- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:299

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eneman, Mikael - Eneqvist (-Biondini), Eugenia Matilda - Eneström, Gustaf Hjalmar - Eneroth, Per Olof Emanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till filosofie magister 1703. Tre år därefter, sedan
han antagit prästerlig ordination, anträdde han
en resa till Tyskland och begaf sig, efter någon
tids vistelse vid universitetet i Greifswald, till
konung Carl i Sachsen samt utnämndes af honom
till notarie i hofkonsistorium. Han följde sedermera
konungen under det långa och farliga tåget
ända till Pultava och var en af dem, som med
honom lyckades rädda sig öfver Dniepern till
Bender. Härifrån skickades han af Carl 1710
som legationspredikant till Konstantinopel, där
han fick tillfälle att lämna prästerligt biträde åt
en mängd lutherska trosförvanter, särdeles svenska
fångar, hvilka ryssarna under deras härjningar i
Finland och Östersjöländerna bortfört och sålt
som slafvar till Turkiet. Den tid, ämbetsgöromålen
lämnade honom öfrig, använde han att
ytterligare fullkomna sig i österländska språk
och anträdde för samma ändamål på konungens
bekostnad i september 1711 en resa till Österlandet
i sällskap med en Silfvercrantz. Resan
ställdes först till Troja, därifrån till Smyrna,
Alexandria samt uppför Nilen till Kairo. Han
genomreste vidare Arabien, Palestina (juni–nov.
1712) och Syrien samt vände öfver Cypern (mars
1713) och Smyrna (24 mars–13 juni 1713) tillbaka
till Konstantinopel, dit han anlände den
20 juni 1713. Under vistelsen i Egypten hade
konungen, utan ansökan, utnämnt honom till
professor i österländska språk vid Uppsala universitet,
hvarför han återvände till Sverige, hvilket
land han återsåg d. 5 augusti 1714. Knappt
hade han d. 20 sept. 1714 intagit sin lärostol,
förrän han bortrycktes af döden, d. 5 oktober.

E., hvilken troligen är den förste svensk,
som besökt Arabien, skref långa resebeskrifningar
och bref. 1740 trycktes två profark af hans
Resa öfver det heliga landet, och efter hans i
riksarkivet och Uppsala universitetsbibliotek befintliga
manuskript utgaf K. U. Nylander 1889,
till orientalistkongressen i Stockholm, E:s Resa
i Orienten
1711–1712, med lefnadsteckning och
bibliografi. Gift sex dagar före sin död med
Katarina Rudbeck.


Eneqvist(-Biondini), Eugenia Matilda, sångerska.
Född i Visby d. 28 mars
1833. Föräldrar: teologie lektorn,
prosten Johan Eneqvist
och Katarina Kristina Kinberg.

Ingen, knappast hennes närmaste
anhöriga, hade fästat någon
uppmärksamhet vid hennes
ovanligt melodiska, böjliga och
starka sångröst, då hon vid omkring sjutton års
ålder en vacker dag tillkännagaf för föräldrarna
sitt beslut att försöka bli sångerska. Försedd
med en måttlig reskassa och faderns löfte om
understöd under den första studietiden, begaf
hon sig till Stockholm och efter därstädes under
någon tid idkade förstudier vidare till Leipzig,
där hon studerade i två år. Från Leipzig ställde
hon kosan till Paris och erhöll vid konservatoriet
därstädes undervisning i sång af Masset och i
lyrisk deklamation af Levasseur. Hon debuterade
därefter på Théâtre-Italien med lysande
framgång i Adalgisas parti i »Norma» och uppträdde
sedermera på denna scen under det antagna
namnet signora Biondini.

E. uppehöll sig sedermera bl. a. i London och Paris samt
besökte äfven flera gånger Sverige. I besittning
af en ovanligt hög och böjlig sopran, var hon
en utmärkt koloratursångerska. Död i London
d. 10 april 1898. Ogift.


Eneström, Gustaf Hjalmar, matematiker, statistiker,
bibliograf. Född i Nora
d. 5 sept. 1852.

Föräldrar: brukspatronen Jakob Eneström
och Augusta Lundquist.

Student i Uppsala 1870, blef E.
1871 filosofie kandidat, förordnades
1875 till e. o. amanuens vid
universitetsbiblioteket i Uppsala
och öfverflyttades 1879 i samma egenskap till k.
biblioteket i Stockholm. E. är en af de få
forskare, vårt land har i fråga om matematikens
historia och har på detta område verkat, dels
såsom utgifvare af »Bibliotheca matematica» (från
1887), dels som författare af en mängd afhandlingar
och uppsatser, flertalet införda i Uppsala
universitets årsskrift och Vetenskapsakademiens
handlingar. Han har härvid bl. a. tagit till orda
för införande af matematikens historia bland universitetsstudierna.
Sedan 1889 är han medlem af
»Commission internationale du Répertoire bibliographique
des sciences mathématiques»,
som har till uppgift att utarbeta en fullständig
och systematisk bibliografi öfver 1800-talets matematiska
litteratur. Som själfständig bibliograf
har E. uppträdt med Sveriges kalendariska litteratur
(I–II, 1878–79, 1:sta häftet tills. med
G. E. Klemming).

Som statistiker har E. bl. a.
framträdt med Statistiska undersökningar
rörande studie- och examensförhållanden vid
de svenska universiteten
1888, Om aritmetiska
och statistiska metoder för proportionella val

1896 i Öfvers. af Vetensk-akad. handlingar,
m. m. Han har ägnat ett tiotal uppsatser åt
pensionskasseteorien och metoderna för utredning
af änkekassors ställning. Hans utredning 1890,
beträffande ålderdomsunderstöd åt lärare och
lärarinnor vid småskolor lades till grund för arbetet
i en kommitté, af hvilken E. var medlem och
utmynnade i inrättandet af »Småskolelärares m.
fl:s ålderdomsunderstödsanstalt». Hans förslag till
en ålderdomsunderstödsanstalt för barnmorskekåren
framlades med mindre modifikationer af
regeringen för 1895 års riksdag, hvilken dock
ej biföll densamma.

Bland hans själfständigt
utgifna arbeten märkas utom de redan angifna:
Lifförsäkringsbolagen i Sverige, deras försäkringssätt
och försäkringsvilkor
1892 (tills. med
W. O. Schöldström) och Matrikel öfver Sveriges
barnmorskor
1894, hvarjämte han författat omkring
500 artiklar i Nordisk Familjebok, berörande
matematiken ur olika synpunkter.

Ogift.


Eneroth, Per Olof Emanuel, skriftställare, pomolog.
Född på Hägersten i Brännkyrka
socken nära Stockholm d.
15 april 1825. Föräldrar: grosshandl.
och landtbrukaren Olof
Eneroth
och Katarina Eva Cronland.

E. blef student i Uppsala
1843 och bestämde sig för
den filosofiska graden. Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free