- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:412

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gumælius, Karl Arvid - Gummerus, Henrik Johan - Gussander, Per Ulrik - Gustaf I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anvisande af medel till k. m:ts förfogande för
låneunderstöd åt enskilda järnvägar, för undvikande
af de uppslitande järnvägstvisterna mellan
de olika ortsintressena. Han var jämväl ledamot
af det sammansatta utskott, på hvars förslag
1873 års guldmyntreform genomfördes. Vid
majriksdagen 1887 hade G. plats i konstitutionsutskottet,
men sedan protektionisterna genom
Stockholmsvalets kullkastande 1888 blifvit herrar
öfver majoriteten, funno de lämpligt att gifva
G. betaldt för hans satiriska ådra genom förflyttning
till »ledighetskommittén» under följande
period. 1891–93 var G. åter vice ordf. i
bankoutskottet.

Utom politikens område har
G. utgifvit Kemiska bilder ur dagliga lifvet,
bearbetning efter Johnston; en Intresse-uträkning,
och några smärre öfversättningar.

Gift 1: 1861 med Charlotta Magdalena Augusta
(Agda) Hummel
, 2: 1890 med sin svägerska
Wilhelmine Hummel, född Cordts (från Hamburg)
i dess andra gifte.


Gummerus, Henrik Johan, präst, Ålands räddare.
Född i Koskis kapellförsamling i Finland
d. 22 maj 1774. Föräldrar: komministern Henrik
Gummerus
och Johanna Bäcksten.

Efter förberedande studier i Åbo skola, inskrefs G.
som student vid universitetet därstädes 1795
och prästvigdes 1799. En Herkules i krafter
och kroppsbyggnad, hade han under studentåren
gjort sig känd som en oförfärad slagskämpe
och befann sig såsom adjunkt hos prosten
Wijkman i Finström, då han tillsammans med
länsman Arén utförde det djärfva vågstycket,
att med tillhjälp af den uppbådade allmogen
tillfångataga ryska trupperna på Åland i maj
1808.

Då ryssarna för andra gången s. å.
landstigit på ön, lät deras anförare major
Neidhardt anbefalla allmogen att vid lifsstraff
aflämna sina vapen, genast försätta alla fartyg i
segelbart skick och uppsåga isen så långt från
hamnarna, att fartygen med möjligaste första
skulle kunna bortföras. Invånarna i Finströms
socken voro de förste, som reste sig mot förtrycket,
därtill uppmuntrade af kronolänsmannen
Arén, hvilken tillika anmodade adjunkten
G. att genast begifva sig till samlingsstället, att
som befälhafvare anföra sina sockenbor. G. infann
sig, och sedan han föreställt allmogen de
heliga plikter fäderneslandets befrielse ålade
dem, uppbröt han kl. 9 om aftonen d. 6 maj
med en styrka af hundra man till Strömsvik,
där ryske befälhafvaren då vistades. Afsikten
var att gripa honom, men som denne blifvit
underrättad om böndernas besök, hade han
skyndsamt dragit sig undan, hvarför man måste
inskränka sig till att afskära hans reträtt genom
utsatta posteringar vid Färjsundet. Under det
Arén med en särskild trupp af allmogen bevakade
detta sund, afgick G. med en mindre
styrka till Jomala socken och tillfångatog med
biträde af Jomala sockenbor alla därvarande
ryska trupper, hvarefter han återvände till Färjsundet.
De ryssar, som i denna trakt hunnit
samla sig, retirerade undan till Sunds socken
och öfvergingo till Prästö och Toftö holmar.
Åländska allmogen ryckte då fram till Bomarsund,
hvarifrån den på båtar från flera håll
angrep den kringrända ryska styrkan, som utan
motstånd gaf sig till fånga. Uppmuntrade af
dessa framgångar beslöto ålänningarna att under
anförande af den käcke adjunkten helt och
hållet rensa skärgården från fiender. Understödda
af ett par svenska skeppsbarkasser och
ett par nickhakar, fastsatta på framredet af vanliga
bondvagnar, angrepo de den ryska hufvudstyrkan
vid Kumlinge d. 10 maj och tvungo
dem efter halfannan timmes häftig eld att sträcka
gevär. Följande dag togs den tredje återstående
truppafdelningen till fånga, hvarjämte ryssarnas
krigskassa, 4,500 rubel, föll i segrarnas händer.

För dessa hjältebragder utnämndes G. d. 19
maj till k. hofpredikant och erhöll tapperhetsmedaljen
i guld, att i svärdsordens band bäras
på bröstet. Befordrad till fältprost för den
Åländska fördelningen af svenska armén till
krigets slut, utnämndes han 1812 till kyrkoherde
i Högby församling på Öland och innehade denna
befattning till sin död d. 13 juli 1836.

Gift 1805 med Maria Helena Hult.


Gussander, Per Ulrik, främjare af svensk
mejerihandtering. Född d. 26 maj
1793. Föräldrar: bergsfogden Anders
Gussander
och Maria Ulrica
Eckman
. G. ingick 1808 som
fänrik i armén och var under
kriget mot Norge brigadadjutant,
hvarvid han utmärkte sig i flera
strider och l8l4 erhöll tapperhetsmedalj
i guld. 1815 kapten vid Jämtlands regemente,
tog han 1823 afsked med majors namn.
Som ägare af Gammelstilla bruk i Gestrikland
verkade han i synnerhet för mjölkhushållningens
höjande. Han uppfann en metod med förtenta
bleckkärl, hvarigenom söt grädde skulle erhållas i
största möjliga mängd och den söta mjölken kunna
användas till skummjölksost. G. fick i flere läns
hushållningssällskap liksom vid Ultuna meddela
undervisning i sina metoder. Genom honom
upprättades också en mejeriskola af Gefleborgs
läns hushållningssällskap på hans egendom Mogård,
hvilkens föreståndare han blef, under det
en länsmejerinna undervisade i mejeriskolan och
för öfrigt var allmogen behjälplig. G. utgaf
1852 Fullständig underrättelse om bästa sättet
att erhålla den högsta nu kända vinsten af
mjölken
; de ljusa, soliga mejeriernas tillkomst,
bättre utfodring af kreaturen m. m. – allt
detta verkade han för. 1863 led. af Landtbruksakademien,
som gaf honom sin stora medalj i
guld. Död d. 26 april 1871. Gift 1: 1819 med
Jeanette Dufva, 2: 1824 med Mathilda Charlotta Hedman.


Gustaf I, konung. Född på Lindholmens sätesgård
i Roslagen, måhända d. 12
maj 1496. Föräldrar: riksrådet
Erik Johansson Wase och Cecilia
Månsdotter
af Eka-släkten.

Den sista unionskonungen,
en man med stora gåfvor, men
af ett våldsamt sinnelag, hade
velat göra unionen till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:56:06 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free