- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:525

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hummerhielm, Alexander - Husberg, Karl Sigfrid - Huss, Magnus - Hülphers, Abraham Abrahamsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anna Barbara von Siegroth och 2: 1695 med
Katarina Margareta Hägerflycht.


Husberg, Karl Sigfrid, statsråd. Född d. 21
sept. 1854. Föräldrar: bruksägaren
Johan Daniel Husberg och Sofie
Elise Munter
.

Student i Uppsala
1872, blef H. juris kandidat
1879 och förvärfvade sig efter aflagda
prof juris doktorsgrad 1882.
Två år senare utnämnd till landssekreterare
i Norrbottens län, förordnades
han 1889 till expeditionschef i ecklesiastikdepartementet.
1893 återvände han till
Norrbottens län i egenskap af landshöfding.

Denna H:s snabba karriär bör måhända ses i
samband med hans parlamentariska verksamhet.
Vid höstvalen 1887 valdes H. till ledamot af
Andra kammaren för Luleå, Piteå och Haparanda
och gjorde sig genom sin vinnande framställningskonst
samt klara och logiska anföranden
snart bemärkt i riksdagen, representerande

frihandelsvänliga
och i politisk mening verkligt
moderata åsikter. Vid 1890 års val var han ej
valbar i sin gamla valkrets, men insattes i stället
af Västerbottens län i Första kammaren, där
han hade plats till 1893, utan att dock taga
nämnvärd del i debatterna. Så mycket mera
blef detta i stället fallet under hans andra period
i Andra kammaren 1897–1902, då han representerade
Luleå och Haparanda. Han var då
1898–1900 vice ordf. i lagutskottet, och få torde
väl som han haft förmåga att genom sina måttfulla
anföranden öfvertyga en församling. Hans
utnämning till konsultativt statsråd sommaren
1900 hälsades ock enstämmigt af pressen som
ett lyckligt val, om än H. ej i samma mån, som
man väntat, från statsrådsbänken gifvit sitt oratoriska
stöd åt regeringens framställningar. Mot
den i det Hammarskjöldska rösträttsförslaget
1902 inryckta graderade skalan uttalade H. till
statsrådsprotokollet sin gensaga. Han var äfven
1893 och 1898 ledamot af kyrkomötet och föga
fattades, att han vid det senare lyckades afvinna
dess samtycke till att i enlighet med Andra
kammarens mening göra Hernösands stifts delning
beroende af en sammanslagning af Kalmar
och Växjö stift.

Gift med Anna Josefina
Forsberg
.


Huss, Magnus, läkare. Född i Torps socken
i Medelpad d. 22 okt. 1807. Föräldrar:
kontraktsprosten Johan
Huss
och Katarina Magdalena
Hellzén
.

H. blef student i
Uppsala 1824, filosofie magister
1830, med. kand. 1832 och promoverades
1835 till med. doktor.
Förordnad till underläkare vid
Serafimerlasarettet 1834 samt till med. et chirurg.
theor. adjunkt vid Karolinska institutet 1835,
företog han åren 1837–39 en utrikes vetenskaplig
resa, hvarunder han hufvudsakligen uppehöll
sig i Berlin, Halle, Wien och Paris. I
maj 1839 blef H. biträdande öfverläkare vid
Serafimerlasarettet och den 1 aug. s. å. öfvertog han
föreståndareplatsen för den första ordnade medicinska
klinik i Sverige. Från denna tid daterar
sig en ny æra i den medicinska bildningen
i landet.

1840 utnämndes han till öfverläkare
vid samma lasarett och därjämte till e. o.
medicine professor vid Karolinska institutet, vid
hvilken läroanstalt han 1846 blef ord. medicine
professor.

1854 antog han kallelse att vara
förste läkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn, som tillkom på hans och
C. P. Dahlgrens initiativ, och valdes 1860 till
inspektor för Karolinska institutet. Förordnad
sistnämnda år till ordförande i Sundhetskollegium,
entledigades han på egen begäran från
nämnda ämbete 1864. 1860–76 var H. generaldirektör
öfver hospitalen i riket. I öfver tre
årtionden var H. praktiserande läkare i hufvudstaden,
med ett förtroende, som få åtnjutit och
som kan sägas ha sträckt sig öfver hela norden.

Såsom författare i sin vetenskap har H. utgifvit
flera högt värderade arbeten, bland hvilka
utrymmet blott tillåter nämna: Kliniska analekter
1843; Alcoholismus chronicus eller chronisk
alkoholsjukdom
1849–51, för hvilket arbete
han tillerkändes det stora Monthyonska priset
af L’Institut de France; Om Sveriges endemiska
sjukdomar
1851; Om tyfus och tyfoidfeberns
statistiska förhållanden och behandling
1855;
Om lunginflammationens statistiska förhållanden
och behandling
1860; Om kaffe, dess bruk
och missbruk
1865; o. s. v. Iakttagelserna öfver
den kroniska alkoholismen ledde H. att med
hela sin öfvertygelse strida mot dryckenskapen,
och bland hans skrifter i detta syfte märkas:
Om bränvinsbegäret och bränvinssuperiet i
Sverige
, 1853, Om bleksot och bränvinssuperi
i Sverige
, 1852, samt Om dryckenskapen och
dess följder för den enskilde, för familjen, för
kommunen, för staten
, 1882. Flera af dessa
och andra arbeten ha blifvit öfversatta på tyska,
franska och engelska.

Utom genom sin medicinskt
praktiska eller litterära verksamhet tog
H. initiativet till och utöfvade ett stort inflytande
på en mängd företag i hygienisk och filantropisk
syftning, såsom reorganisationen af Allmänna
barnhuset i Stockholm, stiftandet af vårdanstalten
för sjuka barn, anläggningen af Stockholms
sjukhem, inrättandet af barnkrubbor, en
förbättrad lagstiftning rörande sinnessjukes vård,
m. m.

År 1857 upphöjdes H. i adligt stånd
och bevistade som medlem af ridderskapet och
adeln riksdagarna 1862 och 1865–66. Sistnämnda
år flyttade han till Östergötland och
var 1873–74 led. af Andra kammaren för Bankekinds
m. fl. härad.

Han bosatte sig därefter
i norra Kalmars län, men återflyttade till Stockholm
1883, där han afled d. 22 april 1890.
Ledamot af Vet.-akad., Vet.-societeten i Uppsala
samt en mängd in- och utländska lärda samfund,
m. m.

Gift 1857 med änkefriherrinnan Kristina
Maria Charlotta Banér
, f. Bergenstråle.


Hülphers, Abraham Abrahamsson, skriftställare,
topograf. Född i Västerås d. 27 nov.
1734. Föräldrar: handlanden och rådmannen
Abraham Hülphers och Kristina Westdahl.

H. ägnade sig i yngre år åt köpmansyrket,
blef handlande i Västerås och erhöll
1763 titel af direktör med assessors rang.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free