- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:282

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eichhorn, Christofer - Ek, Johan Gustaf - Ek, Selma - Ekbohrn (ursprungl. Ekbom), Carl Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidehvarf</i> 1886–90 och Bilder från gamla
Stockholm
1887–89, m. m. – Bland af honom
utförda öfversättningar märkes Boccaccios Decameron
1861–62.

E. var en af de förste,
som i vårt land fäste uppmärksamheten på behofvet
af konstslöjdens höjande genom studier
och vetenskapligt ordnade samlingar och utgaf
i detta syfte på olika språk beskrifningar
öfver Kr. Hammers samlingar samt småskrifter
rörande konstslöjd samt skref texten till Mandelgrens
Samlingar till svenska konst- och odlingshistorien,
1866–68, Svenska byggnadskonsten,
ett tillägg till Lübkes »Arkitekturens historia»
1871, texten till Svenska konstminnen från
medeltiden och renässansen
1878, De bildande
konsternas historia i kort öfversikt
, 1881, m. m.
Under titeln Svenska studier 1869–72, och
Nya svenska studier 1881, utgaf E. en del af
sina olika uppsatser i tidningar och tidskrifter,
å hvilka områden han städse varit flitigt verksam,
såsom i Aftonbladet, 1864–69, där E. bl. a.
skref de flesta teaterrecensionenna under denna
tid, Stockh. Dagblad 1870–85, Nya Dagl. Alleh.,
från 1872, Ny Ill. Tidning, o. s. v.

E. var en ifrig medlem af Svenska fornminnesföreningen
sedan dess stiftande 1870 och en tid dess v.
ordf. Sina anteckningar testamenterade han till
K. biblioteket, Nationalmuseum och Nordiska
museet. Samlingarna bortauktionerades.

Gift med Emma Charlotta Grundberg.


Ek, Johan Gustaf, universitetslärare, filolog.
Född på skattehemmanet Ekekulls
ägor i Skede socken af
Småland d. 3 sept. 1808. Fadern:
rotmästaren Per Ek.

Utrustad med en ovanlig lärgirighet
och fattningsgåfva, genomgick
han under manlig kamp
mot nöd och försakelse skola
och gymnasium och inskrefs vid tjugu års ålder
till student i Lund. Här väckte han genast
uppmärksamhet för sina ovanliga kunskaper i
latinet, som han talade och skref korrekt och
flytande på både vers och prosa. Efter fyra års
akademiska studier promoverad filosofie doktor
med första hedersrummet, 1832, kallades han
följande året till docent i romerska litteraturen
och befordrades till adjunkt i samma ämne 1836.
Året därpå lämnade han universitetet såsom utnämnd
lektor i Göteborg och innehade denna
läroplats till 1842, då han återvände till Lund,
för att där intaga lärostolen i latinet.

1848 utnämndes han till pastor i Hardeberga och
Sandby prebendepastorat, öfver hvilka församlingar
han året därefter blef prost. Död d. 8
okt. 1862. Under sin tjuguåriga verksamhet
som professor i Lund intog E. ett rum bland
detta universitets mest utmärkta lärare. Såsom
målsman för sin vetenskap, verkade han för utbredandet
af ett mera djupgående studium och
en strängare vetenskaplig uppfattning af den
klassiska filologien, än den som i den formella
färdigheten i latintalande och latinskrifning ser
det hufvudsakliga kännetecknet på en grundlig
klassisk bildning.

I sina öfversättningar från
Ovidius och Horatius har han med mästarhand
ifört de gamla skalderna deras svenska omklädnad,
liksom han i sin öfversättning till latinet af
delar ur Tegnérs Frithiofs saga uppvisat det
antika språkets böjlighet och rikedom, äfven där
det gäller att återge en yngre tids känslor och
föreställningar.

Gift 1837 med Kristina Laurentia Augusta Bergdahl.


Ek, Selma, operasångerska. Född i Stockholm
d. 3 sept. 1856. E. studerade
sång vid konservatoriet i Stockholm
1873–78 och därefter för
Louise Héritte Viardot samt debuterade
1878 å Stockholms opera
som Agatha i »Friskytten»,
Mathilda i »Vilhelm Tell» och
grefvinnan i »Figaros bröllop».
Hon tillhörde operan till 1887 och därefter
1888–90. Fröken Ek utförde härunder och
senare vid gästspel, hvilka utsträcktes till
Köpenhamn och Berlin, en mängd både tragiska
och komiska sopranpartier af dramatiskt
slag eller koloraturuppgifter. Till det senare
slaget höra Elvira, Rezia, Philine, Eudora
i »Judinnan», Inez i »Afrikanskan» m. fl.
Bland fröken Eks partier i den gladare genren
märkas Anna i »Hvita frun», Marie i »Trumpetaren»,
Javotte i »Kungen har sagt det»
och Djamileh. Men fröken Ek var framför
allt dramatiskt begåfvad, ja i detta afseende
intager hon ett af de främsta rummen bland
svenska operaartister, om också hennes sångsätt
genom den pressade tonbildningen lämnade
öfrigt att önska. Genom sitt naturliga och
djupa spel vann hon likafullt väl förtjänta segrar,
särskildt i Wagnerpartier såsom Elsa, Eva,
Elisabeth
, men äfven som Valentine, Donna
Anna, Margaretha, Desdemona, Julia, Aida,
Blenda, Neaga, Sigrun
i »Harald Viking»,
Katarina i »Nordens stjärna» m. fl.

Fröken E. uppträdde sista gången å operan i Stockholm
på våren 1896 som Desdemona i »Othello»
vid italienaren Morellos gästspel.


Ekbohrn (ursprungl. Ekbom), Carl Magnus,
skriftställare. Född i Stockholm
d. 8 jan. 1807. Fadern var köksmästare
hos dåvarande hertigen
af Södermanland. Såsom yngling
hade E. skrifvit några tillfällighetsverser,
som förevisades d. v.
akademiadjunkten Wieselgren och
skalden Nicander, hvilka i dem
funno otvetydiga poetiska anlag och uppmanade
den unge naturskalden att fortgå på den beträdda
banan. Sedan E. ytterligare författat några skaldestycken,
som infördes i tidningen »Stockholmsposten»,
åvägabragtes genom några litteraturens
vänner ett sammanskott, hvarigenom E. sattes i
tillfälle att få studera. Han skickades alltså 1826
till Vexiö, där han, synnerligt omhuldad af Tegnér,
skötte sina studier med den flit och framgång, att
han 1828 blef student i Lund och 1835 därstädes
eröfrade lagerkransen. Under sin studenttid var
han redaktör af »Helsingborgsposten» och 1836
öfvertog han ledningen af den politiska afdelningen
i »Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning».
1850 flyttade han till Stockholm, fick 1853

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free