- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:316

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eugenia - Eurelius, G., se Dahlstjerna - Eurenius, Jakob Abraham - Ewerlöf, Frans Anton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eugenia, prinsessa. Prinsessan Charlotta Eugenia
Augusta Amalia Albertina
,
enda dotter till d. v. kronprinsen,
sedermera konung Oscar I och
hans gemål Josefina Maximiliana
Eugenia
, föddes på Stockholms
slott d. 24 april 1830.

Det sinne för skön konst, som varit
ett utmärkande drag hos nästan
alla konung Oscars ättlingar och hos dem utvecklats
under den mest omsorgsfulla uppfostran,
framträdde hos prinsessan Eugenia i åtskilliga
vackra musikaliska kompositioner och några modelleringar.
Bland hennes tonskapelser må nämnas:
kvartetterna Farväl och Aftontankar, med
ord af tonsättarinnan, duetterna Vågen, Die
Glocken
, med ord af drottning Josefina, Novemberkvällen,
romans; flera smärre kompositioner
för sång och piano; Sorgmarsch till drottning
Lovisas begrafning
m. m.

De af prinsessan
utförda modelleringarna, delvis återgifna
i parian vid Gustafsberg, äro bland andra: En
norsk hornblåsare; Svensk gardist
(på utställningen
i Stockholm 1866); Tron, allegorisk framställning;
åtskilliga Apostlar o. s. v. Såsom
författarinna har hon utgifvit Les princesses de
la Suède
, 1864, samt öfversatt Roos’ »Korsets
skola».

En svag hälsa, som framförallt fordrade
stärkande luft och ostörd stillhet, föranledde
prinsessan Eugenie att välja sin sommarbostad
på Gottland. Nära det majestätiska i
hafvet nedstupande Högklint, invid den lilla
Buskeviken, uppbyggdes 1861–62 en täck villa,
det bekanta Fridhem, där prinsessan sedan tillbragte
hvarje sommar, finnande sin kroppsliga
vederkvickelse i en frisk och härlig natur och
sin andliga i en utan anspråk öfvad och därför
så mycket välsignelserikare välgörenhet.

1866 uppfördes på hennes bekostnad, nära intill Fridhem,
tvenne barnhem, ett för gossar och ett för
flickor, hvilka välgörenhetsanstalter stodo under
hennes omedelbara direktion. Likaså lät hon
nära Visby 1867 anlägga ett sjukhem, för tjugufyra
obotligt sjuka, uteslutande afsedt för sådana,
som äro födda på ön. Hon grundade äfven folkskolan
i Västerhejde 1863, Visby skyddsförening
och Skyddsföreningen i Västerhejde 1870.

Det bekanta Eugeniahemmet vid Stockholm för vårdande
af fattiga obotligt sjuka, lytta och vanföra
barn, bär den hjärtegoda prinsessans namn.
1879 stiftades nämligen med prinsessan som ordf.
en förening för att taga vård om dylika barn
från hela Sverige och 1882 öppnades Eugeniahemmet,
att börja med i hyrd lokal vid Sundbyberg.
Husets nuvarande lokal invigdes 1886,
men har sedan tillbyggts.

Prinsessan E. afled i Stockholm den 23 april 1889.


Eurelius, G., se Dahlstjerna.


Eurenius, Jakob Abraham, präst. Född 1625
i Edsele socken af Ångermanland.

Som föräldrarna
voro fattiga, måste han, så fort han själf
kunde bidraga till sitt uppehälle, ut i världen och
tog tjänst som dräng hos en bonde. Härunder
påkom honom en brinnande lust att studera, hvarför
han gick den sjuttio mil långa vägen från
Långsele till Strengnäs, där han tillbragte nio år,
och därefter vandrade till fots omkring Bottniska
viken för att komma till universitetet i Åbo.
Promoverad härstädes till filosofie magister, utnämndes
han 1658 till lektor i historia vid Hernösands
gymnasium och slutade sina dagar som
kyrkoherde i Nora i södra Ångermanland 1714.

Under det han var lektor, ådrog han sig en
ovanlig uppmärksamhet genom en till trolldomskommissionen
1676 afgifven berättelse, hvari han
på fullt allvar påstod sig ha blifvit bortförd till
Blåkulla. Såsom betecknande för tidens bildning
och det då rådande trolldomsraseriet, må därom följande
nämnas: »År 1674,» säger E., »natten emot
den 16 oktober kom jag i en stor tentation på min
nattsäng, med hvilken jag länge plågades. Omsider
efter detta långsamma kval kunde jag intet
annat märka, än att jag for genom luften något
långt ifrån jorden, nordanefter, alldeles vidöppen,
fötterna förut och med utsträckta armar, hvilka
tycktes mig vara med en stor hop råttor fullsatte»
o. s. v. Berättelsen innehåller vidare om
hemfärden och huru återresan skedde närmare
jorden öfver hustaken till Hernösands stad. Dagen
efter sin Blåkullafärd hade E. rest till Torsåker,
utan att likväl för någon nämna om den
äfventyrliga luftfärden. Under hans frånvaro
skall en tretton års flicka hafva sagt till hans
hustru, att hon sett huru lektorn natten förut
blifvit förd till Blåkulla, sammanbunden med en
mängd barn, af hvilka ett sagt: »Det är orätt
att vi rida så på mäster Jakob». Natten därpå
såg han väggen »vid pass två stockar under
fönstret» öppnas och en illa beryktad trollpacka,
Lars Svensons hustru, komma och vilja draga
honom ut med sig igen; men då han åkallat
Guds namn, måste hon gå därifrån, hvilket ock
samma flicka omtalat, med tillägg, att då trollkvinnan
kom dit, där barnen voro samlade, hade
hon sagt: »Jag får ej ut den djäfvulsbranden».

E:ii skriftliga berättelse, hvilken är ett bevis
på huru långt vidskepelsen och inbillningssjukan
kunde gå äfven hos dem, af hvilka man bort
vänta större upplysning, förvaras i Uppsala universitets
bibliotek.

Gift 1: med Brita Steuchia,
dotter af ärkebiskop Mattias Steuchius, 2:
med Magdalena Sundel, 3: med Elisabet
Blanck
4: med Katarina Magdalena Damin.


Ewerlöf, Frans Anton, generalkonsul. Född
på Dalarön d. 30 sept. 1799.
Föräldrar: direktören Frans Jakob
Ewerlöf
och Marie Triay.

Sedan E. vid Uppsala universitet
1821 absolverat kansli- och
hofrättsexamina, ingick han,
utom i andra ämbetsverk, äfven
som auskultant i kommerskollegium,
där han i synnerhet vinnlade sig om allt,
som angick konsulatväsendet. För sin arbetsamhet
bemärkt af Wetterstedt, Wirsén m. fl.,
utnämndes han 1825 till sekreterare hos riksståthållaren
i Norge, i hvilken egenskap han
tjänstgjorde under Sandels och Platen samt efter
den senares död hos kronprinsen Oscar, då
denne någon tid under stortinget 1833 var vice
konung i Norge. Under denna tid gjorde E.
1830 en resa till Frankrike, England, Skottland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free