Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grip, Birger Nilsson - Gripenberg, Hans Henrik - Gripenhielm - 1. Gripenhielm, Edmund - 2. Gripenhielm, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Köpenhamn, för att på Gustafs vägnar
inför hans svåger Kristian III afge svaromål på
de klagopunkter, lybeckarna låtit framställa
genom grefve Erik af Hoija. Flere år, såsom
1553 och 1559, kallas han höfvitsman på Kalmar
och utnämndes 1555 till en af öfverstarna för
krigsfolket vid Viborg samt blef 1556 ståthållare
där. G. upphöjdes 1561 till friherre.
Död d. 15 mars 1565.
Det stora förtroende,
Birger Nilsson alltid bibehöll hos Gustaf I, tyder
på en man med klokhet och kraft, om det än
till någon del skulle haft sin rot i hans skyldskap
med konungen, genom sitt gifte 1533 med
dennes systerdotter Brita Brahe.
Gripenberg, Hans Henrik, krigare. Född å
Karhiniemi boställe i Hvittis
socken i Finland d. 14 april
1754; son af öfverstlöjtnanten
Odert Johan Gripenberg och
Eva Gustafva Silfversvan.
G. inskrefs vid åtta års ålder i
krigstjänst och deltog med utmärkelse
i Gustaf III:s finska
krig som major vid Tavastehus infanteriregemente.
1789 blef han öfverstlöjtnant, 1794 öfverste
och 1795 chef för Tavastehus infanteriregemente.
Under 1808 års finska fälttåg deltog äfvenledes
G. med stor utmärkelse och utnämndes
1808 till generalmajor.
Under vintern 1808–09
kommenderade han i trakten af Torneå den
vid pass 3,800 man starka s. k. »Norra svenska
armén». En med ryssarna ingången vapenhvila
hade i mars månad gått tillända, och genast kom
den öfverlägsna ryska hären antågande. Samtidigt
underrättades G. att ryske generalen Barclay
de Tolly gått öfver Qvarken till Umeå. Han
drog sig då tillbaka. Men vid Sangis blef hans
eftertrupp angripen af fiendens rytteri, som dock
tillbakaslogs af den tappre öfverstlöjtnant von
Fieandt. Följande dag, den 25 mars, ingick han
kapitulationen i Seivis på de förnedrande villkoren,
att alla de under hans befäl stående trupper
skulle nedlägga gevär och återvända till Finland
och alla svenska hären tillhöriga förråd, som
befunno sig mellan Kalix och Umeå, skulle
öfverlämnas till ryssarna. G., som återvände till
Finland, klandrades skarpt och kallades inför
krigsrätt i Stockholm. Kejsar Alexander I,
hvilkens undersåte han nu var, förbjöd honom
emellertid att infinna sig för rätten. Enligt senare
undersökningar skall kapitulationen ha varit
öfverilad, och man har icke skäl att betvifla
G:s ärlighet och mod. Död i Stockholm d. 25
okt. 1813.
Gift 1780 med Hedvig Lovisa
Jansson.
Gripenhielm. Släkten härstammar från skolrektorn
i Sköfde, sedermera kyrkoherden i Rappestad
i Östergötland Nicolaus Edmundi och räknar
följande märkligare medlemmar:
1. Gripenhielm, Edmund, riksråd, lärd. Född
i Sköfde d. 24 mars 1622. Föräldrar: förenämnde
Nicolaus Edmundi och Margareta Figrelia.
Figrelius, såsom han före sitt adlande kallade
sig efter modern, ådagalade redan som studerande
i Dorpat och Uppsala snille och stora kunskaper,
hvilka han än mer ökade genom vidsträckta utländska
resor 1645–50. Återkommen till Uppsala,
friade han till ärkebiskop Lenæi dotter, som hade
ett födelsemärke på ena kindbenet, i skepnad af
en råtta, och därför icke kunde finna någon
man. Giftermålet gick i fullbordan, och på rekommendation
af ärkebiskopen-svärfadern utnämndes
F., endast tjuguåtta år gammal, till professor
i historia vid Uppsala universitet. Här förvärfvade
han snart stort inflytande och var jämte
Schefferus den, som 1655 ledde filosofiska fakulteten
i en då pågående häftig tvist mot teologerna.
Till och med utom fäderneslandet sträckte
sig ryktet om hans egenskaper.
1657 befordrades
han till sekreterare i k. kansliet och
till handsekreterare hos Carl X. Hos konungen
vann han inom kort ett stort förtroende, deltog
i hans hemligaste rådplägningar och var en af
de få, som på förhand kände hans beslut att för
andra gången infalla i Danmark. På sin dödssäng
utnämnde Carl X honom till kronprinsens
blifvande lärare, hvarpå F. i mars s. å., 1660,
adlades med namnet Gripenhielm. Under den
därpå följande förmyndarestyrelsen uppsteg G.
till statssekreterare 1662, hofråd af staten 1665
och hofkansler 1671.
Huru mycken anledning
Carl XI än hade att vara missnöjd med det sätt,
hvarpå G. skött sitt lärarekall, förnams dock
icke, åtminstone under de första åren efter det
Carl öfvertagit regeringen, att konungen var honom
obenägen, förmodligen därför att han ännu
icke själf kommit till insikt om bristerna i sin
uppfostran. Tvärtom öfverhopade han G. med
flera nådebevis: utnämnde honom 1673 till riksråd
och friherre, med afväntningsbref på det
friherrskap, fältmarskalken Würtz innehade, kallade
honom 1674 till häradshöfding i Österbotten;
befordrade s. å. hans son Nils, blott tjuguett år
gammal, till hofråd, skänkte hans yngre söner
större penningsummor o. s. v.
Men det inflytande,
G. tycktes ha vunnit hos konungen, beröfvades
honom efterhand af den kraftfullare Lindsköld,
och samtidigt med De la Gardie, i hvars
planer det ingick att alltid hålla G. såsom en
rådgifvare vid Carls sida, föll han ohjälpligt i
konungens onåd. Olyckan grämde honom så
djupt, att han häftigt insjuknade och dog d. 15
dec. 1675. Ehuru olämplig till statsman, ägde
G. dock andra förtjänster, som göra hans namn
minnesvärdt. Han hade en vidsträckt lärdom,
särdeles i de gamla språken och historia, samt
en icke vanlig författaretalang. Som latinsk skald
var han i synnerhet utmärkt och öfvade denna
konst ofta och med samtidens bifall. Åt k. biblioteket,
hvars direktör han blef 1661, ägnade han
en synnerlig omvårdnad. Kungsholmen, där han
var boende, förskönade han med byggnader och
trädgårdar och var den, som egentligen bragte
Nya Kungsholmsbron till stånd.
Gift 1: 1651
med Barbro Lenæa, adlad Clo,
och 2: 1673 med friherrinnan
Anna Rålamb, dotter af riksrådet
Klas Rålamb (se nedan).
2. Gripenhielm, Nils, ämbetsman.
Född 1653; den föregåendes
son.
Då den äldre G. var
kronprinsens lärare, upptogos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
