- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:191

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Columbus, Jonas - 2. Columbus, Johan - 3. Columbus, Samuel - Cornelius, Carl Alfred

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1613 till Uppsala, där han af J. Rudbeckius erhöll
uppdrag att undervisa i grekiska och vara
director för sång och musik vid universitetet. Fil.
magister 1617 och prästvigd 1618 och redan då
ansedd för en af sin tids utmärktaste virtuoser i
Sverige, kallades han af sin gynnare Rudbeckius,
som samtidigt blifvit biskop i Västerås, till lärare
vid stadens skola och föreståndare för musiköfningarna
därstädes.

1620 afsändes han
af biskop och konsistorium till Wittenberg, för
att anskaffa nya instrument och musikalier och
utnämndes, då gymnasium inrättades 1623, till
lektor i grekiska, hvarjämte han såsom förut
fortfor att vara »rector» för sång- och musikundervisningen.

1625 kallad till poes. professor
i Uppsala, handledde han äfven här den studerande
ungdomen i tonkonsten och kan anses
såsom den egentliga grundläggaren af det musikaliska
lif, som sedan utmärkt rikets första högskola.
Af Rudbeckius återbördad till Västerås
stift, kallades han 1630 till Husby församling i
Dalarna, där han som själasörjare verkade till
sin död d. 27 aug. 1663. Hans litterära kvarlåtenskap
utgjordes af några disputationer samt
otryckta poetiska tillfällighetsstycken.

Gift 1: 1624 med Elisabet Tomasdotter och 2: 1648
med Kerstin Jakobsdotter.


2. Columbus, Johan, universitetslärare, latinsk
skald. Född i Husby socken i Dalarna d. 12
dec. 1640; den föregåendes son.

I Uppsala, där C. vid nitton års ålder inskrefs bland de
studerande, blef han 1668 filos. magister och utnämndes
året därefter till filos. adjunkt.

1671 e. o. professor, erhöll han i uppdrag att uppehålla
föreläsningarna för Fornelius och intog vid
dennes död 1673 hans lärostol såsom poes. professor.
Död d. 12 aug. 1684. C. ägde jämte
djupa kunskaper i den klassiska litteraturen en
ovanlig insikt i de moderna språken, af hvilka
han med färdighet talade tyska, franska och
italienska. C. har eröfrat sig ett namn såsom
en af Sveriges yppersta latinska skalder.

Gift 1672 med Margareta Scheffer, dotter till prof.
J. Schefferus.


3. Columbus, Samuel, skald.

Född i Husby prästgård i Dalarna 1642; den föregåendes bror.

Student i Uppsala 1659, studerade C. nästan
endast vitterhet och mottog snart anställning som
lärare i en familj i Stockholm, där han gjorde
bekantskap med Georg Stjernhjelm, hvilken, 1661
kallad till ledamot af krigskollegium, gjorde honom
till kanslist därstädes. Förhållandet mellan
de båda männen var det förtroligaste, och C.
vördade i Stjernhjelm på en gång den store förebilden
i sånggudinnornas tjänst och den faderlige
vännen, hvarför, då S. 1667 intog directorsplatsen
i det nyinrättade antikvitetskollegium, C.
följde honom dit som tjänsteman. Åren 1674-79
fick C. som guvernör åtfölja ett par unga
herrar Reenstjerna på en resa genom flera af
Europas länder. Men han hade knappt återkommit
till fäderneslandet, förrän han insjuknade
och dog i Stockholm d. 8 juli 1679.

Som skald uppträdde han först under pseudonymen
»Myrtillus af Bergen» med åtskilliga tillfällighetsstycken,
hvarefter han utgaf Den bibliske
verlden
1674, Odæ Svethicæ 1674 samt Rådrijk
oder Anweiser zur Tugend
1676, hvilka samlingar,
som äro af lyriskt religiöst innehåll, blefvo
omtryckta efter hans död under titel: Samuelis
Columbi Bibliske Verld, sampt andre hans
Poetiske Skriffter
1687. Odena, som sattes i
musik, sjöngos allmänt. Bland dem saknas likväl
en mängd af hans tillfällighetsverser, såsom Tree
Heerd-Vijser
vid brodern J. Columbi bröllop
o. s. v. En kritisk upplaga af C:i Samlade
vitterhetsarbeten
, utgifven af P. Hanselli och
Eichhorn 1856, innehåller ett förut endast delvis
tryckt arbete af hans hand: Måål-Roo eller
Roo-Måål
, en samling af anekdoter och infall
och en efterbildning af tyskarnas »Tischreden»
samt delvis belysande tidens framstående män.
Psalmen 440 i 1819 års psalmbok är författad
af C. Tillsammans med sin vän och lärare
Stjernhjelm företog han en dramatisk bearbetning
af den förres Hercules och stod just i
begrepp att verkställa en öfversättning af några
af Corneilles och Molières komedier, när han
öfverraskades af döden.

C. var en snillrik,
ädel och älskvärd personlighet. Af dikter torde
hans Öfverskrifter – epigram – i allmänhet
vara de bäst lyckade. Hans andliga sånger röja
en mild vemodig karaktär och några, isynnerhet
de som äro skrifna på tyska, intaga en utmärkt
plats i formelt hänseende. Han uppträdde äfven
som språkforskare med ett par arbeten, hvaraf
En svensk ordeskötsel angående bokstäfver, ord
och ordesätt
utgafs 1881. Sv. Akademien lät 1848
prägla en medalj öfver C., som af Atterbom
blifvit benämnd »den svenska lyrikens fader».

Ogift.


Cornelius, Carl Alfred, universitetslärare, teologisk
författare, biskop. Född
på Thortorp i S. Vi socken af
Kalmar län d. 10 febr. 1828.
Föräldrar: andre landtmätaren
Johan Henrik Cornelius och
Sara Elisabet Dahlberg.

C. blef student i Uppsala 1845, aflade
filos. kandidatexamen därstädes
1849 och promoverades 1851 till filos.
doktor. Sedan han följande året äfven aflagt
teol. kandidatexamen, anställdes han 1853 vid
universitetet som docent i kyrkohistoria. C. utnämndes
1855 till teologie lektor vid högre elementarläroverket
i Hernösand, prästvigdes i Linköping
i aug. 1855 och aflade pastoralexamen
följande året. Han förestod på förordnande den
exegetiska professuren vid Uppsala universitet
under en del af vårterminen 1856 samt hela läroåret
1856–57, hvarpå han tillträdde lektorsbefattningen
i Hernösand hösten 1857 och utnämndes
till kyrkoherde i Häggdångers prebendepastorat
1858.

Utnämnd teologie lektor i Linköping
och kyrkoherde i Landeryds prebendepastorat
i april 1859, hann han icke tillträda
dessa befattningar, enär han blef teologie adjunkt
vid universitetet och pastor i Hagby och Ramsta.
Förordnad att förestå den Kalsenianska professuren
trenne läseterminer 1860–61, utnämndes han
sistnämnda år till Kalseniansk professor i teologiska
prenotioner och kyrkohistoria. C. var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free