Print (PDF) - On this page / på denna sida - 3. Hagberg, Jakob Teodor - Hagborg, Vilhelm Nikolaus August - Hagdahl, Charles Emil - Hagelstam, Otto Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgifvit: Hvarför är vår tid icke poetisk? Några ord med anledning af B. E. Malmströms uppsats i Tidskrift för Litteratur 1852; Italiensk Språklära 1863; Carl XII, historiskt skådespel 1864; Carl XI, dramat. dikt, uppf. på K. Dramatiska teatern för 1:a gången 1865; Det historiska skådespelet. Estetisk undersökning 1866; Frithiofs Saga såsom svensk nationaldikt 1866; Trenne dramer af don Pedro Calderon de la Barca i svensk öfvers. 1870; Den provençalska vitterhetens återuppståndelse i det XIX århundradet 1873; Petrarcas sonetter till Laura i svensk öfvers. 1874. Gift 1860 med grefvinnan Louise Jakobina von Schwerin, sondotter af prosten, grefve F. B. von Schwerin (se nedan). Sonen Karl August H., född i Uppsala d. 3 okt. 1865, student i Uppsala 1884 och sedan 1892 tillhörande Aftonbladets redaktion, har som vitter öfversättare fullföljt släktens traditioner genom flera af kritiken varmt vitsordade tolkningar af Galdòs' Dôna Perfecta, Echégarays Galeotto 1902, Främmande dikter, tolkade på svenska 1900, m. fl. H. redigerade äfven 1898--1900 Publicistklubbens facktidning Pressen. Hagborg, Vilhelm Nikolaus August, genremålare. Född i Göteborg d. 26 maj 1852. Föräldrar: lektorn Nikolaus Hagborg och Vilhelmina Margareta Schagerström. H., som 1871 inskrefs som elev vid konstakademien i Stockholm, kom 1875 till Paris, där han vidare utvecklade sig genom lugnt, energiskt arbete. Under akademitiden hade han gjort sig känd genom några små genretaflor; nu försökte han sig så väl på det religiösa måleriet som kostymgenren. Med vårdad och känd pensel framställde han flera scener från direktoriet. Från 1877 stammar hans Väntan, en fiskarhustru som med sitt barn på armen står på en brygga, sedd mot ett grått haf. H. hade nu funnit sin riktiga motivkrets. Vid Normandies kust studerade han sedan på allvar fiskarebefolkningen och målade till salongen 1879 Lågvatten vid engelska kusten, då ostronfiskare med sin fångst vända hem i den klara morgonen. Taflan belönades med 3:e klassens medalj och inköptes till Luxembourg. H. blef nu med ens en eftersökt målare, som erhöll beställningar i massa, och han höll också fast vid ungefär samma motiv. Bland hans arbeten märkas På stranden vid Agen 1880, Invigningen af en fiskarbåt 1881, Potatisplockarna 1882, Kyrkogård i Tourville 1883, på Göteborgs museum, Alerte 1884, Morgon i Cayeux 1886, inköpt af Nationalmuseum, Kom, 1888, den franska bybilden Träta, m. fl. En del af H:s taflor äro kyligt och glatt genomförda bilder, som visa mera chic än personlig känsla, men andra präglas af duktigt naturstudium och känslig framställning. H., som är bosatt i Paris, har under åtskilliga somrar gjort studier i hemlandet och äfven utställt svenska bilder, som dock ha ett visst franskt tycke. Gift med Gerda Göthberg. Hagelstam, Otto Julius, militär, kartograf. Född på Prostviks gård i Finland d. 11 mars 1785. Föräldrar: kaptenen vid arméns flotta Gabriel August Hagelberg och Anna Lovisa Qvick. H. ingick vid femton års ålder i kronans tjänst såsom extra kvartersman vid skeppsbyggeriet på Sveaborg och utnämndes 1801 till fänrik, då han kallade sig Hagelstam. Under de närmast följande åren beordrad till rekognosceringar och sjömätningar, befordrades han till löjtnant i flottorna 1808 och utförde under det s. å. utbrutna finska kriget flera krigarebragder, då han i mer än tjugu fäktningar sammandrabbade med ryssarna, såsom vid Lemo, Sandö, Grönviks sund, Palva, Kahiluotoön, o. s. v. Efter hemkomsten befordrad till löjtnant på stat vid Stockholms station, utnämndes han 1810 till kapten i flottorna och s. å. till kapten på stat vid den då nybildade sjömätningskåren. De följande åren ånyo kommenderad på sjömätningar, blef han 1813 major och öfveradjutant för sjöärendena hos d. v. fältmarskalken v. Essen. Följande året såsom regeringens kommissarie afsänd till Köpenhamn, för att emottaga alla kartor, planer och handlingar rörande Norge, upprättade han s. å. en fullständig Karta öfver skärgårds-krigsteatern, från Svinesund till staden Moss i Norge, ritade 1815 en stor geografisk, militärisk och statistisk Karta öfver Norge och skänkte den åt kronprinsen, som därför befordrade honom till öfverstlöjtnant i flottorna. 1816 utgaf han en Situationskarta öfver Kristiania, författade 1817--1818 en stor geografisk, militärisk och statistisk Karta öfver Sverige, hvilken blef så omtyckt, att H. erhöll en kunglig gratifikation och blef upphöjd i adligt stånd 1818. Två år senare utarbetade han en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
