- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:410

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönlund, Jonas Ulrik - Grönwall, Anders - Gulbranson, Ellen - Gumælius - 1. Gumælius, Gustaf Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grönlund, Jonas Ulrik, ämbetsman, författare.
Född i Stensele prästgård i Lycksele
lappmark d. 5 juli 1824.
Föräldrar: kyrkoherden Per Olof
Grönlund
och Agata Öhrling.
Fadern, en kunskapsrik och plikttrogen
man, af hvilken närmare
hundra psalmer i den antagna
lapska psalmboken äro från den
svenska, dels öfversatta, dels bearbetade, undervisade
till en början sonen i hemmet, så att han
vid sin ankomst till Hernösands skola 1837 tillerkändes
ett hedersrum i skolans öfversta klass.
Student i Uppsala 1842, promoverades han 1848
till filosofie doktor, sedan han året förut vunnit
Svenska Akademiens andra pris för en diktsamling,
kallad Lappska Minnen. I afsikt att taga
teologie kandidat-examen uppehöll han sig ytterligare
ett år vid universitetet, men ändrade lefnadsbana
och antogs 1849 till e. o. kanslist i finansexpeditionen.
Såsom enskild lärare för grefve
G. Gyldenstolpe, gjorde han med honom åren
1850–53 en resa genom Tyskland, Holland,
Belgien, Schweiz, Italien och Frankrike, och
idkade under mer än ett års vistelse i Paris studier
vid universitetet därstädes. Efter återkomsten
till fäderneslandet blef G. efter några års tjänstgöring
i flera ämbetsverk 1863 utnämnd till
kommerseråd.

Under flera år dels lärare vid,
dels föreståndare för enskilda Nya elementarskolan
i Stockholm, har G. utgifvit Lärobok i Fransyska
språket
, efter Ollendorffs metod 1855,
Lärobok i Engelska språket 1856, Lärobok i
Tyska språket
I 1857 och II 1862 – alla utgifna
i åtskilliga upplagor. Hans öfriga från
trycket utgifna skrifter äro: Om Lapparne och
deras Gudar
(akad. afh. 1848), Lappska Minnen
1848, Hyperion, af H. W. Longfellow, öfvers.
1853, m. m. Död d. 3 nov. 1884 i Stockholm.

Gift 1855 med miss Rosa Clara Godbold,
af en gammal släkt från Orkneyöarna.


Grönwall, Anders, universitetslärare. Född
d. 29 juli 1671 på gården Grönvallen i Grytnäs
socken i Dalarna, där fadern Peder Andersson
var bonde och af hvilken fädernegård sonen tog
sitt tillnamn. I Uppsala, där G., tjugutre år gammal,
blef student, vann han efter nio års studier
den filosofiska graden med andra hedersrummet.
Kort därefter utsedd till lärare för en ung friherre
Trotzig, företog han en resa till England, där
han kvarstannade i tre år, hvarefter han besökte
Holland, Frankrike och flera andra länder, samt
återkom till Sverige 1710.

Under sin frånvaro
utnämnd till filosofie adjunkt i Uppsala,
måste han för sina små inkomster åtaga sig
bokauktionerna i Stockholm och Uppsala, en
binäring som han bibehöll äfven efter det han
1712 blifvit förordnad till akademiesekreterare.

1719 befordrades han till ethic. et polit. professor,
hvilken befattning han innehade till 1748,
då han tog afsked och erhöll titel af lagman.

Död i Uppsala d. 20 febr. 1758.

Genom ett indraget lefnadsätt och sträng sparsamhet
hade han samlat en ej obetydlig förmögenhet,
af hvilken han anslog en större summa till stipendier
för studerande af Västmanlands och
Dala landskap i Uppsala.

Sin litterära verksamhet
nedlade han i akademiska dissertationer,
af hvilka han efterlämnat 145.


Gulbranson, Ellen, f. Nordgren, operasångerska.
Född i Stockholm d. 8 mars 1863.
Föräldrar: B. J. Nordgren och
Emilia Kihl. Hon studerade vid
konservatoriet 1880–83 och sedan
för Marchesi i Paris. Den med
kraftig röst, utmärkt mimik och
ståtlig figur begåfvade sångerskan
har med stort bifall uppträdt i
Stockholm, Köpenhamn, Baireuth, Berlin, o. s. v.
Bland hennes partier märkas: Amneris, Kleopatra,
Ortrud, Elisabeth, Valkyrian, Brünnhilde
,
m. fl.

Gift 1890 med norske kaptenen
Hans Gulbranson.


Gumælius. Äldste kände stamfadern Magnus,
som lefde i slutet af 1500:talet, var bonde i
Gummarp i Torskinge socken af Jönköpings
län, efter hvilken gård namnet upptogs af sonen
Jonas G., hvilken, född omkr. 1610, afled 1680
som kyrkoherde i Forsheda, Bredaryd och Torskinge.


1. Gumælius, Gustaf Wilhelm, skald, prästman,
riksdagsman. Född på
Taxinge i Lids socken i Södermanland
d. 5 maj 1789; ättling
i sjunde led af stamfadern. Föräldrar:
sergeanten Carl Magnus
Gumælius
och Brita Kristina
Hedenström
.

Efter att 1808
ha blifvit inskrifven bland de
studerande vid Uppsala högskola, promoverades
G. till filosofie doktor därstädes 1815 och förordnades
året därefter till e. o. amanuens vid
akademiska biblioteket. Kallad till docent i
grekiska 1818, utnämndes han 1825 till e. o.
adjunkt i filosofi och blef tre år därefter filosofie
lektor i Strengnäs. Sedan han 1832 antagit
prästerlig ordination, utnämndes han s. å. till
kyrkoherde i Viby och Tångeråsa församlingars
pastorat i Närke, blef titulärprost 1834 och
kontraktsprost i Edsbergs kontrakt 1839. År
1853 erhöll G. transport till Örebro pastorat
och blef s. å. kontraktsprost i Örebro kontrakt.
Teologie doktor 1845. Ledamot af Vet.-akad.
1857. Hedersledamot af Vitt.-, Hist. och Ant.-akad.
1862. Ordförande i Närkes fornminnesförening
från dess stiftelse 1856 samt ledamot
af en mängd andra vetenskapliga samfund.
Såsom riksdagsman för prästeståndet bevistade
G. alla ståndsriksdagar 1840–66, samt, såsom
representant i Andra kammaren för Örebro stad,
riksdagarna 1867–69. I prästeståndet tillhörde
han den liberala minoriteten och var en varm
förespråkare för representationsreformen, men
åtnjöt icke desto mindre förtroendet att vid
alla riksdagar från 1844 tillhöra statsutskottet.
Han var jämväl i sin hemort en intresserad
kommunalman och under flera år v. ordf. i
Örebro läns landsting samt 1871 dess ordf.

Såsom universitetslärare utgaf han, utom disputationer,
Xenophontis Anabasis Cyri, grekisk
text, med anmärkningar och ordbok
1823, Anacreontis
Carmina grek. text med anm.
1824

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:37:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free