Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hallman, Johan Gustaf - 3. Hallman, Carl Israel - Hallström - 1. Hallström, Carl Erik - 2. Hallström, Ivar Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den äfven fruktade läkaren, som skötte de sjuka.
Gift 1765 med Charlotta Fredrika Kryger.
3. Hallman, Carl Israel, skald. Född i
Stockholm d. 31 dec. 1732;
den föregåendes bror.
H:s lefnadsöden äro föga kända och
efter hvad man har skäl antaga,
äfven föga märkvärdiga. Han
var någon tid anställd i bergskollegium,
där han likväl ej
vann några vidare befordringar.
Han lämnade därför statens tjänst för att uteslutande
ägna sig åt sin lyra och umgänget med
glada vänner. Hans dödsdag inträffade i Stockholm
d. 23 april 1800. Af hans dramatiska
stycken, intager den ypperliga vådevillen Tillfälle
gör tjufven utan fråga främsta rummet.
Som bekant torde vara, skrefs detta stycke på
beställning af Armfelt, som också länge ansågs
för författaren och hvilken torde ha utkastat
planen till stycket. Såsom ämnadt att uppföras
för en mera bildad åskådarekrets, är det diktadt
i en finare och mera idyllisk färgton än H:s öfriga
pjäser, hvilka gåfvos på Humlegårdsteatern.
De förnämsta äro: Finkel, eller det underjordiska
brännvinsbränneriet; Finkels parentationsakt,
prolog till föregående; Donnerpamp;
Bousaronerne, eller det skal någon orsak ha,
samt de kvicka parodierna: Casper och Dorothea,
heroisk Djurgårdsbalett (parodi på Lalins
Acis och Galathea), Skeppar Rolf (par.
på Gyllenborgs Birger Jarl), samt Petis och
Thelée par. på Wellanders Thetis och Pelée.
H:s samlade skrifter äro utgifna af L. Hanselli,
Uppsala 1853. H. har blifvit mycket olika bedömd;
under det att somliga velat sätta honom
i jämbredd med Bellman, ha andra framhållit,
att hans författarskap är rätt osmakligt och
simpelt. H. ägnade sig för öfrigt i hög grad åt
ordensväsendet och var bl. a. stiftare af »Grekerne».
Hallström. Svensk släkt, känd från slutet af
1600-talet. Stamfadera Sven Pehrsson (Sorre)
föddes i Västergötland, men lefde och verkade
sedermera i Södermanland. Släktnamnet upptogs
af hans söner.
1. Hallström, Carl Erik, biskop, riksdagsman.
Född i Lofta prästgård i Östergötland
d. 3 okt. 1786. Föräldrar:
kyrkoherden Henning Hallström
och Elisabeth Margareta Stenhammar.
H. blef student i
Uppsala 1803 och filosofie doktor
därstädes med andra hedersrummet
1809. Prästvigd 1817, befordrades
han till kyrkoherde i Ed och Eds kapell
af Linköpings stift och blef kontraktsprost 1825.
1841 utnämndes han till biskop öfver Visby
stift och promoverades fyra år senare till teologie
doktor. Från 1823 till och med 1856–58 bevistade
H. alla riksdagar, först som representant
för Linköpings stift och sedermera med den biskopliga
själfskrifvenhetens rätt. Kunskapsrik, orädd
och själfständig, intog han en bemärkt plats inom
den konstitutionella oppositionens leder, mestadels
placerad i konstitutionsutskottet.
När vid uppnådda sjuttiotvå år och tilltagande krämpor
han ansåg sig ej kunna sköta biskopsämbetet,
som sig borde, sökte och erhöll han afsked
därifrån 1858 och bosatte sig i Västervik, där
han slutade sina dagar d. 22 dec. 1861.
I yngre år arftagare af en betydlig förmögenhet,
som genom klok förvaltning ytterligare förökades,
gjorde han däraf ett ädelt bruk både under
sin lifstid och genom sitt testamente. Det
senare upptog icke mindre än 110,000 riksdaler
till välgörande och allmänt gagnliga företag, af
hvilken summa största delen tillföll Västerviks
kyrka och skola.
Ogift.
2. Hallström, Ivar Kristian, musiker, tonsättare;
den föreg. sysslings son.
Född i Stockholm d. 5 juni
1826. Föräldrar: bankokommissarien
Paul Fredrik Hallström
och Anna Maria Caspersson.
Hans första lärare i
pianospelning var professor Passy.
Efter denne vägleddes han i
sina studier af en tysk pianist Stein, som några
år uppehöll sig i Stockholm och 1844 öfverflyttade
till Riga. Under tiden skötte H. äfven
sina vetenskapliga studier, blef 1845 student i
Uppsala och aflade därstädes 1849 hofrättsexamen,
hvarefter han s. å. som extra ordinarie inskrefs
i åtskilliga statens ämbetsverk. Under
hans Uppsalavistelse förde honom hans talang
som tonkonstnär i nära beröring med prins Gustaf,
i hvars musikaliska öfningar han ifrigt deltog.
Efter prinsens död kallades han 1853 till
bibliotekarie hos prins Oscar, sedermera konung
Oscar II. Vid samma tid beslöt han att lämna
ämbetsmannabanan och ensamt ägna sitt lif åt
den konst, åt hvars utöfning han så omisskännligt
fördes af sin kallelse och bosatte sig 1853 som
pianolärare i hufvudstaden samt begynte utgifva
sånghäften, hvilka blefvo populära. 1861 kallades
han till ledamot af Musikaliska akademien
och hade 1861–72 ledningen af det musikinstitut,
som innehafts af A. F. Lindblad.
1867 uppfördes på Stora teatern hans första dramatiska
komposition Hertig Magnus och Sjöjungfrun,
som emottogs med stort bifall och
som är den första verkliga opera med både
svenskt ämne och svensk musikalisk grundfärg.
Hans nästa arbeten för scenen voro Den förtrollade
Katten 1869, Mjölnarvargen 1871, en svensk
bearbetning af »Le diable Moulin», Den bergtagna
1874, Vikingarna 1877 och Silfverringen 1880.
Jämte C. Nordqvist komponerade han baletterna
En dröm, 1871, Ett äfventyr i Skotland 1875
och Melusina 1882. Äfven på äldre dagar var
H. synnerligen alstringsrik och komponerade
operan Neaga 1885, Aristoteles 1886, Per
Svinaherde 1887, Granadas dotter 1887, Liten
Karin 1897, Hin ondes snaror 1900. Bland
hans öfriga arbeten märkas kantaten Blommornas
undran, för solo och kör, balladen Herr Hjalmar
och Skön Ingrid, för solo, kör och orkester,
båda med text af prins Oscar, Frimurarekantater,
Kantaten vid Stockholms gymnasii femtioåriga
jubileum, Uppsala minne, Sonnenkind och Skaldens
hämnd m. m. Ledamot af Musik. Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
