Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fryxell, Axel - 4. Fryxell, Anders - 5. Fryxell, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till kyrkoherden i Fryksdals pastorat Johan Elofsson
Fryxell och Ulrika Aurivillius.
Både förut och sedan F. i Uppsala 1788 vunnit den
filosofiska graden, förestod han som amanuens akademiens
kemiska laboratorium och mineralkabinett
1785–90. Utnämnd till gymnasii-adjunkt i Karlstad
1792, befordrades han tre år därefter till
lektor i ekonomi, fysik och naturalhistoria, hvarmed
1808 förenades skyldighet att undervisa i allmän
historia.
1824 prästvigd i Uppsala, utnämndes
han 1830 till kyrkoherde i Sunne och två år
därefter till prost öfver Fryksdals kontrakt;
teologie doktor.
Död d. 18 april 1834.
F. ägde en ovanligt praktisk förmåga och öfverhopades
därför, särdeles under sin lektorstid, med
uppdrag af för hans lärarebefattning mer eller
mindre främmande art. Sålunda utgaf han, såsom
sekreterare i Värmländska hushållningssällskapet,
detta sällskaps årsberättelser 1803–27; besörjde
såsom ledamot i uppfostringskommittén redaktionen
af 1820 års Skolordning och öfriga från samma
kommitté utgående skrifter; tjänstgjorde som sekreterare
i allm. besvärs- och ekonomiutskottet under
riksdagarna 1817 och 1823 och som sekreterare
vid revisionen öfver rikets elementarläroverk
1824; var ledamot af landtbruksakademien, patriotiska
sällskapet, af kommittén till granskning
af rikets uppfostringsverk, m. m.
Gift 1790 med Ulrika Kristina von Wolcker.
4. Fryxell, Anders, häfdatecknare, skald.
Född i Edsleskogs prästgård på
Dal d. 7 febr. 1795; den föregåendes
brorson. Föräldrar:
kyrkoherden i Edsleskog Mathias
Fryxell och Eva Lovisa Ekman.
Vid aderton års ålder
blef F. student i Uppsala, aflade
filosofie kandidatexamen 1819
och lagerkröntes vid promotionen 1821. Prästvigd
i Karlstad 1820, anställdes han s. å. som
lärare vid Djurgårdsskolan i Stockholm och erhöll
därifrån 1822 transport som kollega vid Maria
högre lärdomsskola. Efter att någon tid ha
förestått rektorsbefattningen, dels vid Nya elementarskolan,
dels vid Maria högre lärdomsskola,
befordrades han till ord. rektor vid sistnämnda
läroverk 1828. Fem år senare undfick han
professors namn, heder och värdighet och utnämndes
1835 till kyrkoherde i Sunne pastorat
i Värmland.
En af de aderton i Svenska
Akademien 1840; teol. doktor 1845; ledamot af
Vet.-akad., K. Vitt.-, Hist. och Ant.-akad. jämte
en mängd andra in- och utländska lärda samfund.
F. blef 1836 kontraktsprost, men afsade
sig befattningen 1846 och åtnjöt från d. 1
aug. 1847 och till sin död, i Stockholm d. 21
mars 1881, förnyad tjänstledighet från kyrkoherdesysslan
för att odeladt kunna ägna sig åt
litterära värf.
F. uppträdde först såsom
vitter författare med en novell: Brott och försoning,
och några med »Fr – –» signerade
stycken i Kalender för Damer 1819–20, samt
Vermlandsflickan, sångstycke i Poetisk kalender
1821. Ett par år därefter 1823 utkom 1:sta
delen af hans Berättelser ur Svenska Historien,
ett jätteverk, som af F. först afslutades 1879
med den fyratioendesjätte delen, som fortgår
till Gustaf III:s revolution 1772. Att börja
med vore F:s berättelser ett mellanting mellan
historiskt kompendium och biografisk läsebok
men planen utvidgades efter hand. 1829 reste
F. till Köpenhamn för studier, och från denna
tid anlitade han K. riksarkivet samt bibliotek
och familjearkiv i Stockholm. På grund af förut
obegagnade handlingar utgaf han den af Sv. akademien
med stora priset belönade skriften Karaktäristik
af tiden och de utmärkta handlande
personerna i Sverige från år 1592 till
1600. Från 1831 erhöll F. årligt statsunderstöd
som 1834 byttes mot ett resestipendium, ökadt
genom enskilda understöd. F. var framför allt
berättare, icke opartisk historiker och icke heller
alltid tillförlitlig forskare. Han lefver nämligen
så fullkomligt med de af honom skildrade
personerna, som om de vore politiska vänner och
motståndare i hans egen tid, och har därför mer
än en gång dukat under för frestelsen att efter
förutfattad mening uttyda deras göranden och
låtanden. Men å andra sidan förtjänar han erkännande
för det oförsagda mod, hvarmed han
sjungit ut sin mening äfven mot häfdvunna åsikter,
såsom mot Carl XII- och Gustaf III-förgudningen
och fördömandet af frihetstiden m. m.
F. erhöll en sällsynt stor läsekrets och flera
af hans berättelser ha bearbetats eller öfversatts
till många utländska språk. Vid 1847 års
riksdag erhöll F af ridderskapet och adeln
– hvars ingripande i Sveriges utveckling han, som
bekant, högt skattade – dess stora guldmedalj.
Under det han varit sysselsatt med detta vidlyftiga
arbete, utgaf han äfven en mängd andra,
såsom: Förslag till enhet och medborgerlighet
i de allmänna undervisningsverken 1823, Svensk
Språklära 1824, med hvilken undervisningen i
svenska språket först egentligen infördes i våra
skolor, Kort sammandrag af Svenska Historien
till folkskolornas begagnande 1833, Handlingar
rörande Sveriges Historia ur utrikes arkiver
samlade och utgifna på grundval af studier
under en 11 månaders utländsk resa 1836–43,
Om aristokrat-fördömandet i Svenska Historien,
stridsskrift mot E. G. Geijer 1845–50, Bidrag
till Sveriges Litteraturhistoria 9 häft. 1860–62,
Uppsatser och berättelser i Vet.-Akad:s Handlingar,
Nordisk Universitets Tidskrift, Ecklesiastik Tidskrift
m. m.
Gift 1825 med Julia Lagergren.
Efter F:s död utgafs genom försorg af dottern,
Eva, f. d. 15 jan. 1829, hvilken som handsekreterare
hjälpte sin fader och sedermera gjort sig känd
genom några arbeten af socialt och religiöst innehåll,
Bidrag till Sveriges historia efter 1772
1882, och Min historias historia 1884, nedskrifven
1854 och sedan försedd med tillägg.
5. Fryxell, Olof, präst, vitter författare.
Född i Edsleskogs prästgård d.
24 sept. 1806; den föregåendes
bror.
Efter idkade studier i
Uppsala lät F prästviga sig och
började sin prästerliga tjänstgöring
såsom huspredikant hos exc. frih.
Carl Bonde 1831. Han var från
1832 lärare vid flera flickskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
