hvarför
han efterlämnade en ansenlig förmögenhet. Af
sina egendomar skänkte han det betydliga Brogård
i Uppland åt sin dotterdotter Katarina Ulrika
Montgomery, gift med landshöfdingen grefve
Erik Sparre, och gjorde Segersjö i Nerike till
fideikommiss för sin dotterson öfverste Josias
Montgomery och dennes manliga afkomlingar,
med förbindelse för innehafvaren och dennes
äldsta son att bära namnet Cederhielm, jämte
sitt eget släktnamn. Under konung Gustaf III:s
regering erhöll C. titel af kommerseråd. Död
d. 20 dec. 1795.

Gift 1757 med Katarina Margareta Tigerhjelm.


5. Cederhielm, Germund Ludvig, en af rikets
herrar. Född i Jönköping d. 8
april 1755; sonsons son till C 1.
Föräldrar: presidenten i Åbo
hofrätt Germund Carl Cederhielm
och Lovisa Charlotta von
Saltza
.

C. anställdes vid femton års ålder som lifdrabant.
Han afsändes som kavaljer med
öfverste Kaulbars vid ambassaden till Petersburg
1774 och anställdes som kornett vid Lätta dragonerna,
inom hvilket regemente han avancerade till
förste major 1789.

Under tiden ingick han i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 11:54:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free