- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:441

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagelstam, Otto Julius - Haglund, Robert Ludvig - Hagström, Erik - Hagström och Hagströmer - 1. Hagström, Johan Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

geografisk, militärisk, statistisk och fysiografisk
Karta öfver Sverige och Norge, af hvilken tre
stora upplagor inom några år blefvo utsålda.

1821 blef H. öfverstlöjtnant i flottornas generalstab
och erhöll öfverstefullmakt vid flottornas
sammanslagning 1824, då han tillika ställdes
på indragningsstat.

1836 utgaf han en
Karta öfver Helsingfors och 1852 en Krigskarta
för efterkommande sjöförsvarare
.

Äfven som skriftställare har H. uppträdt, dels
i fråga om Sveriges sjöförsvar, dels rörande
brännvinslagstiftningen, för hvilken han, liksom
för skärgårdsförsvaret, särskildt intresserade sig
i riksdagen, där han 1828, 34 och 40 var
led. af statsutskottet. En af honom mot husbehofsbränningen
riktad broschyr utdelades gratis
i 45,000 ex. i landet och bidrog i hög
grad till den förändrade brännvinslagstiftningen.
Han afled i Stockholm d. 28 april 1870.

Gift 1817 med Eva Fredrika Burenstam.


Haglund, Robert Ludvig, tecknare och etsare.
Född i Stockholm d. 5 mars 1844.
Föräldrar: snörmakaren Carl
Gustaf Haglund
och Therese
Lagerqvist
.

H. var först elev
hos Ahlgrensson och begaf sig
sedan till Finland, där han målade
dekorationer för Åbo teater.
Återkommen 1865, var H.
verksam vid k. teaterns i Stockholm dekorationsateljé
samt genomgick samtidigt konstakademiens
skolor. 1867 blef H. tecknare för Ny
Ill. tidning och har så väl där som i Sv. Familj-Journalen
och åtskilliga utländska tidningar,
för hvilka han företagit resor, offentliggjort ett
stort antal teckningar. H. har vidare illustrerat
Sveriges historia 1875–81, samt Vegas färd
kring Asien och Europa
1881 och redigerar
från 1888 Konstnärsklubbens jultidning »Jul».
Som teckningslärare, bland annat vid Tekniska
högskolan från 1889, har han bidragit till utvecklande
af ungdomens konstnärliga anlag. På
de senare åren har H. skaffat sig ett namn såsom
talangfull och flitig etsare.

Gift 1875 med Anna Helena Land.


Hagström, Erik, mekaniker. Född d. 2 dec.
1760 i Stora Tuna i Dalarna.
Föräldrar: d. v. bokhållaren vid
Östra Silfberget Erik Hagström
och Maria Helena Gustrin.

Under sin vistelse i Uppsala visade
H. så utmärkta prof på sin
fallenhet i bergsmekaniken
– han hade bland annat konstruerat
en maskin för stenarters svarfning och polering
– att han, utan föregående examina, 1787
antogs till auskultant i bergskollegium och e. o.
kanslist i kontrollverket. Då vid samma tid genom
grefve N. A. Bielkes fosterländska nit ett bolag
bildats för anläggandet af ett porfyrverk i Dalarna,
utsågs H. till detsammas anläggare och blifvande
förvaltare. Under många svårigheter och
efter besegrande af stora hinder genomförde han
saken så, att anläggningen 1802 var i full gång
och 150 personer därstädes hade sin utkomst.
1793 hade H. erhållit geschworners namn,
heder och värdighet och invaldes sju år senare
till ledamot af Vet.-akad. 1811 antagen till
undermekanikus vid Göta kanalbyggnad, fick
han på sin anpart uppförandet af åtskilliga kajbyggnader,
af hvilka den vid Sjötorp i synnerhet
ansågs för ett mästerstycke.

1815 blef han öfvermekanikus och erhöll öfverdirektörs
titel. 1820 kallades han af Kopparbergs
bergslag till styresman öfver Avesta bruk, en
förvaltning som han besörjde med samma nit,
som han i alla sina uppdrag ådagalade. Hans
sista offentliga värf var ett regeringens förordnande
att tillsammans med majorerna Edström
och Hällström 1824 verkställa en undersökning
om sättet för och följderna af en upprensning
af Qvicksund i Mälaren.

Död i Avesta d. 15 dec. 1827.

H:s lif och verksamhet lämna
ett vackert intyg om, huru långt en man med
ljust hufvud och kraftfull vilja kan komma.
Aldrig i tillfälle att studera främmande länders
mekaniska inrättningar, knappast en gång med
akademisk underbyggnad, var H. i själfva verket
autodidakt, men som sådan jämbördig med
sin samtids bästa mekanici.

Gift 1792 med Katarina Elisabet Muncktell.


Hagström och Hagströmer. Ätterna härstamma
från regementsfältskären vid Jämtlands
regemente Per Hagström, hvars sonson,
Anders Johan (se nedan) 1812 adlades under
namnet Hagströmer.


1. Hagström, Johan Otto, läkare. Född på
Frösön i Jämtland d. 24 juni 1716. Föräldrar:
regementsfältskären Per Hagström och Helena
Sandius
.

Föräldrarnas torftiga villkor
och i synnerhet faderns tidiga frånfälle lade under
ungdomsåren så många pröfvostenar på H:s väg, att
han mer än en gång var betänkt på att öfvergifva
studierna och söka sin utkomst som landtbrukare.
Men hans ihärdighet besegrade svårigheterna,
och efter att i tolf år varit inskrifven som akademisk
medborgare i Uppsala belönades hans ansträngningar
omsider med medicine doktorshatten
därstädes 1749. Samma år företog H. med ett
kungligt stipendium en resa genom Jämtland
och dess lappmarker, hvarom han inlämnade
till Vet.-akad. en sakrik berättelse, hvilken under
titel Beskrifning öfver Jämtland trycktes
1751.

Sedan han under ett par år dels förestått
lektoratet i matematik vid Hernösands gymnasium,
dels tjänstgjort som privatläkare hos den
bekante presidenten frih. Broman, utnämndes
han 1754 till provinsialläkare i Östergötland,
från hvilken befattning han vid sextionio års
ålder tog afsked. Han dog i Linköping d. 12
mars 1792.

Vid sidan af sitt läkarekall ägnade
H. sig med ifver åt naturvetenskaperna
och var på detta område en lika samvetsgrann
som skarpsinnig forskare samt undervisade äfven
gratis i naturalhistoria vid Linköpings gymnasium.
När Linné fick läsa hans 1768 utkomna
arbete Pan Apum, försatte det blomsterkonungen
i en sådan förtjusning, att han hedrade författaren
med en skrifvelse, hvaruti han försäkrar,
att H. genom detta arbete »grafvit sitt
namn så djupt i tidens hälleberg, att inga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free