- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:363

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fries, Samuel Andreas - Friesen, von - 1. Friesen, Carl Sebastian von - 2. Friesen, Sixten Gabriel von - Friesendorff, von - 1. Friesendorff, Johan Fredrik von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller mindre säkra resultat böra undandragas
den stora allmänhetens pröfning och önskar i
stället, att folket själft må sättas i tillfälle att
följa den religiösa utvecklingen. Man bör enligt
hans uppfattning inom statskyrkan med dess
större fördragsamhet än sekterna vinna utrymme
för det vetenskapliga nydaningsarbete som kräfves
för tillfredsställelse af vår tids religiösa behof.

Gift 1894 med Anna Clara Sofia Fagerlin.


Friesen, von. Från Livland härstammande släkt,
hvars äldste med visshet kände stamfader Fredrik
Wilhelm von Friesen
1704 ingick i svensk tjänst
och 1710 för ådagalagd tapperhet i slaget vid
Helsingborg hugnades med majors värdighet.


1. Friesen, Carl Sebastian von, skolman,
politiker. Född d. 10 sept. 1846
i Hökhufvuds socken af Stockh:s
län. Föräldrar: k. hofpredikanten
och kontraktsprosten Fredrik
von Friesen
och Justina
Elisabet Brolin
.

Student i
Uppsala 1863, promoverades F.
1869 därstädes till fil. doktor
och tjänstgjorde under det närmaste decenniet
vid Stockholms gymnasium, tills han 1879 utnämndes
till lektor i latin och grekiska vid
högre latinläroverket å Södermalm i Stockholm.
1884 blef han tillika detta läroverks rektor och
förstod genom sitt på en gång bestämda och
humana väsen i ovanlig grad tillvinna sig både
lärares och lärjungars tillgifvenhet.

Redan tidigt började F. tagas i anspråk för offentliga
värf. Sålunda var han 1885–90 led. af öfverstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor, ur
hvilken han utträdde af samma anledning som
Fr. Fehr (se sid. 329) och var 1889–1902 en
af Stockholms stadsfullmäktiges mera bemärkta
medlemmar. Af denna korporation 1896 utsedd
till hufvudstadens representant i Första kammaren,
lyckades han, trots sin från majoriteten
afstickande mera liberala hållning, tillvinna sig
kammarens öra genom sin klara logiska framställning
och sunda praktiska syn på tingen samt
var 1901–02 suppleant i statsutskottet.

F., som var sekreterare i 1882–84 års läroverkskommitté
och v. ordf. i 1899 års läroverkskommitté,
inkallades d. 5 juli 1902 i statsrådet såsom chef
för ecklesiastikdepartementet i den andra Boströmska
ministären.

F. har i Wallis’ världshistoria
författat ett par litteraturhistoriska öfversikter,
bearbetat S. Müllers handbok i världslitteraturens
historia 1883 och utgifvit en ny
upplaga af Bjurstens lärobok 1890.

Gift
1876 med Elin Martha Lovisa Ahlborn, dotter
af Lea Ahlborn (se sid. 15).


2. Friesen, Sixten Gabriel von, skolman, politiker.
Född den 11 dec. 1847
i Hökhufvuds socken af Stockh:s
län; den föreg. broder.

Student
i Uppsala 1865, blef F. fil.
kandidat 1870 och promoverades,
efter flera års tjänstgöring vid
Stockholms läroverk, 1877 till
fil. doktor. Efter att redan 1876
förordnats till vice rektor vid Stockholms nyinrättade
realläroverk blef han vid dess utvidgande
till fullständigt läroverk 1880 utnämnd
till lektor i matematik och fysik därstädes samt
var tillika 1880–91 samma läroverks rektor.
Ledamot af läroverkskommittéerna 1879–80 och
1882–84, tillhörde han öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor 1880–89 och är sedan
1887 stadsfullmäktig i Stockholm, där han äfven
innehaft en mängd andra kommunala uppdrag.
1884 invaldes han som det liberala partiets kandidat
i Andra kammaren, som han sedermera
oafbrutet tillhört (med undantag af perioden
1888–90, då hans val upphäfdes). Tack vare
sin med solida och omfattande kunskaper förenade
praktiska anläggning, kom han här snart
att göra sig gällande och har alltifrån 1892
haft plats i statsutskottet, där han utöfvat stort
inflytande och hvars framställningar han äfven
på ett talangfullt sätt förfäktat i kammaren.
Statsrevisor 1892, har han från 1893 varit fullmäktig
i riksbanken.

När kammarens frisinnade
element 1900 sammanslöto sig till »liberala
samlingspartiet», blef F. detta partis själfskrifne
ledare, och dess rösträttsförslag har äfven efter
F. som främste underskrifvare benämnts »Friesenska
förslaget». Han har ock under den efterföljande
tiden kanske mer än någon annan
satt sin prägel å Andra kammarens beslut och
kan i icke ringa mån tillskrifvas äran af att
kammaren mer än en gång lämnat sin medverkan
till sociala lagstiftningsåtgärder, till förmån för
samhällets mindre vällottade medlemmar. Vid
1901 års riksdag tillhörde F. försvarsutskottet,
till hvars förslag han ej ville gifva sin medverkan,
med mindre än att de värnpliktiges ökade
skyldigheter åtföljdes af ökade rättigheter. Utan
tvifvel måste F. räknas till de mångsidigaste,
insiktsfullaste och slagfärdigaste debattörer,
Andra kammaren på länge besuttit, och hans
ord nå så mycket säkrare sin verkan, som själfva
framförandet präglas af manlig kraft och flärdlös
redbarhet.

Ogift.


Friesendorff, von. Ätten, hvilken härstammar
från grefskapet Marck i Westfalen, inkom på
1660-talet till Sverige med tyske riksfriherren
Johan Fredrik von Friesendorff, hvilkens söner
1705 erhöllo svensk friherrlig värdighet.


1. Friesendorff, Johan Fredrik von, diplomat.
Född 1617 i Bremen. Föräldrar:
amtmannen i Rothenburg
och Bremen-Vörde Hieronymus
von Friesendorff
och modern
en von Bockholtz.

Af riksskattmästaren
grefve Gabriel
Oxenstierna antagen i svensk
tjänst, utnämndes F till svensk
resident i Portugal 1649 och fyra år därefter
till kammarråd. Snillrik och fullkomlig kännare
af kabinetts- och handelshemligheter, användes
han i Sverige till åtskilliga diplomatiska
värf, bland annat till afslutande af en allians
med England 1661, om hvilken beskickning
han afgifvit en beskrifning, som innehåller
flera märkliga uppgifter. Af Carl II upphöjd
till engelsk baronet och riddare 1661, utnämndes
han några år därefter af kejsar Leopold
till tysk friherre och erhöll i Sverige titel af
hof- och kommerseråd. Tillsammans med A. v.
Eick, som sedan blef kommersepresident i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free