Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Dahl, Kristoffer - Dahl, Frans Johan Vilhelm - Dahlander, Gustaf Robert - 1. Dahlberg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begrepp, antog deras vanliga uttryck och
sakbilder, men inlade däruti så mycket de kunde
följa, af den höga mening, i hvilken han själf
fattade och öfversåg tingen.»
Öfver Roms
språk hade D. tidigt förvärfvat sig herraväldet
och behandlade det med mästerskap. Några af
hans skrifter på detta språk, t. ex. det program
han såsom akademiens rektor 1792 utgaf efter
Gustaf III:s död, »anses af kännare stå i
jämnbredd med det främsta af hvad vi äga kvar af
den klassiska fornålderns vältalighet.» För öfrigt
var D. mästare icke blott i det obundna utan
äfven i det bundna föredraget, och det antingen
han begagnade romarnas språk eller skref på sitt
eget. Det förra har han visat genom åtskilliga
latinska skaldestycken af frisk anda, det senare
genom omarbetningen af svenska psalmer, af
hvilka några äro intagna i 1819 års psalmbok.
Som författare är han för öfrigt bekant genom
en latinsk och en grekisk språklära, den senare
i förening med en läsebok.
1803 led. af Vitt.- hist.- o. ant.-akad.
Gift 1787 med Helena Margareta Noring, i ungdomen kallad
»den sköna Lena» och bekant för sitt slöseri
och lättsinne, som bragte mannen i grafven och
henne själf i armod och vansinne.
Dahl, Frans Johan Vilhelm, skolman, politiker.
Född d. 24 dec. 1825 i
Karlshamn. Föräldrar: handlanden
Peter Dahl och Elna Catharina Jubel.
D. blef student i Lund 1843, fil. kand. 1847 och fil.
magister 1850. Han utnämndes
sedermera 1856 till kollega vid
läroverket i Karlshamn och 1858
till rektor vid Sölvesborgs läroverk. Riksdagarna
1872 och 1878–81 satt han i Andra kammaren
som representant för Karlshamn och Sölvesborg
samt invaldes 1882 i Första kammaren af
Elfsborgs läns landsting och var vid riksdagarna
1884–88 ledamot af bevillningsutskottet. Han
afled i Stockholm d. 7 mars 1888.
D. var en af de mest nitiska medlemmarna af det
uppväxande protektionistpartiet och vann den första
segern mot frihandlarna, i det att genom hans
bemödanden vid 1879 års riksdag amerikanskt läder
belades med tull, och insattes han jämte ett par
andra protektionister i den stora tullkommittén
1880–82. 1880 stiftade han »Det svenska
arbetets vänner», en förening af tullvänner, och var
redaktör för föreningens tidskrift samt utvecklade
äfven genom skriftställarverksamhet en energisk
propaganda för sina idéer.
Bland hans skrifter märkas: Hvad vilja våra protektionister? 1879,
Grafiska tabeller öfver Sveriges utrikes handel
under halfseklet 1829–1879, 1882, Svenska
industriens vittnesbörd om sig själf, 1883,
Tullskyddets betydelse för den folkliga
hushållningen, 1884 och Sveriges handelspolitik, 1885.
I skolfrågan hyste D. reformvänliga tendenser
och ville låta latinet maka åt sig för ämnen,
som mera tillgodose den praktiska bildningens kraf.
Gift 1: 1851 med Emilia Gustava
Drakenberg, 2: 1859 med Gertrud Johanna
Carolina Möller, 3: 1862 med Anna Wickenberg.
Dahlander, Gustaf Robert, fysiker, teknolog.
Född i Göteborg d. 7 juni 1834.
Föräldrar: handlanden och
fabrikören Jonas Dahlander och
Elisabet Klinteberg.
<p>Efter
idkade elementarstudier vid ett
enskildt läroverk, genomgick D.
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg,
skeppsbyggeriinstitutet i
Karlskrona samt Högre artilleriläroverket å Marieberg,
vid hvilket läroverk han 1856 aflade
civilingeniörsexamen. Kort därefter anställd som
lärare i fysik och mekanisk teknologi vid Chalmersska
institutet, befordrades han till lektor vid
samma läroanstalt 1862 och utnämndes till professor
i fysik vid Teknologiska institutet i Stockholm
1870. För vetenskapligt ändamål och särskildt
tekniska studier har D. företagit åtskilliga
utländska resor.
1872 förordnad till sekreterare
i kommittén för den tekniska undervisningens ordnande,
kallades han 1873 till ledamot af samma
kommitté och invaldes sistnämnda år till ledamot
af Vetenskapsakademien. Han förordnades 1890
till föreståndare för Tekniska högskolan – efter
K. Styffe –, i hvilkens styrelse han äfven är
ledamot, och blef s. å. ledamot i kommittén för afgifvande
af förslag till ny omorganisation af detta
läroverk. Fil. hedersdoktor vid jubelfesten i Uppsala
1893.
D. har i hög grad bidragit till det
tekniska undervisningsväsendets praktiska omdanande
och utveckling. Han har dessutom medverkat
i kommittén för upprättande af förslag till
ett konstindustriellt museumn i Stockholm, 1877,
i kommittén för upprättande af förslag till undervisningsplan
för tekniska afton- och söndagsskolan,
1877–78, o. s. v.
D. har äfven utöfvat stor
författareverksamhet. Han har i in- och utländska
tidskrifter framlagt resultaten af sina undersökningar
rörande determinantteorien, den geometriska
teorien för accelerationen, ljusets diffraktion,
den mekaniska värmeteorien, metalltrådars
spänstighetskoefficient, kroppars afsvalning i vätskor,
o. s. v. 1859–66 var han en af utgifvarna
af Tidskrift för teknologi och 1867 af Teknisk
tidskrift samt har dessutom utgifvit Den minsta
kvadratmetoden 1858, Om den tekniska undervisningen
i några af Europas länder 1866,
Lärobok i mekaniken 1869, Inledning till maskinläran
1870, Tillämpad värmelära 1873,
Lärobok i fysik 1873–74, tredje omarbetade
upplagan af A. H. Focks fysik, ånyo utkommen
1883–86 samt 1901, Problem och öfningar i
fysik 1878, Elektriciteten och dess förnämsta
tillämpningar 1882, med supplement 1887–88,
ny totalupplaga 1890–93, med supplement 1900.
Gift 1867 med Anna Augusta Carlsten.
1. Dahlberg, Erik, fältherre. Född i
Stockholm d. 10 okt. eller 12 dec.
1625. Föräldrar: landssekreteraren
i Västmanland Jöns Dahlberg
och Dorotea Mattsdotter.
D., »den största och klaraste
stjärnan i det lysande orionsbälte,
som bildas af D., Königsmarck
och Ascheberg», uppväxte
i stor fattigdom och måste redan vid unga år
ålder ut i världen för att förtjäna sitt uppehälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
