Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dacke, Nils - Dahl, Mikael - Dahl - 1. Dahl, Erik - 2. Dahl, Anders - 3. Dahl, Kristoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en viss krigstukt, och konungens höfvidsmän
blefvo slagna den ena gången efter den andra
oh äfven från andra landskap spordes oroliga
rörelser. Vid dessa många och oväntade
motgångar blef konungen allvarligt bekymrad och
erbjöd de upproriska en vapenhvila, hvarunder
de skulle anföra sina besvär. Denna antogs;
bönderna aflämnade en klagoskrift i sjutton
punkter och D. erbjöd sig att med tvåtusen
hakeskyttar gå i konungens tjänst, om denne
ville försäkra honom om sin nåd och åtskilliga
andra fördelar. Men vintern därpå förnyades
upproret värre än någonsin; bönderna belägrade
Kalmar och Stegeborg och slogo ånyo de
kungliga. Då inryckte tre härar på en gång i Småland;
hufvudstyrkan påträffade bondehären vid
sjön Åsunden och slog densamma i grund och
det ena häradet efter det andra skyndade att
behära nåd och nedlägga vapen. Konungen
beviljade deras bön på det villkor, att de skulle
hjälpa till att fånga D. och hans förnämsta
anhängare; tillika tog hantolf af de anseddaste
bönderna i jvarje härad, för att försäkra sig om
de hemmavarandes trohet. D., som vid Åsunden
lyckats undkomma, försökte väl förnya upproret
men nu var lyckan viken från honom. Både
han och hans skaror blefvo slagna af den tappre
Jakob Bagge, som en gång kom D. själf på
spåren och jagade honom sju mil på ett dygn.
Till slut blefvo smålänningarna själfva så
utledsna på den ständiga oron och osäkerheten, att
de icke kunde lida D:s anhängar bland sig.
Själf flydde denne på hemliga stigar nedåt de
blekingska skogarna, förföljd af konungens knektar.
Ändtligen upphanns han på Rödeby skog af
en frimodig krigsman Ragvald Pederson, hvilkens
följeslagare genomborrade honom med sina pilar
1543. Den döda kroppen fördes till Kalmar
och lades på stegel och hjul, med en kopparkrona
öfver hufvudet. Enligt en annan berättelse
kom D. öfver till Tyskland, men blef, när han
1580 återvände till fäderneslandet, upptäckt och
slutligen insatt på ett hospital, där han dog af pest.
Dahl, Mikael, porträttmålare. Född i
Stockholm 1656.
Han var en af Ehrenstrahls många lärjungar,
men lämnade vid tjugutvå års
ålder hans ledning och följde
med en köpman till London;
reste sedan till Paris och Rom,
på hvilket senare ställe han
uppehöll sig länge. År 1688 återkom
han till England, där han snart vann ett
betydande anseende och täflade i omtyckthet med
själfva den berömde Kneller, Englands då mest
ansedda porträttmålare. Han kvarstannade i sitt
nya fädernesland för lifvet och har där
egentligen efterlämnat alstren af sin
konstnärs-verksamhet. I Windsorpalatset finnes Carl XI till
häst, i Houghton Walpoles moders bild, o. s. v.
Stockholms Nationalmuseum eger ett porträtt af
Carl XII, måladt efter en byst, och
Gripsholmssamlingen en bild af drottning Anna af
England. D:s konst utmärker sig för naturtrohet,
omsorgsfullt utförda detaljer och god färg. Bland
svenskar, som under D. studerade i London,
märkas Schröder, L. Pasch d. ä. och Hans
Hysing, hvilken liksom sin lärare stannade kvar i England.
Död i London 1743.
Dahl, gammal prästsläkt från Västergötland,
härstammande från kyrkoh. i Dala Ericus
Christofori Scarinius, f. 1597, d. 1667, hvars
söner antogo namnet Dahl efter födelseorten.
En halfbroder till de tre här nedan upptagna
bröderna, Olof, upptog efter morfadern namnet
Kolmodin och var den bekante filologen, Olof
Kolmodin d. y. (se nedan).
1. Dahl, Erik, psalmförfattare. Född i
Varnhem i Västergötland d. 25 maj 1749. Föräldrar:
kyrkoherden Kristoffer Dahl och Johanna Helena
Enegren.
Efter förberedande studier i Skara blef
D. student i Uppsala 1767. Prästvigd 1772,
utnämndes han sex år därefter till komminister i Saleby
och befordrades 1793 till kyrkoherde i Sköfde.
Prost 1796; kontraktsprost 1800; teologie doktor
vid Gustaf IV Adolfs kröning s. å. Död ogift d.
15 aug. 1809.
Trenne af hans psalmer –
införda i profpsalmboken af 1793 samt i första
häftet af »Tidskrift för Religionens vänner» –
vittna om hans poetiska begåfning.
2. Dahl, Anders, botaniker. Född d. 17 mars
1751 i Varnhems socken; den föreg. broder.
Student i Uppsala 1770, fil. kand. och vårdare af
kanslirådets K. Alströmers naturaliesamling i
Göteborg och botaniska trädgård i Kristinedal. 1786
med. d:r i Kiel och 1787 med. adjunkt och bot.
demonstrator vid Åbo universitet. Död d. 25 maj
1789. D. var en ovanligt skicklig botanist, som
bl. a. utgifvit Observationes botanicæ circa
Systema vegetabilium divi a Linné. Dahlian är
uppkallad efter honom.
3. Dahl, Kristoffer, lingvist, skald. Född i
Saleby socken i Västergötland d.
17 maj 1758; den föreg. broder.
Vid sjutton års ålder student
i Uppsala, promoverades D. 1782
till filosofie magister och
förordnades, efter aflagdt
lärdomsprof, 1784 till eloqu. et poes.
docens. Prästvigd dagen före
den han vann sin lagerkrans, undfick han 1786
fullmakt som k. hofpredikant och utnämndes 1790
till professor i grekiska språket i Uppsala. Tre
år därefter kallad till ledamot i kommittén för
kyrkoärendena, befordrades han 1795 till pastor
i Näs prebende-pastorat och utnämndes vid Gustaf
IV Adolfs kröning 1800 till teologie doktor.
Död på Näs prästgård d. 4 dec. 1809.
D:s verksamhet som universitetslärare bildar ett
vackert blad i den Gustavianska högskolans annaler.
J. 0. Wallin, en af hans lärjungar, har tecknat
så väl den, som D:s personlighet i förhållande
till sina lärjungar i följande vackra ord: »D. stod
på sin tids höjd af lärdom, af vetenskaplig
odling och djuptänkt forskningsanda; likväl var det
han sade så enkelt, hjärtligt, naturligt, att det
begreps af alla och gjorde intryck på alla. Man
trodde sig höra en profet, som, invigd i högre
världars hemligheter, sänkte rösten för att tala
med jordens okunniga barn, nedlät sig till deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
