Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Cronstrand, Baltzar - Cronström, Isak - Crusebjörn - 1. Crusebjörn (Kruse), Peter - 2. Crusebjörn, Jesper Ingewald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de matematiska vetenskaperna, och ingick 1815
som underlöjtnant vid ingenjörskåren, hvarest han
1820 befordrades til löjtnant. — 1822
fortifikationsbefälhavare i Malmö, förflyttades han kort
därefter till karlsborg och utnämndes följande
året till kapten i generalstaben.
Fortifikationsbefälhavare i Karlskrona 1830—32 , befordrades
han sistnämnda år till kapten i ingenjörskåren. —
1833, kort efter sedan han emottagit fortifikationsbefälet
på Karlsborg, anträdde han en utrikes
resa, med särskildt uppdrag att inhämta kännedom
om främmande länders fortifikationsväsende.
På denna resa, som med obetydliga afbrott varade
i åtta år, besökte C. icke blott de flesta europeiska
länder, utan äfven asiatiska Turkiet, Arabien,
Nubien och Egypten, hvars fornlämningar han
på det noggrannaste studerade. Återkommen till
Sverige 1841, återtog han han sin tjänst vid
ingenjörskåren och fortfor därmed till 1849, då han på
egen begäran fick afsked. 1845 kallades C. till
föreståndare för den nybildade »Svenska slöjdföreningens
söndags- och aftonskola». Efter nya
resor 1851—52 med understöd af statsmedel till
England och Frankrike, för att studera
därvarande undervisningsanstalter af samma slag,
sökte han tillämpa på den stockholmska skolan
sina iakttagelser och göra den till en anstalt,
vid hvilken handtverkaren kunde vinna icke blott
yrkesskicklighet, utan äfven teoretisk underbyggnad
och konstnärlighet i sitt yrke. Då han
vid dessa bemödanden kom i delo med andra
åsikter och intressen, uppblossade en strid, som
hade till följd att C. 1859 afgick och upphörde
att taga vidare befattning med sin stiftelse. Död
i Stockholm d. 26 jan. 1876. C:s Efterlemnade skrifter
utkommo 1878. — Ogift.
Cronström, Isak, krigare. Född i avesta d.
3 juli 1661. Föräldrar: kammarrådet Isak Cronström
och Kristina Hanssen. — Vid faderns
död, aderton år gammal, företog C. en utrikes resa,
hvarunder han mest uppehöll sig i Paris,
där han med ungdomens hela liflighet hängaf sig
åt den franska hufvudstadens förströelser.
Under tiden anlände dit den svenska grefven
C. G. von Königsmarck, en brorson till den
frejdade fältmarskalken. Af aktning för hans lysande
namn gaf Ludvig XIV åt den unge svensken ett
eget regemente, som denne äflades att förse med
adelsmän, särskildt svenskar, hvarigenom C. kom
att få en anställning i franska armén 1683. Efter
nio års tjänstgöring, hvarunder han deltagit o
flera bataljer och öfverallt utmärkt sig för sitt
oförskräckta mod, lämnade han Frankrike som
kapten och ingick vid den hjälpkår, som Carl XI
lämnade först åt österrikarna och sedan åt
holländarna. C. öfvergick sedan i hollänsk
tjänst och deltog i flera krig. Han steg från
den ena graden till den andra och befordrades
slutligen 1744 till general-en-chef öfver holländska
armén. Han var då åttiotre år gammal och
önskade bli befriad från all aktiv tjänstgöring. Det
oaktadt uppdrog regeringen åt honom 1747
befäler öfver den viktiga fästningen Bergen op
Soom, och då denna kort därefter
eröfrades af fransmännen, måste C., ehuru
frikänd af krigsrätten, därför uppbära de bittraste
förebråelser. Han dog på sitt landtgods Nemelaer
d. 3 juli 1751. C. blef 1720 svensk friherre.
— Gift 1695 med Trajectina Anna Elisabet
Tuyl van Zeroorskerken.
Crusebjörn, svensk adlig ätt, härstammande
från handelsmannen i Lübeck, Frantz Kruse, vilkens
son, landshöfdingen Peter Kruse, adlades
1622 med bibehållande af namnet (se nedan.)
Men då medlemmarna af ätterna Cruus och Kruse
protesterade mot, att en ätt med detta namn
introducerades å riddarhuset, antogo hans barn
namnet Krusebjörn, hvilket sedermera
ändrades till Crusebjörn.
1. Krusebjörn (Kruse), Peter, ämbetsman.
Son af köpmannen i Lübeck Frantz Kruse.
— Bosatt i Stockholm såsom handlande,
samlade Peter K. sig snart en förmögenhet och
förordnades 1620 till direktör för handelskompaniet
därstädes. Fem åt senare utnämndes han
till ståthållare öfver Kopparbergslagen, med
åliggande, enligt instruktionen, att »i allo måtto K.
Maj:ts gagn söka och fordra». — Icke destomindre
var han såsom en af de verksammaste och
mest betydande direktörerna i kopparkompaniet
delaktig i de underslef, som utmärkte detta bolags
förvaltning. — Oaktadt både Gustaf Adolf och
bergslagen öppet uttalat deras missnöje öfver
kompaniets egennytta och K:s förhållande,
utnämndes den senare 1634 af förmyndarestyrelsen
till landshöfding öfver Dalarna och Kopparberget,
ett bevis på huru han förstått att af vinsten
dela med sig åt de inflytelserikaste
personerna i riket. — Redan 1622 upphöjdes han
i adligt stånd, med bibehållande af sitt fädernenamn
(se ofvan.) — Under K:s landshöfdingtid
anlades i Dalarna staden Säter, hvarest landshöfdingen
äfven afled d. 30 dec. 1645. — Gift med Cecilia Rehn.
2. Crusebjörn, Jesper Ingewald,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
