- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:510

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmberg de Beckfelt, Niklas - 1. Holmbergsson, Johan - 2. Holmbergsson, Johan - Holmgren - 1. Holmgren, Hjalmar Josef

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frikostighet, hvarmed han under sin vistelse i Indien
omhuldade resande landsmän.


1. Holmbergsson, Johan, rättslärd. Född i
Hernösand d. 24 juni 1764. Föräldrar:
komministern Olof Holmberg
och Kristina Berlin.

Efter sju års akademiska studier
i Uppsala promoverades H. till
filosofie doktor 1788. Sedan han
ytterligare i två år uteslutande
idkat juridiska studier och aflagt
juris kandidatexamen, förordnades han 1790 till
docent i kyrkolagfarenhet vid samma lärosäte.
Han inträdde samtidigt i tjänstgöring i Svea hofrätt
och vann där den praktiska öfning, som
gjorde hans djupa teoretiska insikter fullt fruktbärande.
Emellertid drogs han af rent vetenskapligt
intresse åter 1799 till Uppsala, där han
under ett par läseterminer fick förestå juris
oecon. et commerc. professuren. 1806 aflade han
juris licentiatexamen och befordrades 1807 till
adjunkt. I denna egenskap tjänstgjorde han vid
riksdagarna 1809 och 1810 i lagutskottet och
bidrog verksamt till de då vidtagna ändringarna
och förbättningarna i åtskilliga lagstadganden.
Sistnämnda år promoverad till juris doktor, kallades
han till professor i allmän lagfarenhet vid
universitetet i Lund, hvilket ämbete han innehade
till 1838, då han utbytte det mot den nyinrättade
lärostolen i ekonomisk och kameral
lagfarenhet.

Död i Lund d. 26 maj 1842.

H. var en af den Karolinska högskolans yppersta
lärare, och detta anseende förvärfvade han under
en tid, då universitetet var men än vanligt lyckligt
utrustadt med utmärkta lärarekrafter. Hans
klara, strängt vetenskapliga framställningssätt,
hans kritiskt-komparativa undervisningsmetod och
det välgörande inflytande, hans ädla, upphöjda
personlighet utöfvade på hans lärjungar, samverkade
till att till nytt lif väcka ett studium, som
under hans närmaste företrädare varit tämligen
försummadt, och dana en ämbetsmannakår, hvars
grundliga juridiska bildning högst gynnsamt återverkade
på lagskipningen inom landet. Ungdomen
fick under H:s ledning själf sysselsätta sig
med lösningen af juridiska frågor, och H. gaf
ofta de uppställda rättsfrågorna den konkreta
form, som de i verkligheten äga. I 30 år hade
H. ensam hand om den juridiska undervisningen
vid Lunds universitet, där han fostrade så många
utmärkta lärjungar, bl. a. C. J. Schlyter, som
1840 blef hans medhjälpare.

Gift 1: med
Justina Sofia Ulfsberg och 2: 1802 med Margareta
Maria Strindberg
.


2. Holmbergsson, Johan, tecknare. Född i
Uppsala d. 14 juli 1804; den
föregåendes son.

H. röjde
tidigt sina anlag. Hans första
konststudier leddes af akademiritmästaren
i Lund A. Arvidson
och fortsattes 1823 vid konstakad.
i Stockholm, där den högst
egne, men genialiske eleven omfattades
med stor välvilja af Westin, Fahlcrantz,
Sandberg m. fl. I synnerhet utöfvade den sistnämnde
ett mäktigt inflytande på H:s konstnärslynne,
hvilket, liksom Sandbergs eget, låg åt det
historiska. Det första försök, hvarmed H. framträdde
inför allmänheten, var Teckningar till
Axel, romans af Tegnér
, hvilka i original väckte
vederbörande konstdomares stora bifall, och, på
uppmaning af d. v. kronprins Oscar och excellensen
A. F. Skjöldebrand, utkommo 1824.

Han ägnade därefter sin förmåga åt den stora uppgiften
att i teckningar illustrera fäderneslandets
historia och fullbordade: Sjuttiotvå scener ur
svenska historien
och Sextiosju porträtteckningar
till fäderneslandets historia
, hvilket senare
verk utkom 1850.

Inom måleriet intog H. alltid
en mycket underordnad plats. Hans styrka låg
i konturteckningen, hvilken, jämte det snillrika
och rikhaltiga i kompositionen, är det som förlänar
hans konstalster ett bestående värde. I
sitt enskilda lif var H. i hög grad originell; »en
gåta för alla och ett slags syn för alla», där han
framgick i sin Carl XII:s dräkt och, äfven i de
hvardagligaste ting, uttryckte sig på ett sätt, som
om han varit en af Gustaf I:s samtida.

Död i Lund d. 16 jan. 1835.


Holmgren. Äldste kände stamfadern Magnus
Andersson
var hemmansägare i Ullervad socken
nära Mariestad i slutet af 1700-talet. Släktnamnet
antogs af hans son Anders, f. 1784 d. 1874
som kyrkoherde i Motala.


1. Holmgren, Hjalmar Josef, matematiker.
Född i Västra Ny socken i Östergötand
d. 22 dec. 1822. Föräldrar:
kyrkoherden i Vinnerstad
och Motala, hofpredikanten Anders
Holmgren
, nämnd här
ofvan, och Gustafva Nordvall.

Student i Uppsala 1838, förvärfvade
H. den filosofiska graden
1845 och förordnades 1847 till matheseos docens,
hvarefter han, såsom byzantinsk stipendiat
1850–53, företog en vetenskaplig resa genom
Tyskland, Frankrike, England och Italien. Efter
sin återkomst till Sverige förordnades han och
uppehöll någon tid de till matematiska professuren
i Uppsala hörande föreläsningar och examina,
emottog 1855 förordnande att förestå professuren
i matematik och mekanik vid Teknologiska
institutet i Stockholm och utnämndes till
ordinarie professor i matematik och teoretisk
mekanik därstädes 1857. 1878 erhöll H. förordnande
som lärare vid Stockholms högskola,
där han föreläst i mekanik och ren matematik.

H., som var led. af Vet.-akad. och 1870–79
fullmäktig i riksgäldskontoret, afled å Väddö d.
29 aug. 1885.

Af hans utgifna skrifter märkas
bl. a.: Sur la convergence des séries trigonométriques
procédant suivant les multiples
d’un même arc
, införd i Liouvilles Journ. de
Math. 1851; Om multipla integralers transformation;
Om Differentialkalkylen med indices
af hvad natur som helst
; uppsatser i Tidskrift
för Litteratur, Botaniska Notiser m. m.

Som vetenskaplig författare sysselsatte sig H. nästan
uteslutande med den rena matematiken och följde
städse med intresse det nya genombrottet i
sin vetenskap. Under sina studieår intresserad
botanist, ägnade han sig allt fortfarande som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free