- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:444

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hall, Peter Adolf - 2. Hall, Birger Martin - Hall, Carl Ludvig - Hall, John - Hallbeck, Carl Svante

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sofia Magdalena. Med det obetydliga arfvode,
han härför och icke utan svårighet lyckades utfå
begaf han sig 1766 till Paris, här han med största
välvilja emottogs af sin landsman, den berömde
Roslin.

Äfven här vann han inom
kort stort anseende för sin utomordentliga skicklighet
och fick bland annat beställning på en
större tafla i miniatyrgenren, föreställande franska
konungafamiljen, hvilket konstverk af kännare
på det högsta lofordades, hvarefter H. utnämndes
till »Konungens och det kongliga husets
(les enfants de France) målare».

Hans bekantskap med Necker och Lafayette förde honom
emellertid in i revolutionens stormar och
förstörde hans lycka. Vid eröfringen af Bastiljen
innehade han en officersplats och följde
slutligen Lafayette till Belgien, där han i stort
armod afled i Lüttich d. 15 maj 1793.

Af Hall, »le van Dyck de la miniature», såsom
han af fransmännen smickrande benämndes, finnas
i Sverige några större porträtt, målade i
pastell omkring 1760, samt en eller annan miniatyr.
Däremot finnas de senare hufvudsakligen
i Frankrike, hvarest de betinga ett utomordentligt
högt pris och där mästarens lif och
verksamhet utgjort föremål för franske konstforskares
ifriga undersökningar. 1773 led. af
Målare- och bildhuggareakademin. H. hade icke
blott en utmärkt uppfattning, utan äfven en
oöfverträfflig teknik med bred penselföring och
strålande färggifning.

Gift med Adelaïde Gobin.


2. Hall, Birger Martin, läkare, naturforskare.
Född d. 26 aug. 1741; den föregåendes
bror. H. promoverades
till medicine doktor i Uppsala
1768. Fem år senare erhöll han
provinsialläkarebefattningen i Västerås,
på hvilken plats han nitiskt
verkade till 1793, då han
erhöll afsked. Död i Västerås
d. 10 aug. 1814.

Doktor H. lämnar bland
många ett bevis på hvad kärleken till vetenskapen
förmår åstadkomma, äfven då den är
hänvisad så godt som till sig själf och endast äger
några fristunder till sitt förfogande. Vid H:s
död fanns en stor volym i folio med af honom
gjorda ritningar och samlingar till en systematisk
beskrifning öfver Sveriges svamparter. Vidare
hade han under sin lifstid sammanbragt ett
ovanligt rikt herbarium, en stor insektsamling
och ett dyrbart kabinett af svenska mynt och
medaljer. Och detta vetenskapliga arbete hade
försiggått så tyst och stilla, att intet litterärt
samfund, med undantag af Svenska Läkaresällskapet,
gifvit akt på eller tillägnat sig denne
blygsamme forskare.

Gift 1777 med Anna
Engel Schenström
. Sonen, generalmajoren Birger
H.
, adlades 1858 under namnet
von Hall.


Hall, Carl Ludvig, pianovirtuos.
Född d. 23 dec. 1814. Föräldrar:
öfversten Claes Hallencreutz
och Lovisa Katarina
Hultgren
.

Vid tio års ålder
sändes han af sin fader till Frankrike
för att i Lyon uppfostras för köpmansyrket.
Men hans omotståndliga håg för tonkonsten föranledde
honom att i stället ägna sig åt den musikaliska
banan. Under det antagna namnet Louis
Hall
begaf han sig i början af 1830-talet till
Paris, där han under Liszt’s ledning utbildade sig
till en pianist af första ordningen, och vann till
den grad maëstrons förtroende, att han under dennes
frånvaro fick undervisa hans enskilda elever.
1843 återsåg H. för en kort tid sitt fädernesland
och gaf därstädes den 3 okt. en konsert i
Riddarhussalen i Stockholm.

Såsom tonsättare
har H. efterlämnat åtskilliga pianokompositioner
i den briljanta stilen.

Död i Paris 1858.

Gift med Elise David.


Hall, John, köpman. Född i Göteborg d. 23
dec. 1771. Föräldrar: grosshandlaren
John Hall och Christina
Gothén
.

Den äldre Hall, som
ansåg, att sonen aldrig kunde bli
fattig, gaf honom en bakvänd uppfostran,
med påföljd att Hallska
firman, sedan den några år varit
under sonens ledning, gick under
1807. En lång process fördes sedan mellan H.
och boets utredningsmän. Men H. lät narra sig
till att ingå förlikning mot erhållande af 100,000
kr., som åtgingo till betalande af juridiska ombud
och en mängd af honom utfärdade reverser,
och förde sedermera en bedröflig tillvaro som tiggare
på Stockholms gator. D. 29 dec. 1830 afled
H., »som ej kunde bli fattig», i ett kyffe i en af
hufvudstadens utkanter. Hans person, som förut
varit ett gifvande ämne åt skillingstrycket, skildras
i Sophie Elkans 1899 utgifna stora arbete.


Gift 1805 med friherrinnan Constance Koskull,
från hvilken han blef skild 1811.


Hallbeck, Carl Svante, tecknare, illustratör.
Född i Göteborg d. 14 april
1826. Föräldrar: handlanden
Magnus Hallbeck och Maria
Katarina Söderberg
.

H:s tidigt
visade anlag för teckning ansågos
af föräldrarna icke böra
tagas med i räkningen vid bestämmandet
af hans blifvande
lefnadsbana, hvarför, då en sådan valdes efter
moderns frånfälle i hans tolfte lefnadsår, han
sattes i en handel i sin födelsestad. I detta
för honom motbjudande yrke vegeterade han
i åtta år, då han ändtligen med understöd
af en anförvant erhöll tillfälle att besöka
Köpenhamn, vid hvars konstakademi han genomgick
en femårig studiekurs 1846–1851. Återkommen
till Sverige, utförde han under de följande
åren en mängd teckningar till »Sverige
framstäldt i taflor», samt tecknade och litografierade
de flesta planscherna till »Blommérs taflor».
Han öfvergaf likväl snart litografien för
att ägna sig åt teckning för trägravyr och var den
förste svensk, som speciellt utbildade sig i denna
riktning. Hans första arbeten i detta fack voro
teckningarna för Carléns upplaga af Bellmans
skrifter (1856–61). H. tecknade vidare för kalendern
Svea och var en kort tid anställd i Ny
Ill. tidning, som tillkom genom hans initiativ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free