- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:187

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chydenius, Anders - Claëson - 1. Claëson, Kristian Teodor - 2. Claëson, Nils Ludvig Alfred - Clason - 1. Clason, Edvard Clas Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återvalde honom Österbottens kaplaner som fullmäktig
vid 1769 års riksdag, men deras valrätt
underkändes och C. fick vända om hem. Vid
1779 års riksdag synes han i främsta ledet bland
religionsfrihetens vänner, till hvars förmån han
ingaf ett i varma ordalag affattadt memorial, som,
förut genomsedt af Gustaf III, gaf denne anledning
till yttrandet: »Nog är jag dock något
dristig, men jag hade aldrig vågat, det Chydenius
vågade.» Memorialet, som godkändes af de tre
lekmannastånden, kom att hufvudsakligen ligga
till grund för Gustaf III:s förordning 1781 om
utvidgad religionsfrihet. Äfven vid riksdagen i
Gefle 1792 var C. representant för Österbottens
kyrkoherdar, men kom för sent fram för att
hinna verksammare deltaga i öfverläggningarna.

Han fortfor att vara verksam som nationalekonomisk
skriftställare genom att 1777 ingifva
svar på Göteborgs Vitterhets- och Vetenskapssamhälles
uppställda fråga: Huruvida landthandel
för et rike i gemen är nyttig eller
skadelig och i hvad mon den bidrager till industriens
uplifvande eller aftagande?
, hvari han
kraftigt utlägger landthandelns nytta. 1778 utgaf
han: Tankar om Husbönders och Tienstehions
naturliga rätt
, hvarjämte han i artiklar i Dagligt
Allehanda 1778–79 uttalade sig för upphäfvande
af de stadganden, som bundo tjänarna vid årstjänst
och viss årslön, och han har äfven författat
andra småskrifter. I sitt enskilda lif var han
vänlig och hjälpsam.

Gift 1755 med Beata
Magdalena Mellberg
, efterlämnade C. inga barn.
Hans Politiska skrifter utgåfvos 1877–80 med
en historisk inledning af prof. E. G. Palmén.


Claëson, ursprungligen dansk släkt, som invandrade
till Sverige 1728 med byggmästaren
Claus Clausen, hvars son kallade sig Claëson.


1. Claëson, Kristian Teodor, filosofisk skriftställare.
Född i Stockholm d.
7 juli 1827. Föräldrar: assessorn
Teodor Claëson och Vendela
Margareta Malmberg
.

Efter förberedande studier, dels i Hillska
skolan å Barnängen, dels i
Nya elementarskolan i Stockholm,
aflade C. med utmärkt
heder studentexamen i Uppsala 1847 och promoverades,
efter undergången filosofie kandidatexamen
1856, året därpå till filosofie doktor.
Kort därefter kallades han, på grund af sin förtjänstfulla
gradualafhandling Om möjligheten af
en filosofisk rättslära
, till docent i praktisk
filosofi. Det betydande anseende han redan nu
hunnit förvärfva sig gjorde det till en samvetsplikt
att vid universitetet fästa en vetenskaplig
förmåga, son gaf anledning till så stora förhoppningar.
Tillfälle därtill erbjöd sig vid upprättandet
af förslag till de tvenne s. k. rörliga
adjunkturer, som genom 1857 års riksdagsbeslut
blifvit inrättade. Till den ena af dessa hade C.
med stor röstöfvervikt erhållit första förslagsrummet,
när döden oförmodadt afbröt hans så
löftesrika bana d. 21 nov. 1859. »Hans skrifter,
efter författarens död samlade och utgifna, innehålla
dels uppsatser, som belysa vissa af Boströms
läror, dels afhandlingar och recensioner
i hvilka flera af lifvets viktigaste frågor behandlas
med en sällsynt förening af grundlighet
i forskning och klarhet i framställning.» C.
framträdde mest själfständigt å det språkfilosofiska
området, där han sökte visa, att man måste fatta
språket som en uppenbarelse af nationalandan
eller nationens idé. Hans förnämsta arbete är
utom gradualafhandlingen: Om språkets ursprung
och väsende
1858.

Ogift.

Hans yngre broder, Gustaf Albert C., född 1830, student i
Uppsala 1853 och f. d. skolföreståndare i Stockholm,
har gjort sig känd som författare till en
vid elementarundervisningen mycket använd lärobok
i svensk litteraturhistoria.


2. Claëson, Nils Ludvig Alfred, statsråd; den
föregåendes kusins son. Född
å Lindhof d. 15 nov. 1848. Föräldrar:
häradshöfdingen i Södertörns
domsaga Nils Christian
Claëson
och Charlotte Elisabet
Stråle
.

C. blef student i Uppsala,
aflade därstädes hofrättsexamen
1871, blef vice häradshöfding
1874 och utnämndes till assessor i
Svea hofrätt 1883. T. f. revisionssekreterare
s. å., förordnades han 1884 till expeditionschef
i ecklesiastikdepartementet, var 1889–92
riksdagens justitieombudsman och utnämndes
1892 till justitieråd. Vid sidan af dessa sina
ordinarie värf var han ordförande i direktionen
för högre lärarinneseminariet 1891–98, var lekmannaombud
för Stockholms stad vid 1898 års
kyrkomöte och har beklädt andra olikartade uppdrag.
Sedan d. 22 juni 1898 är han statsråd
och chef för ecklesiastikdepartementet och har
såsom sådan bl. a. haft glädjen att vid 1901 års
riksdag genomdrifva anslag till ett åttiotal nya
ordinarie lärareplatser vid statens läroverk.

Gift 1875 med Françisca (Fanny) Euphemia
Helleday
.


Clason. Släkten förmenas vara af wallonskt
ursprung. Dess äldste med visshet kända stamfader,
grosshandlaren och brukspatronen i Stockholm
Johan Clason, född 1667, död 1747, var
fader till den för sitt delägarskap i de Königska
växelkontoren under frihetstiden bekante grosshandlaren
och riksdagsmannen Isaac Clason, född
1710 död 1772, från hvilken här nedan upptagna
släktmedlemmar härstamma.


1. Clason, Edvard Clas Herman, anatom. Född
på Furudals bruk i Ore socken,
Kopparbergs län, d. 17 okt 1829.
Föräldrar: brukspatronen Isaac
Gustaf Clason
(sonson till grosshandlaren
I. Clason, se ofvan)
och Henrika Gahn.

Student i Uppsala 1849, filosofie kandidat
1851, medicine kandidat 1857,
licentiat 1861. C. blef 1862 docent och 1863
adjunkt i anatomi och fysiologi och utnämndes
1882 till professor i anatomi i Uppsala,
där han förut sedan 1877 som e. o. professor
förestått professuren. 1897 erhöll han afsked
med pension. Ledamot af Vetenskapsakademien
1887.

C. var en synnerligen framstående
lärare, och den anatomiska institutionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free