- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:395

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goës, Axel Theodor - Gosselman, Karl August - Gothenius, Johan - 1. Gothus, Laurentius Petri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Goës, Axel Theodor, läkare, naturforskare. Född i Röks socken i Östergötland d. 3 juli 1835. Föräldrar: sjukhusläkaren Henrik Edvard Teodor Goës och Henrika Sofia Goës.

G. blef student i Uppsala 1854 och aflade tio år därefter medicine licentiat-examen. Tidigt förtrogen med malakologiska och botaniska studier, hade han redan som ung genomströfvat södra och mellersta Sverige och undersökt en stor del af dess sjöar och vattendrag. Vid den vetenskapliga expedition, som under Torells ledning 1861 afgick till Spetsbergen, anställdes han som läkare och naturforskare och undersökte efter sin återkomst till Norge om hösten s. å. hafsfaunan kring norska Finnmarken. Året därpå gjorde han faunan utanför Sveriges västkust till föremål för sina forskningar.

1865 förordnad till guvernements- och garnisonsläkare på S:t Barthélemy företog han från sistnämnda år till 1870 vidsträckta undersökningar öfver Karaibiska hafvets natur och hemsände till statens museum de betydliga samlingar, som härunder hopbringades.

Återkommen till Sverige, utnämndes han 1871 till provinsialläkare i Boxholms distrikt i Östergötland, därifrån han 1879 fick transport till provinsialläkaretjänsten i Visby distrikt och 1885 till Kisa distrikt, hvarifrån han tog afsked 1895. Vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879 blef G. med. hedersdoktor. Led. af Ent. föreningen, Sv. sällskapet för antrop. och geografi o. s. v.

Död i Stockholm d. 20 aug. 1897.

Gift 1867 med Gertrud Addy Ulrich.

Gosselman, Karl August, reseskildrare. Född d. 15 juni 1800 i Ystad. Föräldrar: handlanden och skeppsredaren Hans Gosselman och Agneta Benedikta Sylvan.

Redan från barnaåren drogs G. af en oemotståndlig böjelse till sjölifvet, och ehuru han i skolan visade stor flit, tillbragte han alla fritimmar vid hamnen bland fartyg och segelbåtar. Student i Lund 1816, fick han s. å. göra sin första sjöresa, på ett fadern tillhörigt fartyg, till Amsterdam, hvarefter han 1818 imigick som kadett vid Karlberg och följande året blef underlöjtnant vid örlogsflottan. Efter åtskilliga kortare sjöresor, emottog han såsom befälhafvare 1824 ett grefve A. von Rosen tillhörigt fartyg, med hvilket han först seglade till Norge och England och följande året ankom till Columbia. Här besökte han det inre af landet och beskref, efter hemkomsten till Sverige, sina äfventyr och iakttagelser i ett 1828 utkommande arbete, hvilket mottogs med allmänt bifall.

Befordrad 1829 till premiärlöjtnant vid flottan, deltog han under den följande tiden i åtskilliga mindre sjökommenderingar och förde 1835 ångfartyget Gylfe, såväl under kronprinsen Oscars resa till Norge, som hertig Maximilians af Leuchtenberg resa till Stettin.

1836 erhöll han i uppdrag att för regeringens räkning göra en resa till Sydamerika, för att inhämta närmare kännedom om därvarande fristater, i politiskt och kommersiellt hänseende. Resan var bestämd att räcka i tvenne år, hvarom G. likväl ej erhöll underrättelse förrän de två åren voro tilländalupna. Då han ej kunde hemkomma så skyndsamt han bort, nekades honom vid återkomsten den utlofvade ersättningen af allmänna medel. Han hade därefter nästan beständig tjänstledighet och afled, någon tid efter det han blifvit befordrad till kaptenlöjtnant, i Nyköping den 4 april 1843.

Sina vidsträckta färder bar han skildrat i Resa i Columbia åren 1825 och 1826 1828, Resa mellan Södra och Norra Amerika 1833, Bref från en vandrande sjöman 1839, Resor i Södra Amerika åren 1836, 1837 och 1838 I, 1842 samt Besök på Ertholmarna 1842 m. m. – hvilka arbeten genom rikhaltigt innehåll och mästerlig stil vunnit stort beröm.

Gift 1830 med Sofia Henrika Hallström.

Gothenius, Johan, präst, lärd. Född d. 29
jan. 1721 i Uddevalla; son af d. v. komministern
sedermera kyrkoherden i Onsala Lars Gothenius.

Efter fleråriga studier vid universiteten i Lund,
Uppsala och Göttingen, promoverades G. på det
förstnämnda stället 1757 till filosofie doktor och
utnämndes året därefter till rektor vid Marstrands
skola.

Förflyttad 1760 som vice lektor till
Göteborgs gymnasium, hade han därstädes under
nitton år innehaft åtskilliga lärarebefattningar, då
han 1779 utnämndes till kyrkoherde i Skee af
Bohuslän. Teol. doktor 1772, led. af Bibelkommissionen
1773 och kontraktsprost 1780. Död
d. 23 jan. 1809.

G. har gjort sig förtjänt att
ihågkommas såsom den lärdaste man på sin tid
i Göteborgs stift. I synnerhet voro hans kunskaper
djupa och omfattande i historia samt de klassiska
och österländska språken.

1765–66 utgaf
G. tidskriften Göteborgska Magazinet.

1. Gothus, Laurentius Petri, ärkebiskop.
Född 1529 eller 1530 i Östergötland och därför
kallad Gothus, till skillnad från sin företrädare
på ärkebiskopsstolen, den svenske reformationens
fader, Laurentius Petri Nericius.

Genom goda
studier, angenäma umgängesgåfvor och ett fromt
väsen hade G. i hög grad tillvunnit sig den gamle
ärkebiskopens bevågenhet, så att denne hos Erik
XIV föreslog honom till hofpredikant och gaf
honom sin dotter till hustru. Konung Johan III,
som af den äldre Laurentius Petri rönt ett kraftigt
motstånd i sina liturgiska planer, fann i hans måg
den eftergifne G., ett verktyg, som bättre passade
för hans afsikter. Han utnämnde honom
därför till ärkebiskop och lät inviga honom till
ämbetet 1574 med kåpa, klöfhatt och staf och
alla de ceremonier, som brukades hos katolikerna.
Före sin utnämning hade G. förbundit sig att befrämja
liturgien och gjorde det äfven, så vidt
han förmådde. Man får likväl ej tro, att detta
skedde blott af svaghet. G. var en lärd man
som genom forskning i kyrkofädernas skrifter
kommit till samma medelvägsställning mellan katolicism
och protestantism som konungen, och därför,
lika mycket af öfvertygelse som af eftergifvenhet,
gick in på konungens planer.

När de af Johan inkallade jesuiterna begynte drifva sitt
spel, kunde ärkebiskopen ej förmås att längre
tiga stilla. Han författade flera skrifter både


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free