- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:281

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ehrensvärd, Albert Carl August Lars - 5. Ehrensvärd, Gustaf Johan - 6. Ehrensvärd, Carl Fredrik - Eichhorn, Christofer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1886 i den förra, Landtbruksakademien 1886
och Vitt.- Hist.- o. Antikv.-akad. 1888 i den
senare egenskapen, och 1885 bekläddes han med
Serafimerbandet.

Gift 1852 med Ingeborg
Hedvig Vogt
(från Norge), blef han svärfar till
utrikesministern, grefve L. Douglas (se sid. 249).


5. Ehrensvärd, Gustaf Johan, memoarförfattare.
Född d. 20 februari 1746; den
föregåendes farfars kusin. Föräldrar:
kaptenen, sedermera generalmajoren,
frih. Carl Ehrensvärd
och friherrinnan Margareta
Gyllengranath
.

E. inskrefs som sjuårs barn i krigstjänst
och blef vid sexton års
ålder fänrik vid arméns flotta.

1767 utnämndes
han till kammarherre hos d. v. kronprinsen, sedermera
Gustaf III, åtföljde honom i denna
egenskap på hans resa till Frankrike 1770–71
och bibehöll fortfarande sin plats efter hans
uppstigande på tronen. Då konungen beslutit
höja det inhemska skådespelet ur dess iråkade
lägervall, var E. bland hans verksammaste biträden
och förordnades 1773 till förste direktör vid
k. teatern, en befattning som han innehade till
1776, då han öfverlämnade den till friherre Barnekow.

1780 sändes han som envoyé till
Holland, hvarifrån han efter tvenne år förflyttades
till Berlin, där han dog redan d. 24 febr.
1783. Ogift.

Under sin vistelse vid hofvet
förde han 1776–80 en omständlig journal öfver
där passerade händelser, hvilken journal, liksom
hans öfriga anteckningar, lämnar många värdefulla
bidrag till vår konst- och odlingshistoria
och på ett fördelaktigt sätt vittnar om författarens
omdöme, världserfarenhet och insikter. 1877–78
utgåfvos dessa anteckningar af E. W. Montan
under titel: Dagboksanteckningar förda vid
Gustaf III:s hof
.


6. Ehrensvärd, Carl Fredrik, en af de sammansvurne
mot Gustaf III. Född
d. 7 januari 1767; den föregåendes
halfbror. Föräldrar: öfversten
frih. Carl Ehrensvärd och
grefvinnan Anna Antoinetta Gyllenborg.

E. ingick tidigt i
krigstjänst och hade hunnit till
förste löjtnant vid artilleriet, när
upptäckten om hans delaktighet i sammansvärjningen
mot Gustaf III icke blott satte en gräns
för hans vidare befordringar, utan jagade honom
som landsflyktig ur fäderneslandet.

Ledd af sin lifliga känsla och, som det synes, under inflytandet
af den något äldre Lilljehorn, hade E.
blifvit indragen i det nät af mörka planer, som
åsyftade en omstörtning af de rådande förhållandena
och ville ur konungens död låta ett nytt
och lyckligare tidskifte uppgå för Sverige.

Häktad med de öfrige sammansvurne, dömdes
han – »Carl Fredrik Carlsson», såsom han benämndes
i hofrättens utslag – förlustig sitt adelskap
och skyldig att mista lif, ära och gods
och varda halshuggen. Domen mildrades dock,
liksom för Horn, Ribbing och Lilljehorn, till
ständig landsflykt, med förlust af adelskap och
alla medborgerliga rättigheter. Han nedsatte sig
då i Danmark, där han efter sin mor antog
namnet Gyllenborg, eller som han vanligen
skref det Gyllembourg, och gifte sig 1801 med
P. A. Heibergs frånskilda maka, Thomasine Kristine
Buntzen
, äfven i Sverige välbekant under
pseudonymen »Forf. til en Hverdagshistorie».
Under sin vistelse i Köpenhamn hade E. efterhand
kommit i beröring med flera af Danmarks
förnämsta litteratörer, hvilket föranledde honom,
som själf var en man med gedigen bildning, att
uppträda som författare. Den märkligaste af
hans uppsatser är utan tvifvel det s. k. »luftballongsdokumentet»,
som under vintern 1808–1809
i hundratals exemplar medels luftballonger
sändes öfver sundet till Skåne. Det är en i
högtrafvande fraser affattad uppmaning till de
tre nordiska staterna att sluta sig till hvarandra
och bilda en ny union, hvari E., liksom så
många andra under dessa bedröfliga tider, såg
enda räddningsmedlet för det utarmade Sverige.
Skriften, som bar titeln: Strödda anteckningar
öfver Sveriges ställning sommaren
1808, tros
vara tryckt i Köpenhamn.

Redan 1786 hade E., som var en man med starka litterära intressen,
stiftat vitterhetssamfundet »Ära och frihet»,
bland hvars medlemmar bl. a. räknades
A. G. Silfverstolpe och P. U. Enbom.

Han afled i Köpenhamn 1815.


Eichhorn, Christofer, bibliognost, skriftställare,
samlare. Född i Stockholm
d. 26 okt. 1837. Föräldrar: bryggaren
Melker Johan Eichorn, af
en ursprungligen mährisk släkt
(Eichhorn) och Agneta Karolina
Malmgren
.

E. blef student i Uppsala 1855, aflade kansliexamen
därstädes 1864 och inskrefs
s. å. som. e. o. amanuens i k. biblioteket och
e. o. kanslist i ecklesiastikdepartementet. I k.
biblioteket, där han sedan oafbrutet tjänstgjorde,
utnämndes han 1865 till andre amanuens och 1877
till amanuens. Död i Stockholm d. 3 dec. 1889.

E. var en synnerligen framstående bibliotekstjänsteman,
en insiktsfull konstkännare, en mångfrestande
författare och, oaktadt sina begränsade
tillgångar, en lidelsefull samlare, som så småningom
skaffade sig stora kollektioner. Bland
hans arbeten å litteraturhistoriens och bibliografiens
område märkas: Upptäckta svenska pseudonymer
och homonymer
1859, Prosadikter i
Sverige under frihetstiden
, 1865, m. fl. Han biträdde
Hanselli med utgifvandet af Samlade vitterhetsarbeten
af svenska författare från Stjernhjelm
till Dalin
och utgaf Tisbe 1863, samlade
skrifter af Stagnelius 1866–68, C. A. Ehrensvärd
1866, Sommelius 1867 och Bellman 1876–77,
ny samling till största delen förut outgifna skrifter.
Uppkallad af A. Fryxells angrepp å Bellman,
skyndade han att värna dennes minne genom
Bellman och hans senaste biograf, 1879, och
Bellman på Djurgården 1879, utgaf vidare
kalendern Isblomman, 1861, Sånger och berättelser
af nio signaturer
1863, Dikter och
berättelser
1876, det sist nämnda arbetet ett
urval af hans egna saker, samt de båda planschverken
med text <i>Svenska konungar och deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free