- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:478

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedlinger, Johan Carl - Hedlund - 1. Hedlund, Sven Adolf - 2. Hedlund, Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ger sig uttryck i hans egna »lagommedaljer»,
– pekar han ut öfver sin tid och antyder släktskap
med befriande andar som Winckelman,
Ehrensvärd, Sergel och andra. Granska vi något
närmare hans medaljer, så hafva vi i första rummet
att beundra hans öfverdådiga kraft i porträtteringens
konst.

H. var icke blott en
skicklig konstnärshand, han var tillika en odlad
konstnärssjäl, och han tänkte vanligen själf ut
de uppgifter han skulle utföra. För honom var
icke en lysande teknik tillräcklig. Han lade
framför allt an på att utveckla sin ande.»

Gift 1741 med Maria Rosa Francisca Schorno.


Hedlund. Äldste kände stamfadern, inspektor
Hedlund, som härstammade från en bondesläkt
i Weckholms eller Tillinge socken i Uppland,
var på 1780-talet arrendator af Björnholmen å
Lofön.


1. Hedlund, Sven Adolf, publicist, riksdagsman.
Född d. 24 febr 1821 på
Eldgarn i Uppland. Föräldrar:
landtbrukaren Carl Adolf Hedlund
och Regina Björner.

Vid aderton års ålder student i
Uppsala, riktade H. sina universitetsstudier
förnämligast åt
grekiskan, isländskan och sanskrit
och aflade 1845 filosofie kandidatexamen.
Två år senare ingick han i åtskilliga af hufvudstadens
ämbetsverk och uppträdde första gången
offentligen, då han 1847 i reformsällskapet i
Stockholm höll ett tal, hvari han utvecklade
arbetareklassens anspråk och behof af högre
upplysning och vidgade medborgerliga rättigheter.

Efter att först varit medarbetare i Dagligt
Allehanda, blef han för en tid redaktör af Örebro
Tidning, varande samtidigt härmed sekreterare
i Reformbestyrelsen, och ingick 1851 i Aftonbladets
redaktion. I sept. året därefter öfvertog
han Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning,
hvilken han redigerade till sin död i Göteborg
d. 16 sept. 1900.

Med hänförelse förfäktade
H. i sin tidning framåtskridandets grundsatser,
alltid varm och nitisk för det, som tilltalade
hans lifliga sinne, om ock motståndarne stundom
funno skäl att tillvita honom bristande konsekvens.
En af de ifrigaste kämparna för nationalrepresentationens
ombildning, valdes H. 1866 af
Göteborgs stad till dess ombud i Andra kammaren
och deltog i de tre första riksdagarna efter det nya
statsskickets införande, käckt och oförskräckt brytande
mer än en lans mot det landtmannaparti,
som sökte göra lifvet surt för den af H. högt uppburna
de Geerska ministären, och för öfrigt alltid
på sin post, när det gällde att stå en dust för
samvetsfrihet och religiös tolerans. Vid riksd. 1867
och 1869 tillhörde han de för försvarsfrågans
behandling tillsatta särskilda utskotten och 1868
Andra kammarens undervisningsutskott. Vid
periodens slut drog han sig tillbaka, men ådrog
sig i stället allmänhetens uppmärksamhet genom
att vara en af de få, som i sin tidning vågade
äga en afvikande mening i fråga om de i Sverige
allmänna franska sympatierna under fransk-tyska
kriget 1870–71.

Under de följande åren började
H:s sympatier dragas åt landtmannapartiet,
och det var närmast som dess representant han
1875–76 satt i Första kammaren för Göteborgs
och Bohus län, vid den sista riksdagen led. af
bevillningsutskottet. Under sin andra period i
Andra kammaren 1879–83 var han en af partiets
främste män, lika oförtruten när det gällde
att skydda partiet i kammarens debatter som
att deltaga i dess intimaste rådslag. Han
insattes ock 1879–83 i bevillningsutskottet och
bereddes af grefve Arvid Posse plats i 1880–82
års landtförsvarskommitté, för hvars förslag
han förgäfves sökte bryta mark vid 1883 års
riksdag. Missmodig drog han sig efter dennas
slut tillbaka, men insattes åter 1885 af Kristianstads
län i Första kammaren, där han under
de efterföljande åren var en af frihandlarnes
slagfärdigaste kämpar mot den framstormande
protektionismen. 1889 väckte han motion om
det politiska streckets sänkning till 500 kronor.
Ett slaganfall tvang honom att s. å. afsäga sig
sin plats i riksdagen. I hans tidnings spalter
såg man, om ock allt sällsyntare, hans penna fortfarande
verksam, särskildt med grämelse bekämpande
förlöpningarna hos den norska vänster, som
han under riksrättsstriden 1882–84 sökt skydda
mot efter hans mening obefogade angrepp.

Städse varmt intresserad af den stads utveckling,
i hvilken han var satt att verka, tillhörde H.
från stadsfullmäktiginstitutionens tillkomst 1862
till 1891 Göteborgs kommunalrepresentation, och
har dels tagit initiativet till, dels verksamt bidragit
till tillkomsten af åtskilliga för staden
gagneliga institutioner, såsom Göteborgs museum
och högskola, praktiska hushållsskolan för flickor,
m. m.

Utom en otalig mängd tidningsuppsatser
har H. i bokform publicerat: Lasse Stolts
saga
, 1851, Till bankfrågan, 1859, Schweiz,
reseanteckningar, jämte landets statsförfattning,
försvarsväsen
, m. m., 1866, Sveriges försvarsväsen,
ordnadt på grundvalen af allmän värneplikt
,
1867, Om Schweiz’ försvarsväsen, 1868
samt några vittra stycken och öfversättningar,
m. m.

Gift 1854 med grefvinnan Kristina
Maria Rudenschöld
, dotter af den bekante folkupplysningskämpen
Torsten Rudenschöld (se nedan).


2. Hedlund, Henrik, publicist, riksdagsman,
den föreg. brorson. Född i Ekerö
förs. af Stockh. län d. 18 april
1851. Föräldrar: landtbrukaren
Carl Anders Hedlund och Carolina
Rung
.

Student i Uppsala
1870, ingick H. 1873 i redaktionen
af Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning, inom hvars olika
afdelningar han sedan dess alltjämt arbetade, tills
han efter farbroderns frånfälle 1900 blef tidningens
hufvudredaktör. Fullföljande farbroderns
frisinnade traditioner, har H. som publicist gjort
sig bemärkt för den grundlighet och samvetsgrannhet,
hvarmed han sökt tränga till frågornas
kärnpunkt, och utmärkta utredningar af hans
hand ha ock tid efter annan varit synliga i tidningens
spalter.

Specielt intresse har H. ägnat
åt arbetarefrågan och har från 1888 varit ordförande
i Göteborgs arbetarförening. 1891–93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free