- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:473

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedenstierna, Karl Josef Alfred - Hederstierna - 1. Hederstierna, Erland, d.ä. - 2. Hederstierna, Erland, d.y. - 3. Hederstierna, Fredrik Ludvig Salomon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hennes röst något för grof men hon bar
landsbygdens friska färg på sina kinder, hennes
händer voro starka, hennes ögon klarblå pigga,
hennes skratt litet bullersamt men smittande
– hon stod på ganska utvecklade ben, och hvilka
nerver hon hade! I alla dagens frågor yttrade
hon sig. Kungar och prinsar, primadonnor och
excellenser, politici och journalister – alla fingo
sin släng af den väl fyllda slefven. Hvarje vecka
lästes Sigurds kaleidoskop af »hela Sverige». De
mest litterära rynkade på näsan, de liberala jämrade
sig under slagen, de konservative gillade
inte alltid sitt »enfant terrible» – men man
läste hvad han skref, och höll man inte »Smålandsposten»,
så fick man nog läsa »Sigurd»
ändå, ty han var en ovanligt flitigt oaflönad författare
i Sveriges tidningar.» I bokform har
Sigurd utgifvit: Kaleidoskop, qväden och oqväden
1884, I svenska bondehem 1885, Ljud och
oljud
1886, Vett och ovett 1887, Svenska bilder
och vrångbilder
1888, Vid hemmets härd 1889,
Fru Westbergs inackorderingar 1890, Komministern
i Qvislinge
1891, Jonas Durmans testamente
1892, Fröken Jennys konditioner 1893,
Patron Jönsons memoirer 1894, Fideikommissarien
till Hallsberg
1895, Marie på Gyllene
hästen
1896, Lilla vildkatten 1897, Herrskapet
Helleviks brunnsresa
1898, Stuta-Perssons Josua
1899, Septembersol 1900, Ett kvinnoöde 1901.

År 1902 började hans samlade arbeten utgifvas
i en illustrerad upplaga. Somliga af
hans böcker ha spridts i ovanligt stora upplagor
och öfversatts till många språk.

I hans folklifsbilder framträder en varm och okonstlad
känsla, som dock emellanåt får en anstrykning
af mindre klädsam sentimentalitet. Sigurds
större berättelser sakna i än högre grad konstnärlighet
och djup, men äro vinnande genom
en ärlig och naturlig syn på tingen och en viss
trohjärtad prägel.

Gift 1885 med Hilma Johansson.


Hederstierna. Ättens förste kända stamfader
var tullnären i Båstad Magnus Scherna, hvilkens
söner 1717 adlades med namnet Hederstierna.


1. Hederstierna, Erland, d. ä. sjöhjälte. Född
1676. Föräldrar: ofvannämnda
Magnus Scherna och Sara Paulin.

Vid tolf års ålder anställd
som volontär vid amiralitetet i
Karlskrona, gick H. kort därefter
i utrikes sjötjänst, seglade under
flera nationers flaggor och deltog
i åtskilliga sjödrabbningar, bland
annat i belägringen af kastellet Palamos i Katalonien.
1697 utnämndes han till underlöjtnant och
1700 till kapten, i hvilken egenskap han under
Carl XII:s krig med stor utmärkelse deltog i åtskilliga
kryssningar i de finska farvattnen. Såsom chef
för Hallands enrolleringskompani, förde han ofta
befälet på skeppet Enigheten, bland annat 1715 i
sjöslaget mot danskarna vid ön Rügen. Då amiral
Henck, som var den egentliga skeppsehefen,
i början af drabbningen stupat, öfvertog H. befälet
och förde det med den skicklighet, att
ingen under slaget märkte den olycka som inträffat.
Till belöning för sitt mod, befordrades
han s. å. till kommendör och adlades 1717 med
namnet Hederstierna. Schoutbynacht 1722.

Död d. 11 nov. 1730.

Gift 1:1700 med Anna
Kristina Paulin
och 2: 1723 med friherrinnan
Eva Kristina von Otter.


Hederstierna, Erland, d. y., krigare. Född
d. 30 maj 1770; den föregåendes
sonson. Föräldrar: generalmajoren
Salomon Hederstierna och
friherrinnan Johanna von Otter.

Sedan H. från sitt åttonde år
burit krigarens uniform såsom
fänrik vid Södermanlands regemente,
byttes omsider leken i
allvar, då han vid 1788–90 års krig kommenderades
som stabsadjutant hos generalerna von
Siegroth och von Platen. Under fälttåget utnämndes
han till löjtnant i regementet och kapten
i armén och var, när kriget mot Ryssland
ånyo utbröt 1808, förste major vid Kronobergs
regemente. Med utmärkelse deltog han i detta
olyckliga krig, liksom sedermera i tyska fälttåget
1813–14, under hvilket han, ehuru blott med
öfverstlöjtnants indelning, utnämndes till generalmajor.
Först 1816 blef H. chef för Kronobergs
regemente, chef för 9:e infanteribrigaden 1824
och för 6:e infanteribrigaden 1825. 1830 befordrad
till generallöjtnant, undfick han två år
därefter förordnande såsom president i krigskollegium
och utnämndes 1833 till generalbefälhafvare
i andra militärdistriktet. Serafimerriddare,
hedersledamot af Krigs-vet.-akad, m. m.

Död på Osaby i Småland d. 16 sept. 1856.

Om namnet någonsin passat till personen, var
det visserligen general H:s, ty just hedern var
hufvuddraget i hans skaplynne. Under sina sista
lefnadsår utarbetade han en själfbiografi – tryckt
1857, under titel: Anteckningar under lugnet
efter en lång och omskiftande tjänst- och lefnadsbana
af E. H.
– hvilken utgör en trogen
afspegling af en ädel karaktär och meddelar
intressanta drag från de fälttåg, i hvilka
författaren deltagit.

Gift 1800 med friherrinnan
Maria Sofia Wrangel von Brehmer.


3. Hederstierna, Fredrik Ludvig Salomon,
ämbetsman, politiker; sonsons
sonson till H. 1:s broder Peter
Scherna
. Född d. 21 dec. 1828
på Hellinge i Jönköpings län. Föräldrar:
generalmajoren Karl Johan
Hederstierna
och Agata
Sofia Carleson
.

H. blef 1847
underlöjtnant vid Kalmar regemente,
1851 löjtnant och tog 1859 afsked ur
krigstjänsten som kapten i armén. Han ägnade
sig nu åt landtbruk samt var 1868–77 led. af
Första kammaren för Jönköpings län och 1879–87
för Göteborg och Bohuslän. 1876 och 1877, det
senare året som ordf., deltog han i kommittéarbetena
för förberedande granskning af styrelsens
för statens järnvägstrafik förvaltning och 1876–78
i kommittén för döfstummeundervisningens ordnande
samt 1878 i kommittén ang. tillverkning
och försäljning af brännvin.

I riksdagen insattes
H. 1871–73 i bevillningsutskottet och
1875–77 samt 1879–80 i statsutskottet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free