Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Holmgren, Hjalmar Josef - 2. Holmgren, August Emil - 3. Holmgren, Alarik Frithiof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dilettant med ifver åt botaniken, där han var
specialist på mossorna.
Gift med </i>Augusta
Vilhelmina Lovisa Nordgren</i>.
2. Holmgren, August Emil, zoolog. Född i
Vestra Ny socken i Östergötland
d. 10 nov. 1829; den föregåendes
bror.
Student i Uppsala
1850, ägnade sig H. hufvudsakligen
åt naturvetenskapliga studier
och företog för detta ändamål
sedermera vidsträckta resor
icke blott till Sveriges alla delar,
Lappmarkerna inberäknade, utan äfven till utlandet.
Sålunda besökte han 1860, med understöd
af Vet.-akad., Medelpad, Jämtland och
Härjedalen, hufvudsakligen i entomologiskt syfte,
företog 1861, med understöd af allmänna medel,
en resa till Danmark och Tyskland, för att studera
flygsandsfältens beskaffenhet och återodling, 1863
en dylik till Danmark i entomologiska forskningar,
deltog 1868 såsom zoolog i expeditionen till Spetsbergen;
besökte 1871, med understöd af Vet.-akad.,
Hunneberg i Västergötland i naturvetenskapligt
ändamål; o. s. v.
Anställd 1855–56
som biträde vid ordnandet af Vet.-akad:s samlingar,
utnämndes han 1858 till lärare vid Skogsinstitutet
i de till naturhistoria hörande ämnena
samt befordrades till lektor vid samma läroverk
1871. 1880 blef H. Landtbruksakademiens på
stat anställde entomolog med åliggande att på
kallelse besöka orter, där insekter härjade, och
meddela råd och upplysningar.
Förutom en
mängd afhandlingar i Vet.-akad. handlingar har
H. utgifvit i bokform: Anvisning att igenkänna
Sveriges viktigare löfträd och löfbuskar under
deras blad- och blomlösa tillstånd, 1861,
Handbok i zoologi, 1865–71, De för träd och
buskar nyttiga och skadliga insekterna 1867,
Duf- eller hönshöken med alla dess kännetecken,
1866, Om småfoglarna. Den nytta, de göra och
det skydd, de behöfva, 1869, Om konstgjorda
fågelbon och deras innebyggare, 1870, Texten
till planschverket Skandinaviens däggdjur, 1873,
Svensk Exkursionsfauna. I. Foglarna, 1871,
Om åkerns vanliga skadeinsekter 1872, prisbelönt
af Patriotiska sällskapet, Om skadeinsekter
inomhus, 1879, Ichneumonologia Suecica
(Tom I–III).
Såsom entomolog har H. ägnat
en särskild uppmärksamhet åt de i naturens hushållning
så utomordentligt viktiga parasitsteklarna
(Ichneumoniderna). Hans arbeten öfver denna
insektgrupp finnas spridda icke blott i hela Europa,
utan äfven i Amerika och ha haft till
följd, att ett ej ringa antal insektarter blifvit
uppkallade med hans namn.
Genom sitt populära
arbete: »Om konstgjorda fågelbon och
deras innebyggare», har H. egentligen väckt intresset
för småfåglarna och föranledt de talrika
föreningarna till deras skydd.
Död d. 30 dec. 1888 i Stockholm.
Gift med Charlotta Eleonora
Öhman.
3. Holmgren, Alarik Frithiof,
fysiolog. Född i Västra Ny
socken af Linköpings stift d.
22 okt. 1831; de föregåendes bror.
H. blef student i Uppsala 1850, aflade medicine
kandidatexamen 1857, blef tre år därefter
medicine licentiat och 1861 medicine doktor.
S. å. utnämndes han till adjunkt i teoretisk
och praktisk medicin vid Uppsala universitet
och ägnade sig sedan uteslutande åt fysiologien.
Han förordnades 1862 att undervisa häri
och inrättade s. å. ett fysiologiskt laboratorium,
det första i riket, samt utnämndes 1864
till professor i fysiologi vid samma lärosäte. Med
understöd af allmänna medel och för fysiologiska
studier besökte H. utlandet 1861–62, då han
sysselsatte sig med fysiologiska arbeten på Brücke’s
och Ludwigs laboratorium i Wien, 1863–64,
då han en längre tid arbetade på Du Bois
Reymonds laboratorium i Berlin, samt 1869–70,
då han reste med speciellt syftemål att studera
fysiologisk optik under Helmholtz i Heidelberg
o. s. v. Han deltog äfven lifligt i de på hans
tid hållna naturvetenskapliga och medicinska
kongresserna och representerade Uppsala universitet
vid högtidligheter i in- och utlandet. H. har
framförallt fäst sitt namn vid en del epokgörande
arbeten rörande färgblindheten, hvilka han begynte
i början af 1870-talet och som äfven i
praktiskt afseende, t. ex. med afseende å järnvägstjänstemän,
på hvilkas förmåga att riktigt
uppfatta färgsignaler människolif äro beroende,
ledt till utmärkta resultat. Han han sålunda utgifvit
Om den medfödda färgblindhetens diagnostik
och teori, 1874, hvari han redogör för
sin metod att genom sefirgarnsdockor snabbt
uppvisa färgblindheten och dess olika slag, Om
färgblindheten i dess förhållande till järnvägstrafiken
och sjöväsendet, 1877, hvilket arbete
öfversatts till många språk, Om de färgade
skuggorna och färgblindheten, 1878, m. fl. H:s
metod för kontroll af järnvägspersonalens färgsinne
nyttjas numera så godt som öfverallt. H.
har för öfrigt utgifvit ett stort antal vetenskapliga
afhandlingar.
En stor vän af kroppsöfningar
och »svenskhet» i allmänhet, var han
1865–82 ordf. i Uppsala studentkårs skarpskytteförening
och stiftade 1874 Uppsala studentkårs
gymnastiska förening, där han var ständig ordf.,
samt utgaf 1881 Tankar om kroppsöfningar såsom
ett af vårt folks angelägnaste behof. Som
talare och skald var den outtröttlige mannen
äfven framstående och han har 1882 publicerat
En samling tillfällighetsdikter och tal samt
1897 Nya dikter och tal; H:s fosterländska lyra
togs ofta i anspråk vid minnesfester och dylikt.
Den del af H:s lifsgärning, som icke minst
förtjänar att minnas af eftervärlden, var den frimodighet,
hvarmed han under slutet af 1880-talet
tog afstånd från de akademiska försöken att
kväfva misshagliga åsikter bland ungdomen och
häfdade tanke- och yttrandefriheten. Fil. hedersdoktor
i Uppsala 1893, led. af Vet.-societ., Vitt.- o.
Vet.-skapssamh., Vet.-akad., Vid.-selskab i Köpenhamn
och Kristiania. 1895 erhöll H. Carl Johans-priset
för fosterländsk diktning.
Död å villan Åsen vid Uppsala d. 14 aug. 1897.
Gift 1869
med Ann Margret Tersmeden, född på Hessle
gård i Uppland d. 17 febr. 1850 och dotter af
kammarherren Jakob Nils Tersmeden (se nedan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
