Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Georgii, Per Evert - Gera, Göran - Geringius, Erik - Gernandt - 1. Gernandt, Kristian Emanuel - 2. Gernandt-Claine, Jane Elise Wilhelmina - 1. Gerner, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiftarna af Musikaliska sällskapet i Åbo.
Gift 1786 med Agata Emerentia Gadd.
Gera, Göran, riksråd. Son af östgötalagmannen
Holger Carlsson Gera och Brita
Nilsdotter Grip.
Om hans lefnadsomständigheter
har man sig
föga bekant förrän 1554, då han
jämte en äldre bror nämndes till
riksråd. Några år senare var
han bland dem, som i Kalmar
svuro kronprinsen Erik trohetsed,
en tillgifvenhet som af Erik belöntes med ståthållareskapet
öfver Kalmar slott 1559. I maj
1563 fick han med J. Bagges flotta begifva
sig till Rostock för att mottaga Erik XIV:s
väntade brud, prinsessan Kristina af Hessen.
G. uppehöll sig sedan en lång tid i Tyskland
för den hessiska giftermålsunderhandlingen. Det
misslyckade ärendet beröfvade honom likväl icke
konungens förtroende, ty 1567 satt G. i den
domstol, till hvilken Erik, tvungen af den allmänna
oviljan, nödgades förvisa Göran Persson
och vid hvilken denne äfven dömdes till döden.
Under Eriks sista regeringsår skickades G.
att medla förlikning med de upproriska hertigarna,
och, då denna förkastades, att å Eriks
vägnar utmana hertig Carl till envig.
Året därefter 1569 utnämnd till lagman i Västmanland
och Dalarna, utsågs han 1570, jämte sin svärfader
Bengt Gylta och Erik Gyllenstierna, till
svensk fullmäktig vid fredskongressen i Stettin,
och 1574 till ett af Sveriges ombud vid den beramade
kompromisshandeln i Rostock. Han var
1573 och 1576 Johans underhandlare i stridigheterna
med hertig Carl. G. upphöjdes 1561
till friherre.
Död barnlös, den siste af den
gamla Gera-ätten, d. 18 maj 1588.
I våra gamla
häfder berömmes G. synnerligen och ansågs för
en af de rådklokaste män i landet på sin tid.
Gift med Märta Gylta.
Geringius, Erik, präst, kopparstickare. Född
i Bettna i Södermanlands län d.
19 dec. 1707. Föräldrar: kyrkoherden
i Bettna församling af
Strengnäs stift Anders Geringius
och Katarina Bergander.
G. blef student i Uppsala 1725 och
präst 1730. Han blef 1737 brukspredikant
vid Vellinge och slutligen
komminister vid S:t Jakobs församling i
Stockholm, där han afled d. 12 jan. 1747.
G. är märkvärdig såsom den ende, hvilken
under flera år höll kopparstickarkonsten uppe i
Sverige. Han hade lärt något hos van den
Aveelen, men utvecklade sig mest på egen hand,
så att han på slutet kan anses jämngod med
flere af sina efterföljare, hvilka erhållit sin
undervisning i utlandet. Hans senare arbeten
t. ex. bilderna H. Cedercreutz, Triewald m. fl.
utmärka sig både genom en ganska korrekt
teckning och en säker, ehuru torr behandling
af grafstickeln. Utom många porträtt stack han
äfven kartor, begynte utarbetandet af den Carlsköldska
vapenboken m. m. Såsom hans lärjunge
må nämnas hans sedermera blifvande svåger,
Erik Bergqvist.
Gift i Danzig med Charlotte Christiernin.
Gernandt, ursprungligen tysk släkt, som inflyttade
till Sverige på 1750-talet.
1. Gernandt, Kristian Emanuel, bokförläggare.
Född i Kalmar d. 28 april 1831.
Föräldrar: tobaksfabrikören Kristian
Laurentius Gernandt och
Emma Klahn.
G. inköpte
1857 i Halmstad ett tryckeri och
anlade 1871 i Stockholm ett
annat, som blef ett af de mest
framstående i Sverige. Från
dessa tryckerier utgaf G. 1864–82 månadsskriften
Svenska Familj-journalen, som han
själf redigerade och som vann en ovanlig spridning,
tack vare sitt goda innehåll, men äfven
genom de premier som abonnenterna erhöllo.
Affären öfvertogs 1873 af ett bolag, där G. var
ledare. 1875–94 utkom storverket »Nordisk
familjebok», som utan G:s intresse och offervillighet
nog aldrig blifvit afslutadt. »Gernandts
konversationslexikon», 1890–94, utarbetadt på
grundval af detta verk, har sitt namn efter G.
Den 1889 uppsatta Stockholmstidningen erhöll
ekonomiskt understöd af G., som 1893 sålde
tidningen till ett aktiebolag och s. å. drog sig
tillbaka från sin öfriga affärsverksamhet. Förlaget
har sedermera bedrifvits af C. & E. Gernandts
förlagsaktiebolag, uppkalladt efter de störste delägarna,
G:s söner.
Gift 1: 1854 med Kristina
Charlotta Appelqvist; 2: 1882 med Karolina Wifstrand
och 3: 1893 med Hedvig Ulrika Wikman.
2. Gernandt-Claine, Jane Elise Wilhelmina,
författarinna. Född i Lund d.
4 okt. 1864; den föregåendes
brorsdotter. Föräldrar: fabrikören
Herman Ludvig Gernandt
och Emma Elvira Gernandt.
Fru G., som 1893 i Paris
ingick giftermål med franske
konsuln i Rosario (Argentina),
sedermera i Rangoon (Birma), Jules Claine, har
utgifvit flera berättelsesamlingar, Fata Morgana
och andra berättelser 1893, Hella och andra
historier om kvinnor 1896, En hemlös och andra
berättelser 1901, hvari hon på ett konstnärligt
och icke sällan mycket åskådligt sätt gifver psykologiskt
intressanta och ofta mycket spännande
skildringar från olika länder och folk.
1. Gerner, Anders, ämbetsman. Född i Stockholm
d. 18 nov. 1632. Föräldrar: handelsmannen
Albrekt Gerner och Maria Vaston, båda af
skotsk släkt.
När G., efter slutade studier i
Königsberg och ett par andra utländska universitet,
1651 återkommit till fäderneslandet, sändes
han af riksmarskalken grefve de la Gardie till
svenska envoyéen Björnklou i Wien, hos hvilken
G. kvarstannade något öfver två år.
Efter sin hemkomst till Sverige antagen till guvernör
för riksmarskalkens son grefve Gustaf
Adolf De la Gardie, och sedermera anställd i
samma egenskap för ett par unga friherrar
Leijonsköld, fick han med de senare anträda
en vidlyftig utrikes resa, från hvilken han
återkom mot slutet af 1665, då han genast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
