- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:321

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fahlman, Louise Johanna - Fahlstedt, Carl Adolf - Fahnehielm - 1. Fahnehielm, Per Georg - 2. Fahnehielm, Anton Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ålder ingick hon äktenskap med banktjänstemannen
Eug. Fahlman och blef följande år änka.
Fru F. debuterade 1878 på Nya teatern i Stockholm,
där hon 1878–79 var engagerad. 1879–81
spelade hon på Stora teatern i Göteborg, där hon
bland annat utförde titelrollen i »Regina von
Emmeritz», Beatrice i »Mycket väsen för ingenting»
samt titelrollerna i »Främlingen» och operetten
»Boccaccio». 1881–87 uppträdde hon åter i
Stockholm, på Nya teatern, och vann stort erkännande
som prinsessan Eboli i »Don Carlos»
och Messalina i »Arria och Messalina», spelade
därpå 1887 som gäst på Södra teatern
i Cypriennes roll i »Låtom oss skiljas» och på
Djurgårdsteatern, hvarpå hon fick anställning vid
k. teatern och 1888 blef medlem af Dramatiska
teaterns association. 1901 tog hon engagement
vid dir. Ranfts komediafdelning.

Bland roller
märkas utom de förut nämnda, Thalea i »Häxan»,
Odette, Clotilde i »Råttan», Sanda i »Bröllopet
på Valeni», titelrollen i »Lilla svärmor», Orsina
i »Emilia Galotti», Basilea i »För kronan»,
m:lle d’Ange i »Falska juveler», grefvinnan
Elena
i »På nåd och onåd».

Fru F., som är
i besittning af en ovanligt klar och behaglig
röst samt ett fördelaktigt utseende, kan i sitt
spel utveckla mycken glöd och, när så erfordras,
en god portion ésprit, så att hon utmärkt sig
både i det stora skådespelet och i de franska
komedierna.


Fahlstedt, Carl Adolf, krigare. Född d. 19
april 1788 å Tiurala i Lempelä.
Föräldrar: kaptenen vid Björneborgs
regemente Adolf Fredrik
Fahlstedt
och Johanna Charlotta
von Knorring
.

Efter att ha genomgått Karlbergs krigsskola,
utnämndes F. 1804 till
fänrik vid Björneborgs regemente
och antogs vid utbrottet af 1808 års krig till
stabsadjutant åt fältmarskalken Klingspor. I
maj s. å. utnämndes han till löjtnant vid det
nya Vasaregementet och kom sedermera att tjänstgöra
vid Savolaksbrigaden. Det är såsom den af
Runeberg besjungne »Sandels adjutant» vid den
minnesvärda dagen vid Virta bro, F:s namn
hufvudsakligen gått till eftervärlden, då det först
var den af F. mot Sandels harmfullt framkastade
beskyllningen för feghet, som bragte denne att
sluta sin frukost och rida ned till stridsplatsen.
Han erhöll i detta slag svåra sår, som ej voro
läkta, då han, vägrande att underkasta sig kapitulationen
i Seivis, jämte tvenne bröder Charpentier
flyktade söderut till Cronstedts fördelning
i Umeå, som de efter svåra lidanden uppnådde.

Efter freden öfvergick F. till Västgöta-Dals
regemente, deltog i norska fälttåget 1813–14,
blef major 1828 och tog 1834 afsked ur krigstjänsten.
Död i Stockholm d. 24 juli 1841.

Gift 1834 med Sophie Euphrosyne Schméer, i
hennes andra gifte.


Fahnehielm. Ätten härstammar från en ryttare
Lasse Kempe, hvars sonsons sonson ingick
som musketerare i Gustaf Adolfs här och såsom
kapten adlades 1647 med namnet Fahnehielm.


1. Fahnehielm, Per Georg, ämbetsman. Född
d. 27 dec. 1735. Föräldrar: kornetten
Carl Johan Fahnehielm
och Kristina Douglies.

F. började sin tjänstemannabana 1752
såsom landskontorsskrifvare i
Jönköping, hvarefter han 1768
blef landskamrerare i Västernorrlands
län. Här företog han
genast en utredning af beskattningsväsendet,
hvarigenom han betydligt ökade kronans räntor
och tionde, samt indref en mängd gamla utestående
balanser. Som belöning befordrad till
sekreterare i kammarkollegium, uppgjorde han
förslag till en säkrare förvaltning af uppbörden,
hvilket förslag blef af konungen gilladt och stadfäst.
Under ryska kriget beordrad att hafva
öfverinseende om och ombesörja styrelsen för
redogörelserna vid krigskommissariatet i Finland,
beredde han krigskassan en lika opåräknad som
behöflig förstärkning genom utgifvandet af krigskommissariatets
polletter, hvilka gingo och gällde
lika med riksgäldssedlar. Dessa assignationer,
af allmänheten benämnda »Fahnehielmare», emedan
de voro undertecknade med F:s namn, befunno
sig vid fredens afslutande i omlopp till
1,307.460 riksdaler och beräknades hafva besparat
staten en summa af närmare 170,000 riksdaler
silfver. Hela denna mödosamma finansoperation
sköttes af F. vid sidan af hans ordinarie
tjänstebefattning, utan det ringaste arfvode.
Samma oegennytta ådagalade han i alla andra
fall, så att, ehuru under kriget många millioner
nästan utan all kontroll gått genom hans hand,
han trots sin sparsamhet alltid befann sig i knapp
ekonomisk ställning.

1809 utnämndes F. till
vice president i kammarrätten. Död d. 31 dec. 1816.

Gift 1) 1762 med Eva Beata Modée,
2) 1792 med Jennna Lovisa Syrk och 3) 1805
med Gustafva Fredrika Schwartz.


2. Fahnehielm, Anton Ludvig, mekaniker.
Född d. 28 juli 1807; den föregåendes
son.

F. ingick 1828
som underlöjtnant vid sjöartilleriet
och utnämndes 1837 till
löjtnant vid flottans mekaniska
kår där han befordrades till
kapten 1846 och major 1854.
Sedan han 1853 tillsammans med
öfverstlöjtnant von Heland mellan Stockholm och
Uppsala anlagt den första elektriska telegrafsträckningen
i Sverige, förordnades han året därpå
till afdelningschef vid elektriska telegrafverket
samt blef vid styrelsens ombildning intendent
öfver elektriska telegrafverket i norra distriktet.
Vid nedläggningen af telegrafkabeln
mellan Sverige och Danmark 1854 var F. kommenderad
å svenska sidan och upprättade sedan
dess telegraflinjer och anlade ledningstrådar till
flera hundra mils längd. Bland uppfinningar
och konstruktioner, som F. i öfrigt utfört, må
nämnas: själfantändande minor 1833, dykareklädnad
af kautschuktyg 1839, patroner med elektrisk
antändning för bergsprängning under vatten
1843. F., hvilken äfven hyste lifligt intresse för
humanitära saker, afled i Stockholm d. 6 jan.
1875.

Gift med Katarina Sjögren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free