Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoya, Johan af - Hultin, Måns Henrik - 1. Hultkrantz, Klas Adolf - 2. Hultkrantz, Johan Vilhelm - Hultman, Frans Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
residens, och Lübeck. Gustaf varnade honom för
lübeckarnas stämplingar och tillsade honom
strängligen att utan dröjsmål infinna sig i Stockholm.
Då flydde Johan öfver till Lübeck, där
han redan var väntad i och för de planer, som där
förehades, och mottogs med öppna armar. Här
hade nämligen en man vid namn Wullenweber just
då ryckt åt sig makten och inom kort lyckats
insnärja norden i ett nät af stämplingar. Hans
plan gick ut på ingenting mindre än att uppsätta
Johan af Hoya på Sveriges och Kristian
II på Danmarks tron. I det krig, som nu uppstod
och är bekant under namn af grefvefejden,
var grefve Johan en af ledarna på Lübecks sida.
Såsom anförare för en lübsk här sammandrabbade
han vid Öxneberget på Fyen med danskarna,
men led ett fullständigt nederlag och blef själf
fången. Midt under oredan af den ännu knappt
slutade striden bortfördes han af några holsteinska
adelsmän, som af gammalt voro hans fiender,
och nedhöggs efter en kort ordväxling den
11 juni 1535.
Hultin, Måns Henrik, skriftställare. Född på
egendomen Rumskulla i Kalmar
län d. 14 sept. 1830. Föräldrar:
kaptenen Carl Magnus Hultin
(f. 1789 d. 1883, förf. af: »En
gammal knekts minnen») och
Constance Vännman, som under
märket H–n utgaf några noveller
och sagosamlingar.
I Uppsala, där H. blef student 1851, valde han den
medicinska banan och blef med. kand. 1863.
Året därefter åtföljde han som skeppsläkare
emigrantfartyget Ernst Merck till Newyork och
Quebec och deltog i Uppsalastudenternas sångarfärd
till Paris 1867.
Död genom drunkning
i Mälaren d. 17 juli 1869.
Med mycken originell humoristisk begåfning, framträdde
H. tidigt som skriftställare under författarenamnet
»Måns Månsson». Hans förstlingsarbeten,
några teckningar ur hans hembygds
folklif, offentliggjordes i »Svenska Tidningen».
Därefter lämnade han en mängd bidrag, i både
bunden och obunden stil, till kalendrar och tidningar,
särskildt Nya Dagl. Alleh. Såsom minnen
af sina resor skref han: Doktor Roback eller
en svensk bonde i Amerika 1865 samt Uppsala-sångarnes
Pariserfärd 1868. Redan år
1859 hade hans Samlade berättelser utkommit.
1875 utgaf A. Flodman hans Valda skrifter
med lefnadsteckning.
Ogift.
1. Hultkrantz, Klas Adolf, teolog. Född på
Hultåkra, en liten bondgård i
Flisby socken af Jönköpings län,
d. 16 jan. 1823. Föräldrar:
nämndemannen Johan Danielsson
och Kristina Gustafsdotter.
H. blef student 1843, aflade
filosofie kand.-examen 1849 och
lät prästviga sig s. å. hvarefter
han under de två följande åren tjänstgjorde
dels såsom präst i Linköpings stift, dels
som vikarierande teol. lektor vid Stockholms
gymnasium. Återkommen till universitetet 1851,
disputerade han för filosofiska graden med en
afhandling: Historisk framställning och granskning
utaf hufvudpunkterna i Plotini theoretiska
philosophi och promoverades s. å. till filosofie
doktor. 1853 aflade han teologie kand.-examen
och kallades till docent i pastoralteologi,
samt skötte under flera terminer adjunkturen i
samma läroämne. Efter att 1856–57 ha gjort
en vetenskaplig resa till Tyskland, Frankrike
och England, utnämndes han 1858 till adjunkt
i pastoralteologi samt till kyrkoherde i Näs
prebendepastorat,
transporterades 1860 till Börje
pastorat och blef året därefter kontraktsprost i
Ulleråkers kontrakt.
Sedan han 1862 blifvit
utnämnd till e. o. professor, befordrades han
1864 till ordinarie professor i exegetik samt till
kyrkoherde i Gamla Uppsala, men erhöll redan
1865 på egen begäran transport till den då ledigblifna
professuren i dogmatik och moralteologi.
Teol. doktor 1868; följande året ledamot i
katekeskommittén;
1873 ombud för Uppsala universitets
teologiska fakultet vid det allmänna
kyrkomötet i Stockholm. 1876 kyrkoherde i
Förslöfs pastorat i Lunds stift. Död i Uppsala
d. 11 juni 1877.
Förutom disputationer har
H. utgifvit: Om olika slag af religionsfrihet
och möjligheten af deras införande i Sverige
1857; Om den kyrkliga separatismens orsaker
och botemedel etc. 1858; Om Ebreerbrefvets citater
ur Gamla Testamentet 1864; D:r Mart. Luthers
Lilla Katekes och den antagna Förklaringen,
med korta anmärkningar och tillägg 1866, m. m.
Gift 1860 med friherrinnan Ingeborg Matilda Rappe.
2. Hultkrantz, Johan Vilhelm, läkare,
vetenskapsman.
Född i Uppsala d.
11 dec. 1862; den föreg. son.
H., som 1880 blef student
i Uppsala, aflade 1888 med.
kand. examen och blef 1891 med.
lic. samt promoverades 1897 till
med.dr. Lärare i anatomi och
fysiologi samt i kirurgi vid Sofiahemmets
sköterskeskola 1892–94, förordnades
H. 1894 till prosektor vid Karolinska institutet
och 1897 till docent i anatomi därstädes samt
utnämndes 1899 till e. o. professor i anatomi
vid Uppsala universitet. H. har för sina vetenskapliga
studier flere gånger företagit utländska
resor. 1886 erhöll han uppdrag af Svenska sällskapet
för antropologi och geografi att jämte
prof. G. Retzius förbereda och leda de af samma
sällskap beslutna antrop. undersökningarna å
svenska värnpliktige och har själf utfört en del
dylika undersökningar. Utom sin doktorsafhandling
Das Ellenbogengelenk und seine Mechanik
har H. publicerat afhandlingar i Hygiea, Sv.
läkaresällskapets förhandl., Uppsala läkareförenings
förhandl., Ymer, Tidskrift i militär hälsovård,
Centralblatt für Anthropologie,
m. m.
Gift 1892 med
Ebba Maria Elisabeth Maule.
Hultman, Frans Vilhelm, matematiker.
Född i Rångedala församling
af Västergötland d. 25
maj 1829. Föräldrar: komministern
Anders Hultman och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
