- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:528

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyckert, Johan Henrik - Hylander, Andreas - 1. Hyltéen, Anders von - 2. Hyltéen, Samuel von - Hyltén-Cavallius, se Cavallius - Hyltenius Nils, se Silfversköld - Hysing, Hans - Håkansson, Julia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begick sist nämnda år den 13 april själfmord
på grund af sjuklighet och melankoli. »Han
var en skådespelare af synnerlig förtjänst, med
klart förstånd, poetisk uppfattning och fullkomlig
frihet från manér, hvarigenom hans framställningar
blefvo själfständiga skapelser af beundransvärd
naturlighet och sanning.»

Ogift.


Hylander, Andreas, universitetslärare, teolog.
Född i Tunhems församling
i Vestergötland d. 23 febr. 1750.
Föräldrar: komministern därstädes
Sven Hylander och Kristina Davidsson.

Vid föräldrarnas frånfälle i hans unga
år upptogs H. till fosterbarn
af kyrkoherden i Tunhem Forssenius,
hvilken besörjde hans uppfostran, till
dess myndlingen blef student i Upsala 1771.
Efter ett par år utbytte han detta lärosäte mot
högskolan i Lund, där han 1775 erhöll den filosofiska
graden med andra hedersrummet. Följande
året kallad till docent i österländska språk,
förordnades han att 1780–81 förestå professuren
i samma läroämne och befordrades till
adjunkt 1782.

1790 erhöll H. professors titel,
blef 1795 efter aflagda lärdomsprof teol. d:r, utnämndes
1798 till e. o. och 1806 till ord. professor
i teol. fakulteten. 1826 jubeldoktor vid filos.
doktorspromotionen i Lund. Död i Lund d. 1 juni
1830.

Hans skrifter bestå mest i akademiskt
tryck. Såsom förtjänta af särskild uppmärksamhet
torde böra nämnas: Förklaring af doktor
Luthers lilla Cateches
1812, samt Frågor och
svar, rörande salighetens grund, medel och ordning
,
hvilket arbete utgått i flere upplagor och
länge vid Lunds universitet omtalades under
namn af »Hylanders schema».

Gift 1796 med
Hedvig Juliana Troberg.


1. Hyltéen, Anders von, ämbetsman. Född i
Stockholm 1669. Föräldrar: assessorn Lars Andersson
Hylthén
och Anna Hammarin.

Efter idkade studier blef H. notarie i Svea hofrätt
1691 och utnämndes två år senare till riddarhusfiskal.
1704 befordrades han till Stockholms stads
sekreterare, sedan han någon tid förut erhållit
titel af vice lagman, och undfick 1705 fullmakt
som borgmästare och ordförande i justitiekollegium.
I denna egenskap var han borgarståndets
själfskrifne talman, såväl vid utskottsmötet 1710
som vid riksdagarna 1713–14 och 1719. 1714
erhöll han adlig värdighet, då han skref sig von
Hyltéen
.

I den förtviflade belägenhet, hvari
riket 1714 befann sig, och som var den egentliga
anledningen till riksdagens sammankallande,
var H. bland dem, som öppet uttalade sin mening
om den rådande ställningen och förordade
på borgarståndets vägnar, att prinsessan, rådet
och ständerna måtte kasta sig i armarna på England,
Frankrike och Österrike, med begäran att
dessa makter ville skaffa det utarmade Sverige
fred.

Efter Carl XII:s död satt han bland
Görtz’ domare och var, ehuru adelsman, talman
i borgarståndet under en del af riksdagen 1719.
Orsaken till hans skiljande från sistnämnda befattning
lär varit hans oförbehållsamt uttalade
sympatier för prins Fredrik och dennes val till
Sveriges konung, hvilket så uppretade ståndet,
att det hotade att kasta sin ordförande ut genom
fönstret. Nätt och jämt hade hans älsklingsplan,
att få Fredrik uppflyttad på Sveriges tron, gått
igenom, förrän H. afled i Stockhom i jan. 1721.

Gift 1700 med Regina Petré.


2. Hyltéen, Samuel von, ämbetsman. Född i
Stockholm 1672; den föregåendes bror.

Ägnade sig liksom denne åt den civila banan och
blef e. o. kanslist i k. kansliet 1692. Han genomgick
därpå de underordnade graderna i kansliet
och Svea hofrätt, där han befordrades till assessor
1710. Jämte sin äldre broder upphöjd i adligt
stånd 1714, utnämndes han två år senare till lagman
i Skåne och Bleking och blef landshöfding
i Kristianstad 1719; friherre s. å.

Död på Skillinge i Skåne d. 8 maj 1738.

Vid 1719 års
riksdag var H. ledamot af det utskott, som uppsatte
valakten, drottningens försäkran och regeringsformen.

Hans kända fosterlandskärlek
och redbara karaktär vann vid 1723 års riksdag
ett vackert erkännande, då han uppkallades
på slottet till konung Fredrik och af honom
tillspordes om anledningarna till den allmänna
oviljan mot hans person. H:s svar angaf såsom
skäl sträfvandet efter ökad makt samt förtroendet
till »otidiga och odugliga gunstlingar».
Han erinrade om, hur tyska prinsar, som varit
konungar i Sverige, ofta misslyckats just därför,
att de följt utlänningars råd. Orden pekade
tydligen på smågunstlingarna Diemer, Gehebe m fl.,
och konungen, för tillfället hänförd af uppriktigheten
och af skälen, lofvade att rätta sig efter
ständernas önskningar och bad H. låta detta
komma till allmänhetens kännedom. Senare och
såsom landshöfding i Kristianstad synes H. hafva
låtit några missbruk komma sig till last.

Vid den stränga efterräkning, Horn lät anställa med
en del tjänstemän, blef äfven H. suspenderad. Till
hans lycka hade det Gyllenborgska partiet redan
vunnit ett så mäktigt inflytande, att H., som bekände
sig till samma parti, genom detsammas
mellanträdande 1731 återinsattes i sitt ämbete.

Gift 1706 med Helena Maria König.


Hyltén-Cavallius, se Cavallius.


Hyltenius, Nils, se Silfversköld.


Hysing, Hans, porträttmålare. Född i Stockholm
1678 och sannolikt son af konterfejaren
Jakob Hysing och hans fru Katarina.

Han kom i lära hos sin tids mest ansedde porträttör
i Sverige David Krafft, men begaf sig till London
1700 och återvände sedan aldrig till fäderneslandet.
I London arbetade han gemensamt med
sin därstädes då varande berömde landsman Mikael
Dahl och vann stort anseende, så att han
äfven anlitades att utföra porträtten för storbritanniska
hofvet.

När han afled är icke
bekant, men han lefde ännu 1740.

Åtskilliga af hans bilder hafva blifvit graverade.


Håkansson, Julia, född Stenius,
skådespelerska. Född i
Stockholm d. 4 sept. 1853.

Elev af fru H. Winterhjelm, debuterade
fru H. å Dramatiska
teatern i Stockholm som Nora i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free