- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:182

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centerwall, Julius Ebbe - Cervin - 1. Cervin, Frans - 2. Cervin, Carl Gustaf - Cervin-Stéenhoff, se Stéenoff - Cervinus, Hans Hjort- - Chalmers, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han har varit flitig som skriftställare, och märkas
bland hans arbeten Den romerska kejsartiden
(i Wallis’ »Ill. världshistoria») 1875, Romas
kristna katakomber
1881, Illustrerad handbok
i romersk fornkunskap
1881–91, Julianus
affällingen
1884, Från Hellas och Levanten 1888,
Romas ruiner 1889, m. m. Dessutom har han
öfversatt bl. a. Valda tal af Cicero (3 d.) 1871–83,
Greklands och Roms litteratur i urval och
öfversättning
1883 och Schuchhardts Schliemanns
upptäckter
1891. C. har äfven varit
verksam som föreläsare i klassisk arkeologi och
antik historia, och utvecklar en god portion
esprit i sina föredrag och skrifter. Han är sedan
1897 ledamot af Andra kammaren för Söderhamn,
där han tillhör »liberala samlingspartiet»,
men har i riksdagen ej spelat någon mera framträdande
roll.

Gift 1874 med Tullia Björck.


Cervin, ursprungligen dansk släkt vid namn
Hjort, som på 1600-talet öfverflyttade till Sverige,
där namnet latiniserades till Cervinus. Den latinska
ändelsen us har sedermera bortfallit.


1. Cervin, Frans, borgmästare, riksdagsman.
Född i Fulltofta prästgård i Skåne
d. 2 jan. 1705. Föräldrar: kyrkoherden
därstädes Elias Cervin
och Jannika Leche.

Efter att 1725 blifvit anställd som stadskassör
i Landskrona och 1732 som
rådman i samma stad, utnämndes
C. till borgmästare i Karlshamn
1740, hvilken syssla han beklädde till 1780, och
afled i samma stad d. 3 juli 1789.

Han bevistade ej mindre än elfva riksdagar och var under frihetstiden
en betydande man, ja kanske den mest
bemärkte, inom Mössminoriteten i borgarståndet,
som vid flera tillfällen hedrade honom med sina
röster vid talmansvalen, och synes äfven varit
personligen aktad bland sina motståndare, hvilka
1751 beredde honom plats i sekreta utskottet.
1765 blefvo Mössorna äfven herrar i borgarståndet,
och C. insattes då i både sekreta utskottet
och den vid detta riksmöte viktiga bankodeputationen,
som utförde räfsten mot växelkontoren.

Gift 1726 med Eva Elisabet Wandalin.


2. Cervin, Carl Gustaf, finansman; den föreg.
sonsons son. Född d. 26 sept.
1815 på Ulfsåkraholms säteri i
Värend, Småland. Föräldrar:
löjtnanten, godsägaren Frans
Johan Cervin
och Magdalena
Fredrika Silfversparre
.

C. blef 1831 student i Lund, aflade
1832 kameralexamen och 1835,
i Uppsala, hofrättsexamen, hvarefter han 1844
utnämndes till v. häradshöfding och tjänstgjorde
1849–56 i justitierevisionsexpeditionen. Han
tog då i egenskap af nyutnämnd protokollssekreterare
i K. M:ts kansli afsked för att uteslutande
ägna sig åt affärslifvet, hvari han redan förut
som ombud för flere hypoteksföreningar deltagit.
C. jämte dåvarande kommerserådet Willerding
fick 1856, efter den sorgliga penningkrisen, i
uppdrag att afsluta ett utländskt statslån å tolf
mill. kr. C. bar bedrifvit en mycket omfattande
bankirrörelse i Stockholm och särskildt gjort sig
bemärkt genom att han dels ensam, dels i förening
med bankinrättningar förmedlat många lån
till staten, städer, kommuner o. s. v. Uppkomsten
af det inhemska fondsystemet är sålunda
till största delen Cervins verk.

C. tillhörde en längre tidrymd förvaltningsutskottet inom
Stockholms läns hushållningssällskap och var hedersledamot
af detta sällskap. Led. af Landtbruksakademien.
År 1862 stiftade han Stockholms
läns sparbank, där han till 1888 var styrelseledamot.

Död d. 14 juni 1899.

Gift 1: 1848 med Emma Sofia Meurk och 2: 1859
med Hedvig Johanna (Jenny) Meurk.


Cervin-Stéenhoff, se Stéenhoff.


Cervinus, Hans Hjort-, universitetslärare, präst.
Född dansk undersåte i Ausås i Skåne, där fadern
Fredrik Hansson Hjort, gift med Margareta
Nilsdotter
, var kyrkoherde, måhända af
samma släkt som Cervinska släkten, ehuru sambandet
ej är fullt utredt. Födelseåret obekant.

C. blef kyrkoherde i Varberg 1642 och utnämndes
1653 till kyrkoherde i Halmstad samt
1666 till generalprost öfver Halland och 1669 till
teol. professor i Lund med bibehållande af Halmstads
pastorat, hvilken befattning han innehade
till 1672, då han förflyttades till Helsingborg,
såsom kyrkoherde, stiftsprost och biskoplig vikarie
i skånska stiftet. På mångfaldigt sätt utmärkt
af svenska regeringen, kunde han med
säkerhet betraktas som Winstrups efterträdare
på Lunds biskopsstol. Det oaktadt segrade hos
honom vid den nationella brytningen kärleken
för det gamla fosterlandet och han öfverflyttade
1677 till Danmark, där han dog som kyrkoherde
på Själland. Det enda arbete man af honom
känner är: Oratio metrica in natalitia Jesu
Christi
1622.


Chalmers, William, donator. Född i Göteborg
1748 af engelska föräldrar,
ägnade han sig i unga år åt handel
och ingick bolag med en af
sina vänner, L. Kåhre. Efter
några år lämnade han likväl sin
plats i bolaget åt sin broder
James och anträdde 1782 en
utrikes resa. Följande året afgick
han till Kina för att bli superkarg i
Kanton och Makao och återvände 1793 till
Göteborg med en ansenlig förmögenhet. Invald
i styrelsen för Ostindiska kompaniet, utvecklade
han en rastlös verksamhet för att förekomma
den upplösning, som genom förändrade konjunkturer
och störande politiska tilldragelser hotade
denna inrättning, på samma gång han med kraft
och nit arbetade för Trollhätte kanals fullbordande.
C. testamenterade hälften af sin egendom
till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och
den andra hälften till upprättandet af en slöjdskola,
som efter honom fått namn af »Chalmersska
slöjdskolan»; genom k. skrifvelse af d. 13
april 1883 är namnet ändradt till Chalmers’ tekniska
läroanstalt. Ett årligt statsanslag utgår
till denna välkända teknologiska läroanstalt.

C. erhöll 1809 kansliråds titel och afled ogift d.
3 juli 1811.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free