- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:318

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fagerlin, Ferdinand Julius - Faggot, Jakob - Fagræus, Jonas Teodor - Fahlander, Gustaf, se Edelstam - Fahlbeck, Pontus Erland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underlöjtnant vid Lifbeväringsregementet 1850. Den
inneboende hågen drog honom likväl allt mer till
konstnärens yrke, och sedan han sökt och erhållit
permission, afreste han 1853 till Düsseldorf, för
att där söka sin vidare utbildning. Här erhöll
han till lärare professor Sohn och, sedan han
efter en jämförelsevis kort tid blifvit uppflyttad
i mästerklassen, den berömde historiemålaren professor
Schadow. Under tiden hade hans permission
skridit till ända, och då han nu fattat
sitt beslut att ensamt tillhöra konsten, sökte och
erhöll han afsked ur krigstjänsten. Med undantag
af några uppehåll i Paris, bland andra 1856–58,
har F. sedan dess varit bosatt i Düsseldorf.
Alltifrån sin afresa hade F. då och då genom
mindre arbeten gjort sig påmind i fäderneslandet.
1866 kom emellertid underrättelse till
Sverige om, att F. vid internationella konstutställningen
i Dublin s. å. erhållit guldmedalj för
genren Frieriet, hvarpå F. genast kallades till
ledamot af konstakademien i Stockholm och var
en berömd målare. Vid skandinaviska utställningen
i Stockholm 1866 fick man se Kärleksförklaring
och De rökande gossarna, nu å Nationalmuseum.
Sedan kommo Den tillfrisknande,
Svartsjuka
, båda i Nationalmuseum, o. s. v.
Nationalmuseum äger vidare af F. Holländsk
interiör
, som målades 1885.

F. håller sig alltid
inom fiskarstugans fyra väggar och visar hederliga
gubbar och deras fryntliga gummor, duktiga
hustrur och stadiga flickor. »Fagerlin
skildrar lika säkert och lugnt som intimt känsligt
och personligt karaktärsfullt utan några som helst
bihänsyn. Hans humor blir ej grotesk och hans
allvar aldrig sentimentalt.

Och fastän hans
typer äro hvarandra skäligen lika, så innefattar
hans område både lifvets fröjder och lifvets sorg.
Lika lefnadsfriskt och godmodigt skämtsamt som
han kan uttrycka glädje, ett lika djupt och enkelt
sant uttryck finner han för lidandet och smärtan.»

Gift 1869 i Düsseldorf med Alice Ritter.


Faggot, Jakob, vetenskapsman. Född i Vendels
socken i Uppland d. 13 mars
1699. Föräldrar: befallningsmannen
Jakob Faggot af vallonsläkt,
och Helena Wendler.

Efter slutade studier i Uppsala
ingick F. 1721 i bergskollegium
och började i Stockholm föreläsa
i experimentalfysik, en då för
tiden hos oss föga känd vetenskap.

1726 anställd som e. o. ingenjör vid landtmäterikontoret,
inlade han stora förtjänster om utvecklingen af
detta ämbetsverk, till hvars direktör han utnämndes
1747. I afseende på justeringsverket, som
stod under hans uppsikt, åvägabragte han tillsättandet
af en kommission för att ordna rikets
mått, mål och vikt, hvilka han reda då ville
hafva förenklade och lika för alla orter och
varor, och på hans förslag började landtmäterikontoret
1734 utgifva kartor. För att upphjälpa
Finland ur den ödeläggelse, hvari landet råkat
under ryska kriget, förordnade regeringen en
kommission, i hvilken F. insattes till ledamot.
Här fäste han uppmärksamheten på att ingenting
kunde med framgång göras för ett land,
innan man kände dess behof och läge, hvarför
han föreslog en allmän uppmätning och införande
af storskifte, hvilket af ständerna beviljades, hvarjämte
man äfven upptog hans förslag, att uppmuntra
till anläggandet af nybyggen och att
folket skulle få rättighet att bosätta sig och företaga
nyodlingar där det fanns utrymme, utan att
deras gårdar skulle för kronans räkning skattläggas.
Finland står således för sin odling i stor
förbindelse hos denne man, hvars oförvillade
åsikter kortsyntheten icke alltid kunde fatta, hvarför
det också en gång hände att han uppkallades
inför lagkommissionen och erhöll en skrapa för
det han »ville åstadkomma så stora och vådliga
förändringar i jordabalken af allmänna lagen».
Alltifrån Vetenskapsakademiens stiftelse hade F.
varit dess ledamot och var 1742–44 hennes
sekreterare. I trettio år riktade han med oförtruten
flit akademiens handlingar med en följd
af vetenskapliga uppsatser och var ännu på sitt
sjuttioåttonde år sysselsatt med nya rön, då döden
bortryckte den förtjänte mannen den 28 febr.
1777. Förutom hans bidrag till Vetenskapsakademiens
handlingar äger man af F. följande
arbeten: Rymdmätning eller rön om mätekonsten
1739, Svenska landtbrukets hinder och
hjälp
1746, Förbättring på kornhusbyggnad 1758,
Systematiska begrepp om allmänna hushållningens
brister och botemedel
1763, Vetenskapernas
upphof och verkan på förståndet och viljan
1768,
Tankar om riksdags-bevillningar 1769, Historien
om svenska landtmäteriet och geographien
1747,
1760, m. m.

Gift 1730 med Elisabeth Ehrenström.


Fagræus, Jonas Teodor, naturforskare. Född
i Hvittaryds församling i Småland 1729. Föräldrar:
kyrkoherden därstädes Jonas F. Fagræus
och Rebecka Junbeck.

Sedan F. i Lund 1751
vunnit den filosofiska graden, begaf han sig, med
understöd af kommerserådet Jonas Alströmer, till
Uppsala för att studera naturalhistoria under Linné
och medicin under professor Samuel Aurivillius.
Promoverad medicine doktor 1758, utnämndes
han följande året till stadsläkare i Alingsås, där
han bland annat fick i uppdrag att ordna
Alströmerska biblioteket och naturaliesamlingarna.

1773 fick F. åtfölja kanslirådet baron Clas
Alströmer på en resa till Tyskland och tillbragte
de senare åren af sin lefnad i dennes hem, upptagen
med vården af hans naturaliekabinett och
botaniska trädgård i Göteborg. Död på Alströmerska
egendomen Gåsevadsholm i Halland d. 16
april 1797.

»F. var kunnig, vitter och arbetsam
och ägnade sin tid i synnerhet åt naturalhistorien,
fysiken, ekonomien och svenska geografien.»
Hans vetenskapliga anstalter bestå förnämligast
i uppsatser i lärda tidningar. En stor
del af hans handskrifter gingo förlorade vid den
stora eldsvådan i Alingsås 1779. Efter F. har
örtsläktet Fagræa sitt namn.

Gift med Sara Alijn.


Fahlander, Gustaf, se Edelstam.


Fahlbeck, Pontus Erland, universitetslärare,
politisk och ekonomisk skriftställare. Född i
Ölme socken af Värmlands län d. 15 okt. 1850.
Föräldrar: landtbrukaren <i>Anders Eriksson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free