Svenskt biografiskt handlexikon / I:175 (1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Cederhielm, Germund Ludvig - Cederhielm, Montgomery-, se Montgomery - Cederschiöld - 1. Cederschiöld, Per - 2. Cederschiöld, Fredrik Johan - 3. Cederschiöld, Per Gustaf - 4. Cederschiöld, Fredrik August

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fransk tjänst, slöt sig i Paris till Gustaf III:s svit,
när konungen 1783 reste till Italien, samt företog
därefter en resa på egen hand till flera af Europas
länder. När ryska kriget utbröt 1788 deltog
han i fälttåget i Finland, dock, såsom det synes,
utan att någonsin sammanträffa med fienden och
tog, liksom flera af hans stånd, afsked följande
året, när förenings- och säkerhetsakten påtvingades
adeln. Sedan han åter gjort några utrikes
resor, erbjöds honom 1809 svenska ministerposten
i Paris, men han afböjde anbudet. Tre år senare
emottog han guvernörskapet för arfprinsen
Oscar, som han innehade till 1815. Han blef
en af rikets herrar 1814, serafimerriddare 1818
och grefve 1822. Som enskild man har C. efterlämnat
minnet af en älskvärd och ädel personlighet.
Sitt ansenliga bibliotek förärade han
till universitetet i Uppsala. Död, ogift på sin
egendom Säby i Östergötland d. 8 febr. 1841.


Cederhielm, Montgomery-, se Montgomery.


Cederschiöld. Stamfadern för denna ätt, liksom
för adliga släkterna Adelstierna, von Gafvel
och Cronstedt var borgaren och rådmannen i
Gefle Peder Hansson, som dog i början af Gustaf
II Adolfs regering.


1. Cederschiöld, Per, rättslärd. Född i Gefle
d. 3 sept. 1625. Föräldrar: justitieborgmästaren
därstädes Elias Gavelius och Kristina Nilsdotter.

Endast nitton år gammal, hade C.
förvärfvat ett sådant anseende för lärdom, att
filosofiska fakulteten i Uppsala erbjöd honom
lagerkransen, en utmärkelse lika ovanlig som
den blygsamhet, hvarmed han undanbad sig denna
utmärkelse. Han utnämndes till e. o. juris professor
i Uppsala 1655, med särskild föreskrift,
att »proponera jus publicum, ungefär efter den
metod som H. Grotius samma jus hafver utfört».
Först åtta år därefter ordinarie professor i juridiska
fakulteten, kallades han 1665 till generalinspektor
i k. kansliet, en tjänstebefattning som
motsvarade justitekanslärsämbetet i en senare
tid. När samma inspektorat tio år därefter blef
indraget, förflyttades C. till assessor i Göta hofrätt
och adlades 1687. Död d. 15 nov. 1697.

Gift 1: 1670 med Elisabet Örnecrantz och
2: 1692 med Kristina Jernsköld.


2. Cederschiöld, Fredrik Johan, universitetslärare.
Född på Lidboholm i Småland d. 25
mars 1774. Den föreg. sonsons sonson. Föräldrar:
kvartermästaren vid adelsfanan Stefan
Kasper Cederschiöld och Anna Plantina Laurell.

Student i Lund 1793, blef C., efter
aflagd kandidatexamen, 1795 förordnad till e. o.
amanuens vid akademiska biblioteket och året
därpå promoverad till filosofie magister. 1797
befordrad till ord. amanuens, kallades han tre
år därefter till docent i teoretisk filosofi och blef
1803 adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi.
Efter att ett år hafva varit lektor vid Växiö
gymnasium, återkallades han 1808 till Lund, såsom
moral. professor, och utnämndes i denna
egenskap till kyrkoherde i Hardeberga och Sandby
prebendepastorat 1821. 1824 utbytte han
dessa församlingar mot Stäfvie och Lackalänga
och erhöll prosttitel s. å. Han lämnade sin
lärostol som emeritus 1841. Förutom en mängd
disputationer har C. i sin vetenskap utgifvit
Allmän inledning till apriorisk eller rationel
pligtlära 1821, Menniskors aprioriska eller
rationela pligtlära 2 del. 1828–29 och Statsaprioriska
pligtlärans propedevtik 1831. Död
d. 4 april 1846.

Gift 1808 med Eleonora Fredrika Widegren.


3. Cederschiöld, Per Gustaf, läkare, riksdagsman.
Född på Lidboholm i Småland d. 4 sept. 1782; den föreg.
bror.



Student i Lund 1798, valde han läkarevägen till lefnadsmål
och undfick efter aflagda examensprof medicinska fakultetens
doktorsdiplom 1809. Två år därefter förordnades han till
anatomie prosektor vid samma universitet och blef kirurgie
magister 1812.

Följande året lämnade han Lund och bosatte sig i
hufvudstaden, där han 1817 utnämndes till e. o. professor
i obstetrik vid Karolinska institutet och adjunkt vid
Allmänna barnbördshuset.

1822 befordrades han till ordinarie professor och
förordnades till direktör för nämnda barmhärtighetsanstalt.

Utmärkt såsom vetenskapsman och en Sveriges mest fruktbara
författare på det medicinska området, har han särskildt
gjort sitt namn aktadt genom det nit, hvarmed han antog
sig barnmorskeundervisningen. I sistnämnda fack
utarbetade han flera lättfattliga handböcker och
anvisningar, såsom: Handbok för barnmorskor
1822, Utkast till Handbok i den instrumentala
barnförlossningskonsten 1830, En vink om barns
skötsel för menige man 1832, Lärobok i vården
om qvinnans slägtlif 3 del. 1836–39.

Han uppträdde äfven som historisk och statsrättslig
författare med Riksdagen i Stockholm
1719 1826, Handbok för riksdagsmän 1822,
Försök att bringa Sveriges grundlagar i system
1828 m. m., i hvilka arbeten han liksom vid
riksdagarna uppträdde som en varm förfäktare
af den konstitutionella frihetens principer. Vid
riksdagarna, som han bevistade fr. o. m. 1815
åtnjöt han för sin själfständiga hållning och gedigna
kunskaper odelad aktning från skilda läger
och var mestadels placerad i konstitutionsutskottet.
Led. af Vetenskapsakademien. Död i Stockholm
den 12 febr. 1848.

Gift 1812 med friherrinnan Cordelia Maria Charlotta von Boye.


4. Cederschiöld, Fredrik August, läkare. Född
i Stockholm d. 27 maj 1813; den föregåendes son.



Vid Lunds universitet, där C., sjutton år gammal,
inskrefs bland de studerande, valde han samma bana
som fadern, och erhöll efter aflagda examina
medicine doktors diplom 1840.

Efter att ha innehaft förordnande dels som
bataljonsläkare vid Andra lifgardet, dels
som barnmorskelärare och som adjunkt i barnförlossningskonst
vid Karolinska institutet, förestod han 1842–51 dels
som tillförordnad, dels som ordinarie innehafvare,
provinsialläkarebefattningen i Nora distrikt af Örebro län.

1854 utnämndes han till provinsialläkare i Stockholms
distrikt, samt blef 1855 förordnad att vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>